Teknisk tidskrift 1923

0 MARS 1923

ALLMANNA AVDELNINGEN

79

Allmän sammankomst hölls å föreningens lokal den 2S >br. 1923 under distriktschefen Schui/TZ ordförandeskap, varid till ledamöter av föreningen invaldes:

Ingenjör Pkr Harai.d Pettersson, Stockholm;

Ingenjör Johannes IIenrik Arfwidsson, Göteborg;

Ingenjör Roi.f Gustaf Schultz, Stockholm;

Ingenjör Per Olof Holsti, Stockholm;

Innenjör Ernst Valfrid Sandholm, Stockholm;

Civilingenjör Egron Fabian Sellergren, Stockholm;

Ingenjör Karl David Andersson, Malmö;

Civilingenjör frih. Jules Axel Rutger Bennet, Lund;

Ingenjör Carl-Leonard Rydh, Stockholm;

Civilingenjör Bertil Arelli, Stockholm;

Professor Carl Olof Gudmund Borelius, Stockholm;

Ingenjör Rolf Bernhard Ludvig Nobel, Djursholm.

Av kommerserådet Axel F. Enström hölls därefter ett med kioptikonbilder belyst föredrag om » Den svenska stenkolsdrif ten j Spetsberget r», varvid talaren redogjorde för det underdåniga etänkandet i frågan. Efter föredraget som återgivits i häfet 8 av tidskriften följde en kort diskussion, vari av överigenjör T. Thelander och civilingenjör Einar Nordendahl ttalades starka betänkligheter mot att med statsmedel stödja en svenska stenkoLdriften vid Spetsbergen, under framhållande v bl. a. att ogynnsamma arbetsförhållanden äro rådande därtädes och de ekonomiska resultaten mycket klena. Det av de akkunniga framförda förslaget försvarades däremot dels av ommerserådet A. F. Enström, dels av landshövdingS. Lubeck, om betonade att brytningsförhållandena vid Sveakol gruvan ro synnerligen gynnsamma och att allt talar för att arbetaretammen trives mycket väl å Spetsbergen. Ehuru industriell tatsdrifc ingalunda av tal. ansågs som något önskvärdt, fann an i förevarande fall ett statsingripande särskilt berättigat '5r tryggande av den med privat kapital igångsatta svenska tenkolsbrytningen vid Spetsbergen, som, om den drives enligt v de sakkunniga förordad plan, hade goda utsikter att till onkurrenskraftiga pris kunna tillhandahalla Sverige en rätt vsevärd del av dess behov av stenkol.

Härefter upptogs till förnyad behandling frågan om » Chal - ■ursska institutets omorganisations . (K. Kom;s Betänkande II).

vtt nytt betänkande av föreningens kommitterade för ärenets beredning förelåg (Sv. T. F:s handl. 154) åtföljt av särkilt uttalande av fyra kommittéledamöter. Kommitténs majoitets yttrande utmynnade i ett uttalande:

satt de medel, som kunna anslås till den högre tekniska ndervisningen må i första hand avses till fullföljande av den lanmässiga utvidgningen av Tekniska högskolan;

att Chalmers tekniska institut i möjligaste mån understödes ied anslag till nybyggnader och lärarekrafter, som kunna erordras, för att detsamma må fylla sin nuvarande uppgift på >ästa sätt;

att nybyggnaderna beräknas efter ett antal av 150 årligen i örsta årskursen nyinträdande studerande, och att de i övrigt •laneras så, att de möjliggöra en omvandling av institutet till n teknisk högskola i en framtid;

att frågan om institutets ombildning till teknisk högskola eke för närvarande upptages till fortsatt behandling och av- ;örande, utan uppskjutes till dess Tekniska högskolan blivit itbyggd enligt föreliggande förslag (baserat pa 200 i i:sta arsursen årligen nyinträdande studerande) och då icke visar sig :unna ensam fylla behovet av ingenjörer med full högskoleitbildning;

att granskningen av de av de sakkunnige uppgjorda läroilanerna m. m. sålunda tills vidare må anstå.»

De fyra reservanterna däremot yrkade att föreningen matte

iesluta:

satt i princip tillstyrka, att den nuvarande högre avdelningen id Chalmers tekniska institut ombildas till en teknisk högskola,

huvudsaklig överensstämmelse med kommitterades förslag i letänkande II, dock under uttrycklig förutsättning att Kungl. ekniska högskolans planmässiga utbyggnad ej därigenom förenas, samt

att ej f. n. göra något uttalande angående den nya tekniska lögskolans organisations- och undervisningsplaner, då, innan lessa frågor bliva aktuella, omständigheter kunua inträffa, som »åkalla särskilt hänsynstagande till deras bedömande.»

