Sida 270
270 FRÅN SLOTT TILL KOJA.
innan hon hunnit halfvägs i den trånga öppningen emellan tallen och en lummig lönn. Hon faller ned i en fördjupning, som var fylld med vissnade löf från förra hösten, och jag måste söka en god stund för att finna henne, men får fatt i henne till sist och just i samma ögonblick, som Frestadii svarta och hvita rapphönshund kommer till min hjälp.
Klockan var nu nio. Yi väntade ännu en qvarts timme i skymningsdagern, hvilken tyckes alldrig vilja försvinna. Därpå kom min värd till mig, och vi giugo tillsammans genom skogen och plockade upp våra följeslagare. In geniören själf hade icke skjutit ett enda skott. Hans brorson. Löjtnant E. A. Frestadius, hade skjutit ett och bommat. