Sida 80
Vattenståndsförutsägelser
82
TEKNISK TIDSKRIFT
17 MARS 192
Älvsborgs län, i övrigt ganska normal. I juli var den i regel av rätt normal storlek, dock relativt liten i Jönköpings och Gottlands län. 1 augusti var den ganska liten i de västra delarna av södra Sverige, i Göteborgs, Älvsborgs och Skaraborgs län, men relativt riklig i Söderman-
Sverige. I maj voro de överallt höga i Norrland till o< med i exceptionell grad i Torneälv ävensom i Sagån. Ävt i södra och mellersta Sverige voro de i allmänhet hög I juni voro de höga i Norrland, men låga i mellersta oc södra Sverige, i juli och augusti höga i Norrland och r
Tab. 2. Vattenståndens avvikelser från de för månaderna normala.
Vattendrag
Torneälv . j
L. Luleälv . .
Skellefteälv . <
Umeälv . i
Faxälven .
Indalsälven . |
Ljungan .
Ljusnan . .j
Dalälven .
Dalälven .
Klarälven .
Byskeälv .
Oreälv . .
Storsjön . .
Vällan .
j Tisken .
Sagån .
Fyrisån .
Nyköpingsån .
i Glan .
Emån .
Helgeån .
| Kävlingeån .
! Bolmån .
I Nissan .
j Viskan .
Gullspångsälven ...
Glafsfjorden .
Hjälmaren .
Vättern .
Vänern .
Station
Ja
n.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Å
r
Vojakkala .
+
77
+
60
+
55
+
45
+
01
_
9
+
1
8
+
16
+
4
—
23
+
24
+
21
Pajerim .
—
1 1
—
4
—
6
—
8
4"
45
+
58
+
37
+
5
+
59
—
3
+
13
2
+
i'
Kusfors .
+
36
4-
16
4*
1 1
+
2
+
48
4-
42
+
85
4*
iS
+
6
—
13
—
13
—
31
+
1
Vännäs .
+
28
+
26
+
7
—
8
4"
76
+
85
+
71 .
+
33
4-
25
—
14
—
46
—
27
+
2
Långsele .
+
36
+
56
+
53
-f-
1 3
4"
15
+
14
+
5
—
2
+
7
—
19
—
34
—
8
+
1
Bomsund .
+
33
+
15
4"
4
—
15
+
28
4-
50
+
32
+
42
—
2
—
3 *
—
21
+
35
+
1
Torpshammar 2 ...
+
20
26
+
24
—
4
+
41
+
50
+
3i
+
16
+
9
+
3
—
8
+
4
+
1
Edänge .
—
9
+
1
—
4
—
28
+
36
—
4
+
12
+
14
—
5
—
25
—
42
24
Leksand 2 .
—
18
—
13
—
1 1
—
3i
+
7
+
5
+
8
+
39
4-
43
+
22
—
18
—
26
i
•
Älvkarleö .
—
4i
—
27
—
13
—
34
+
28
—
13
—
5
+
34
+
48
+
20
—
33
—
49
Edebäck .
—
15
—
9
—
6
—
55
+
1 1
—
7
4.
37
+
52
+
20
—
6
—
26
—
18
—
Myrheden .
—
27
—
1 6
—
2
—
3
+
39
+
9
+
1 1
+
5
+
6
—
3
+
9
—
58
1
Nyåker . .
_
I
—
5
—
8
—
16
+
52
+
94
+
36
+
16
+
13
—
4
+
8
—
20
4-
Forsbacka .
1
+
0
—
2
—
9
+
42
±
0
+
9
+
4i
+
35
+
14
+
2
—
2
+
1
Korsgården .
+
21
+
2 1
+
18
—
1
+
32
+
17
+
20
+
23
-F
29
+
26
+
20
4*
17
+
2
Norslund .
—
20
—
17
—
8
—
20
+
27
—
24
—
6
+
16
+
20
—
12
—
45
—
38
*
1
Forsbo .
—
9
—
13
+
78
+
67
+
54
+
15
+
1 1
+
41
77
4"
14
—
21
—
l6
■ +
2
Uppsala .
+
1
—
17
+
14
+
18
+
44
—
3
—
18
—
16
—
12
—
27
—
40
—
34
Täckhammar .
—
32
—
34
—
8
+
3
4*
15
4"
9
±
0
+
4
+
12
+
24
+
11
—
7
+
Fiskeby .
—
48
—
59
+
1 1
—
1 1
— -
10
—
23
—
26
—
34
—
30
—
9
—
28
34
2
Järnforsen .
—
44
—
25
20
42
—
19
—
19
—
10
—
3
+
13
+
11
—
12
3°
~~
I
Kristianstad .
+
5
—
57
+
5
—
44
+
3
—
15
+
4
—
6
4“
15
+
7
—
17
■■
2
1
Kävlinge .