Sedan civilingenjör Fr. BerTHELIUS redogjort för komnittémajoritetens och överingenjör T. Thelander för reservan¬

ternas synpunkter, utspann sig en mycket livlig diskussion Landshövding S. Lubeck fann majoritetens utlåtande betydligt förbättrat jämfört med det i sept. 1922 framlagda betänkamlet, men ansåg att de uttalanden, vartill minoriteten kommit bättre överensstämma med majoritetens motivering, än dennas egna slutsatser. För majoritetsförslaget talade professorerna J. Petrén och J. LEFFLER, marindirektör T. KnöS och ingenjör II. Mårtensson, för reservanternas förslag professorerna W. Palma? R och W. FellENIUS, fil. dr G. DalÉn samt civilingenjörerna Birger Carlson och R. Mossberg. På fö-slag av landshövding S. Lubeck bedöts med 42 röster mot 18 att uppdraga åt föreningsstyrelsen att expediera und. utlåtande i ärendet utmynnande i det uttalande, som kommittéreservanterna föreslagit, men med en motivering sammanställd av dels kommittémujoriteten, dels reservanternas utlåtanden.

Ett av komnutterade med representanter för avdelningen för Husbvggnadskonst samt Väg- och vattenbyggnadskonst avgivet förslag till utlåtande över av Överståthållareämbetet till föreningen remitterat förslag till K. stadga till Jörtbyggande av brandfara i offentliga samlingslokaler (Sv. T. F;s handl. 161) blev efter ett kort anförande av kommitténs ordf., professor I. Tengbom, enhälligt antaget.

D r t av c:a 150 föremngsledamöter besökta sammanträdet avslöts med supé och nachspiel. Fmn.

PLATSFÖRMEDLING

Platssökande.

Nr 64 Väg- och vattenbyggare , K. T. H., född 1897, ogift, omedelb. ledig, elevprakt, i byggnadsfacket, praktik i vattenb. -facket 20 mån. samt i dräneringsanläggningar, önskar självst. arbete el. bitr. bef. vid armerad betongbyggen å arkitektkont.-, affärskont., husbyggnadsarb., järnkonstr., ss. väg- o. vattenbyggare eller bruksinspektör.

Nr 65 Bergsman , K. T. H., metallurg, född 1897, ogift, har tillf, arbete, men söker fast anst., är anställd som ritare för Gbg:s utställningen, elevprakt. vid hyttor o. martinverk, önskar bef. vid järnverk, hyttor, valsverk, manufakturering el. ss. kemist.

Nr 66 Kemist, K. T. H., född r867, gift, omedelb. ledig, f. d. Teknisk tidskriftsredaktör och mångårig teknisk chef, önskar passande anställning.

Nr 67. Kemist, K. T. H., född 1886, gift, omedelb. ledig. Erfarenhet från sprängämnes-, luftsalpeter- och tiäkolningsindustrierna. Affärskunnig. Senast anställd som avdelningschef vid kemikalie- och råvaruavdelningen vid handelsfirma.

Nr 68. Elektriker, Chalmers Tekn. Inst., född r896, ogift, omedelb. ledig. Senast anställd som direktörsass. och affärsing. vid fabrik lör konstr. av elektr. orglar. Önskar ledande eller självst. befattn. som affarsing. inom elektr. branschen — elektr. anläggningar — mek. verkst. (affärsavd.). Goda språkkunskaper.

Nr 69. Elektriker, K. T. H., född 1899, ogift, ledig 15 mars 1923, fullgör f. n. värnplikt. 18 mån. elevprakt, vid elektr. verkstäder, elektricitetsverk, kraftverk m. m. Önskar bef. vid elektr. konstruktioner — anläggn. — kraftverk — drift el. verkstäder.

Nr 70. Elektriker, K. T. H., född 1897, ogift, omedelb. ledig, senast anställd som lärare vid tekn. skola, 6 mån. elevpraktik vid elektr. och mek. verksiäder och el. kraftverk. Önskar bef. vid försäljningsbolag i Stockholm eller utlandet.

Nr 71. Kemist , K. T. H., född 1898, ogift, omedelb. ledig, 8 mån. praktik inom blekt sulfit, önskar självst. eller bitr. befattn. vid cellulosafabrik, event. avlönad arbetarplats vid sulfitfabrik eller mek. verkstad för cellulosamaskiner.

Nr 72. Väg- och vattenbyggare , K. T. H., född 1894, gift, har tillfälligt arbete. Senast anst. vid vattenfallsstyrelsen, förut 7 mån. som undering. vid St. J. Elevpraktik. Önskar bef. som bitr. ing. vid stadsingenjörs- eller byggnadskontor, järnväg eller järnvägsbyggnader.

PERSONALNOTISER

Ingenjör Thorsten Eliasson, nu anställd hos Bil a.-b. Mercator, Stockholm.

SAMMANTRÄDEN

SVENSKA TEKNOLOGFÖREN1NGEN

Avdelningen för Elektroteknik sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 16 mars 1923 kl. 7,45 e. m. precis. — Ärenden: I. Protokollsjustering. — 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4. Svagströmsstörningar vid elektriska banor , (i anslutning till 1920 års svagströmskommittés betänkande), referat av byrådirektör A. Holmgren. — 5- Sraft- och systemfrågan vid elektrifiering av Sveriges järnvägar , (i anslutning till 1920 års järn vägselek trifieringskommittés betänkande), referat av civilingenjör J. Korn er. — Supé och samkväm.