Sida 576
Fiske och sjöjagt
576 FISKE OCH SJÖJAGT.
Men lyckas blott några stycken genombryta båtlinien, följer dem hela »skolan» Ögonblickligen, och jägarna få då se sig om efter fångsten. Stora hvalar komma sällan så nära kusten och låta ej heller så lätt drifva sig på stranden. Vid jagten från kusten, liksom från fartyg, måste dessa förföljas och dödas efter konstens regler. Emellertid drifves äfven denna fångst med fördel vid många öar och kuststräckor i Atlantiska och Stilla hafven, och då den dyra utrustningen af fartyg och manskap här ej kommer i fråga, har man en rätt vacker vinst deraf.
De amerikanska fartyg, som utsändas på längre kryssfärder, syseisätta sig hufvudsakligen endast med att jaga tre arter af hvalar, nämligen nordh v alen, räthvalen och k as ke lo t en. Vid lägliga tillfällen fånga de äfven puckelhvalar, gråryggen eller den californiska hvalen och grindhvalen.
Nordhvalen eller gr önl ands hvalen (bogenkopf, bowheadwhale, balaena mysticetus) lefver egentligen endast i den höga norden i närheten af isen*). Han blir 40 — 60 fot lång, hans späcklager är 10 — 16 tum tjockt, hans »fiskben» blir ända till 17 fot långt och hans stjert ända till 27 fot bred. Han är den bästa bardhval, väger kanske till och med 1 800 centner. Späcklagret ensamt uppgår till 500 — 700 centner, och fiskbenet (hvaraf 330 — 350 skifvor sitta på hvar sida af öfverkäken) går stundom upp till 35 centner. Han är rädd och fredlig.
Räthvalen (rightwhale), under h vilket namn man sannolikt sammanfattat flera arter **), finnes i båda hemisferernas tempererade haf. Han går aldrig in i Ishafvet och aldrig i tropikerna, kan följaktligen ej heller passera eqvatorn. Räthvalen är till sin kroppsform mycket lik nordhvalen och lemnar äfven nära nog lika god vinst af trän; hans fiskben är deremot något kortare och tjockare. Han är temligen ondsint och slår med stjerten efter båtarna.
Kaskeloten, pottfisken (spermwhale, physeter eller catodon macrocephalus) är en tandhval, som endast finnes i de tropiska hafven och de varma häfsströmmar, som från dessa utgå ***). Han blir ända till 75 fot lång, med den öfre delen af hufvudet ohyggligt stor och tjock, men en lång, smal underkäk, i hvilken sitta 48 till 52 kraftiga skålpunds tunga tänder. Han lemnar den bästa tranen. Hvalraten eller spermaceti, som tages ur håligheter i det oformliga hufvudet, . stelnar lätt till en fast massa och förarbetas i synnerhet till ljus, men användes äfven inom medicinen och kosmetiken samt betalas ganska högt. En sjuklig afsöndring från hans tarmar, den så kallade ambran, som nu för tiden hufvudsakligen endast användes inom parfymerierna, är mycket sällsynt och derför utomordentligt dyr. Kaskeloten är hafvets
*) Han går dock ned i Kordsjön och har t. ex. blifvit sedd både vid Skotland och Shetlandsöarna.
**) Antagligen af ser författaren härvid i främsta rummet balaena biscayensis och eub al a en a australis, den förra tillhörande norra, den senare södra hemisferen.
***) .Han är ock sedd vid Skotland och uppgifves till och med förekomma vid Grönland.
Källa: Internet Archive ·
