Teknisk tidskrift 1923

ALLMANNA AVDELNINGEN

201

) juni 1923

Lr av nyssnämnda fig. ii. Med dylik nyckel utsändas en 17 strömimpulser, fördelade i 3 grupper. Nyckeln m medelst de två mellersta, rörliga små armarna instäls på önskad signal. Därvid förfares så, att för t. e. gnalen 9—3—5 inställes den vänstra armen på 9 och

en i spåret längst till höger rörliga, med handtag förödda armen och släppa densamma. Därigenom påverkas 11 fjäder, som igångsätter ett inuti nyckeln varande konikthjul, på samma sätt som vid det förut beskrivna systelet, och anropssignalen utsändes.

Den från batteristationen på ledningen utsända likströmsaänningen kommer genom nyckelhjulets rörelse och därid uppstående, växlande förbindelser mellan dess koniktfjädrar, Ki, K2, K 3, att åstadkomma en växlande rladdning och laddning av kondensatorerna i selektorskåen, så att växelströmsimpulser genomgå alla selektorer å linjen. Härigenom frammatas selektorernas steghjul ch åstadkomma ringsignal på avsedd station, på samma att som vid det förra systemet.

Det här senast i korthet beskrivna systemet (intercalng system) för lokalt anrop från varje station torde, som agt, kunna användas på linjer med mindre intensiv trak, men det ligger nära till hands att befara, att linjetationerna, även om de förut lyssna efter att linjen icke r upptagen, vilket här är nödvändigt, samtidigt kunna >örja anrop, som då komma att bli oregelbundna och töra varandra. Vidare synes användandet av jord för ignaleringen kunna ge anledning till störande inverkan rån elektriska kraftnät, elektrisk järnvägsdrift m. m. Sytemet har därför icke hittills kommit till användning i iverige, men lär vara infört vid någon linje av danska tatsbanorna.

Systemet för centralt anrop från huvudstation har därmot fått stor användning. I Sverige började det införas id statsbanorna år 1914 och har sedermera i raskt tempo nordnats vid nästan samtliga huvudlinjer. Selektorteleonens tillväxt vid svenska statens järnvägar har nu fortkridit så långt, att f. n. finnas i bruk omkring 3 500 m ledningar med 440 linjestationer.

Även privatbanor i Sverige ha på senare åren börjat illämpa samma selektorsystem, t. e. Stockholm — Roslagens ärnvägar, som har en 55 km lång linje med 18 statioier, och Luossavaara-Kiirunavaara a. -b. som i sin trans- »orttunnel i Kiruna har c:a 3 km kabellinje med ett 10- al selektorer. Förslag föreligga även till införande av

samma selektorsystem vid flera av de mera betydande enskilda järnvägarna i Sverige.

I Norge är selektortelefon under anläggning dels å Ofotcnbanan, 42 km och ett 30-tal selektorer, och dels å Drammenbanan med c:a 53 km och 12 stationer.

I Danmark är systemet infört å linjen Köpenhamn — Roskilde med ett 1 o-tal stationer.

I England och Frankrike har selektortelefon för tågledledning vid järnvägar, ävensom i det förra landet för spårvägstrafikens ledning, fått en mycket omfattande användning.

I Belgien har man ägnat systemet särdeles stort intresse och efter verkställd utredning först infört detsamma på linjen Bryssel — Namur, 62 km och 18 stationer, med en trafik av 147 tåg per dygn. På denna bana har man därvid tillämpat ett tågledningsförfarande i nära överensstämmelse med det i Amerika använda. Med stöd av egen erfarenhet å nämnda bana har man i det belgiska järnvägsministeriet beräknat, att man härigenom, franräknat ränta och amortering av anläggningskostnaden för selektortelefonanläggningen, gjort en årlig besparing av c:a 26 000 fr. per km bana. Besparingen har i första rummet uppstått genom bättre utnyttjande av lokomotiven för framdragande av extra godståg, men även till stor del genom minskad telegrafpersonal och minskad åtgång av bränsle- och smörjmaterial för de ordinarie tågen. Det så vunna gynnsamma resultatet föranledde upprättande av plan för införande av selektortelefon å de mest trafikerade delarna av belgiska statsbanorna, omfattande icke mindre än sammanlagt 508 km järnvägar med 470 selektorer å 389 stationer och 81 blockposter. Man är nu i färd med utförandet av dessa anläggningar. Det har beräknats, att härigenom ernå en årlig besparing i driftkostnader av omkr. 13 millioner fr.

Beträffande slutligen Amerika, så har selektorsystemet naturligtvis där fått sin största användning. Särskilt ifråga om Förenta staterna må framhållas, att Western Electric’s selektorer, enligt uppgift, nu äro i bruk på praktiskt taget alla järnvägar, att omkring 70 % av längden av banor tillhörande »the Interstate Commerce Commission» ifråga om tågkontrollutrustning är försedd med WTestern Electric’s selektorer, samt att under de tre sista åren över 90 % av nyanskaffade tågkontrollapparater voro av Western Electric^ tillverkning.

Med hjälp av selektorer, som möjliggöra ett snabbt anrop av vilken som helst av ett flertal stationer i en och samma telefonledning utan att övriga stationer därav störas, kunna sålunda järnvägarna utnyttja telefonen i sin tjänst och tillgodogöra sig därmed förbundna fördelar, såsom tidsvinst, ökad säkerhet för tjänstemeddelandens riktiga avgivande och uppfattande utan anlitande av en eller flera förmedlare, undvikande av särskild telegraf kunnig personal och besparing av kostnaderna för dess övning, underlättande av trafikens avveckling och bättre utnyttjande av den rörliga materialen genom ett mera direkt samarbete mellan tågledare, stationer och lokomotivbefäl. Av det anförda framgår även, att man saväl i selektorns hemland, Amerika, som ock i Europa redan i stor utsträckning skyndat att tillgodogöra sig nämnda fördelar,