Sida 271
De tekniska läroverkens undervisningsplaner
sept. 1923
ALLMANNA AVDELNINGEN
271
tt denne genom långvarigare, grundligare och mindre samlantriingda studier bör hava erhållit en vidare blick och jrmågan att mer självständigt och riktigt bedöma icke ndast tekniska ting, utan även människor och mänskliga irhållanden rundt omkring sig. Av stor betydelse torde ;irvid gymnasiets humanistiska utbildning vara, och önskgt vore måhända, om även på högskolestadiet studieitressena icke vore exklusivt tekniska, utan även inneöte humanistiska element, såsom historia, nationalekoomi m. m., allt i ändamål att få eleven att tänka stort ch tänka rätt.
Fackskole-eleven däremot lämnar, av ekonomiska skäl ller på grund av sina speciella anlag, det allmänna läroerket kanske redan med realskole-examen eller har endast Dlkskolan jämte en särskild, kort utbildningskurs bakom ig. Han möter redan i ungdomen, före och efter geomgången fackskola, det praktiskt industriella arbetet, om ger honom yrkeskännedom och blick för konstrukva detaljer. I det skolade tänkandet, i modersmålet, tländska språk och humaniora kan han ej under sin lärotid å så långt, då denna bör hållas så kort som möjligt, för tt studierna ej måtte bliva för dyrbara och för att så tycket som möjligt av det korta livet måtte sparas för irekt produktiva uppgifter.
Om någon konkurrens ute i livet mellan högskole- och ickskole-ingenjörer bör alltså ej kunna bliva tal, då de ava olika uppgifter. Naturligtvis finnas i de båda skolormerna elever, vilkas anlag skulle göra dem mer lämpga för det arbete, vartill den andra skolformen ger utildning, men sådana undantag bekräfta ju endast regeln, är förhållandena äro så skiftande som i fråga om mäniskors anlag. I dessa undantagsfall gäller det att låta e olika anlagen taga ut sin rätt och sätta rätt person ■å rätt plats samt ej. resa upp några hittills obefintliga inesiska murar genom att låta den utbildning, vederböinde i sin tidiga ungdom erhållit, för hela livet bliva estämmande för på vilken hylla han skall placeras. För en kompetente högskoleingenjören torde en dylik friare ppfattning i själva verket ej bliva farlig, då det i verkgheten torde finnas ytterst få, tillräckligt intelligenta och llräckligt energiska fackskoleingenjörer, som genom eget rbete kunna komma över den klyfta i allmän och tekisk-teoretisk bildning, som skiljer dem från högskoleingenirerna.
På tal om denna sak bör även ihågkommas, att fackiolornas utexaminerade elever hava sin plats bestämd ärigenom, att de, jämte de mer allmänt utbildade inenjörerna från de tekniska gymnasierna, skola utföra det
arbete, som de gamla tekniska elementarskolornas utgångna elever tidigare gjort. Här kommer ofta ej alls konkurrens med högskoleingenjörer på tal. Som ritare vid elektriska verkstäder t. e. äro dessa senare i allmänhet mindre lämpliga, dels då de ej vilja stanna en längre tid i en lägre ställning, dels då de merendels ej äro tillräckligt intresserade av mekaniska detaljer och fabrikationssynpunkter.
Fackskolorna böra emellertid ej endast ersätta de gamla tekniska skolorna, de måste bliva betydligt bättre än dessa varit på ett tidigare stadium, för att industrien skall hava nytta av dem och för att elevernas läropengar måtte förräntas. De böra lämna en teknisk utbildning, ej endast vara en kurs i elementär fysik och kemi. Eleverna måste, såsom förut framhållits, lära sig tänka tekniskt och göra vanliga beräkningar sådana de förekomma i praktiken. De måste behärska den härför nödvändiga matematiken och uppnå en fysikalisk förståelse av förloppen. Detta senare är ju särskilt viktigt i fråga om en elektroteknisk fackskola. Förståendet av de elektriska grundbegreppen, såsom armaturreaktion, självinduktion, induktionsmotorns verkningssätt m. m. erbjuda här lika stora svårigheter som den enkla, i övrigt oumbärliga differential- och integralräkning, vars förekomst i läroplanen diskuterats av. lektor Lien. Det bör även bemärkas, att en dylik undervisning, som kräver och uppodlar lärjungarnas självverksamhet, ej på något sätt befordrar någon malplacerad lärdomshögfärd. I det avseendet är mer att frukta av en särskilt för ändamålet tillrättalagd, alla tankenötter undvikande undervisning, där eleverna kanske ej någon gång hinna så långt, att de ens förstå, att det finnes några nämnvärda svårigheter på den, som de tro, behagliga och till goda befattningar automatiskt ledande läs-vägen.
För att fackskolorna ej skola förfela sitt ändamål, måste emellertid ett intimt samarbete med industrien skapas. Eleverna behöva praktiskt arbete före och efter fackskolan, innan de bliva till verklig nytta, och böra från början placeras på riktigt ställe allt efter sina anlag. Härtill behöves industriens aktiva och intresserade hjälp, på vilken vi hoppas i ökat mått, allt efter som tiderna åter ljusna. Vidare vågar jag säga, att alla fackskolans lärare äro tacksamma för positiv kritik med avseende på läroplaner, utvecklingslinjer m. m. samt för meddelanden, om huru de forna eleverna reda sig med praktiska uppgifter, ävensom för besök vid läroverken av intresserade industrimän och ingenjörer, antingen vid de årliga avslutningarna eller under läsårets gång.
Einar Zachrisson.
INTERNATIONELLA VÄGKONGRESSEN I SEVILLA 1923.
Av forste by ra inge
ttalanden och beslut vid fjärde internationella
vägkongressen.
I. Ytbeklädnad av farbanor medelst betong.
(Generalrapportör: Professorn Sr. D. Manuel Aguilar.)
1. Vägbeläggningar av cementbetong, bestående av materiaer av god beskaffenhet i lämplig blandning samt omsorgsfullt tförda på god, väl dränerad grund, kunna motstå betydande afik av tunga fordon med gummiringar.
2. Under de i punkt i. angivna villkor och förutsättningar eträffmde trafiken äro dessa beläggningar motståndskraftiga nder varierande klimatiska förhållanden. De äro jämna, men ke hala, varjämte rullningsmotståudet är ringa. Väl en gång itna, kunna de tjäna såsom underlag för andra beläggningar.
'e äro snygga, alstra föga damm och medgiva vattnets lätta
jor Axel valsinge r.
(Forts. fr. sid. 255.)
avrinnande. De erforderliga materialierna anträffas i nästan varje trakt. Beläggningen är väl synlig nattetid och nästan bullerfri. Fordon på detta slags vägar slitas obetydligt.
Såsom mindre goda egenskaper hos cementbetongvägar kunna anföras att lagning är svår vid större, skador. Stor omsorg måste ägnas vägarbetenas utförande, och vägarna kräva nogrann och ständig tillsyn; vid reparationer måste trafiken avlysas under en avsevärd tidrymd. Utgrävningar i farbanorna kunna endast verkställas med svårighet. I händelse av sprickbildningar erbjuda vägarna ett mindre tilltalande utseende.
3. Ytterligare undersökningar behövas beträffande inverkan på cementbetongens yta av trafik, som till stor del består av fordon med oelastiska hjul.
4. Materialierna till betongen måste väljas med största om-
Källa: Internet Archive ·