+
12
—
5
+
27
, —
13
+
5
—
2
+
5
+
28
4-
47
+
33
+
13
+
6
+
Skeen .
—
32
—
43
—
27
—
37
—
14
—
13
1
—
5
+
n
+
12
16
—
32
■
1
Johansfors .
—
l6
—
32
+
7
—
37
+
13
—
10
4“
12
—
6
+
29
—
3
26
—
20
—
Åsbro .
+
21
—
26
—
5
1 -
28
+
4
I —
10
—
t
—
2
| +
2
—
12
23
—
27
—
Åtorp .
—
26
—
26
—
9
—
13
4"
26
—
1
+
2
+
15
+
25
+
1 1
—
8
—
8
—
Stömne .
1 -
23
1 -
42
i -
22
—
36
—
18
—
21
+
4
4-
31
j +
48
+
33
+
6
—
1 1
—
Notholmen .
i -
35
—
37
—
14
_
8
1 +
1
—
4
—
6
—
6
i -
3
+
0
1 -
8
—
14
—
Motala .
—
27
—
28
—
21
—
19
—
G
—
2 1
| —
20
—
20
1 -
17
—
16
19
21
— •
2
Sjötorp .
—
96
! —
97
1
87
1 —
89
1 —
89
1 —
93
' -
92
—
85
1 -
79
—
80
92
102
.
9
lands, Stockholms, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och nedre Norrbottens län, i övrigt normal. I september var den i allmänhet liten i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands samt i Göteborgs län men i övrigt i allmänhet riklig, särskilt uti Östergötlands, Jönköpings, norra Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. I oktober var den överallt mycket liten, i Västergötlands, Göteborgs och norra Älvsborgs län blott 1 1 % av den normala. Även i november var nederbörden i regel liten och översteg den normala blott i övre Norrbottens, övre Västerbottens och Jämtlands län. I december var den i regel normal eller högre. Man finner alltså, att nederbörden under året före oktober månad i regel var högre än den normala med undantag för vissa trakter, speciellt västkusten. Då 1922 års prognos innefattade, att vi skulle befinna oss i en nederbördsrik period, som i regel skulle räcka till inemot årets slut, har denna i allmänhet gått bra i uppfyllelse, om man jämför med nederbörden föregående år, men absolut taget hava nederbördsmängderna blivit mindre än man haft anledning vänta.
Uti tabell 2 har jag för en del av landets vattendrag sammanställt medelvattenståndens medelavvikelser under år 1922 från de för månaden normala. Årsvattenståndet var i nästan alla vattendrag lägre än det normala, om ock avvikelserna i regel icke voro stora, utom för Vänern, som var betydligt lägre än normalt. I januari voro de norrländska och de skånska vattendragen relativt höga, medan de övriga voro låga. I februari voro alla utom de norrländska fjällälvarna låga. I mars voro även vattenstånden låga, utom i de nordligaste älvarna, ävensom Sagån, Fyrisån, Glan, Emån, Helgeån, Kjävlingeån och Nissan. I april voro vattenstånden överallt mycket låga utom i mellersta
lativt normala i södra och mellersta Sverige. I septemD voro de i allmänhet höga i hela landet, i oktober n<- mala, eller i södra Sverige höga; i november och dece • ber voro de i allmänhet låga. Då 1922 års prognos ställ: i utsikt, att vi skulle befinna oss vid eller nära början * 1 en period med höga vattenstånd, som tör de norrländsi älvarna skulle räcka till ungefär årets slut och för de övrii till inemot midten av 1923, har denna icke gått 1 uppfyllei , om man tänker på de absoluta vatlenståndsvärdena, vilka vd\ relativt låga, men väl i huvudsak, som framgår av det jjande, i jämförelse med vattenstånden 12 månader förut.
Förra årets prognoser utgingo från att ett minimum den fååriga fluktuationen antingen inträffat före maj 192; vilket speciellt gällde Norrlandsfloderna eller vore att vän kort efter denna tidpunkt, varmed borde följa, att hög vattenstånd än 12 månader tidigare borde råda från 0 kring början av år 1922. I detta hänseende hava pre noserna, som redan är nämnt, i regel uppfyllts på ett my ket tillfredsställande sätt. Däremot har inflytandet av d n-åriga fluktuationen icke varit sådant, som jag beräkn Jag antog, att man med någorlunda säkerhet skulle kun räkna med ett maximum av den 11-åriga fluktuation omkring 1922— -23 i enlighet varmed 1921 års lågvatfi period icke bort bliva så låg som den blev, ej heller 19 års högvattenperiod. Uti ett tillägg till fjolårets pre noser intaget i Vattenkraftföreningens publikationer fra höll jag, att en bidragande orsak till de låga vattenst: den 1921 torde vara en interferens med en i genomsi 35-årig period och anförde som skäl härför följande. ( man granskar Vänerns vattenstånd och de årliga vatt . stånden, finner man följande sammanhängande perioder, :
Källa: Internet Archive ·
