Sida 112
Tvenne grofsmeder
blick eller yttra ett enda ord, linkade han ut ur salen för att aldrig mer återkomma.
Ill. G. Stoopendaal.
Nu omgåfvo alla embetsbröderna Löfgren, uttryckande sin förtjusning öfver hans seger och sin beundran för hans ofantliga kroppsstyrka.
»Bah!» svarade Löfgren; »en rättskaffens hofslagare bör hålla sig i skinnet antingen han är hemma eller borta, och för öfrigt, mine käre bröder, lönar det visst inte mödan att skryta med våra arma knotor, som den mest försupne dödgräfvare en gång kan kasta boll med. Men tömmen nu bålen, gubbar! Nu tömmer jag mitt andra toddyglas.»
Källa: Project Runeberg ·