Sida 200
XXVI. Fyr!
sina bägare, rouletten i overksamhet, korten till whist, vingt-un, rouge et noir, pharao m. fl. spel lugnt inneslutna i sina obrutna omslag, kunde man förstå, att dagens tilldragelse helt och hållet uteslöt all annan sysselsättning och icke lemnade plats för någon förströelse.
Ända till aftonen rådde en dof rörelse utan blandning af några rop bland denna ängsliga menniskomassa. Ett obeskrifligt obehag intog alla sinnen, en pinsam dvala, en oförklarlig känsla sammanpressade hjertat. Hvar och en önskade, att "allt vore slut".
Emellertid skingrades den hemska tystnaden hastigt omkring klockan 7, ty månen uppsteg på hon zonten. Flere tusen hurrarop helsade hans framträdande. Han infann sig punktligt på mötet. Ropen stego ända upp till himlen; applåder dånade från alla håll, medan den blonda Phoebe fridfullt lyste på den praktfulla himlen och smekte denna folkmassa, som var berusad af de vänliga strålarne.
I samma ögonblick visade sig de tre oförskräckte männen. Vid åsynen af dem ville bifallsropen aldrig taga slut. Enhälligt och ögonblickligt uppsteg ur allas klappande bröst Förenta Staternas nationalsång, och Yankee doodle, sjungen af en chör af fem millioner exeqverande, flög som en välljudande storm bort till atmosferens yttersta gränser.
Efter detta oemotståndliga utbrott af hänförelse tystnade hymnen, de sista tonerna bortdogo småningom, larmet upphörde, och endast ett sorl genomlopp massan, som var gripen af ett djupt intryck. Emellertid hade fransmannen och de begge amerikanarne öfverskridit inhägnaden, omkring hvilken den omätliga massan skockade sig. De åtföljdes af Gun-clubs ledamöter och deputationer, som skickats från de europeiska observatorierna. Barbicane var kall och utdelade lugnt sina sista befallningar. Nicholls läppar voro
Källa: Project Runeberg ·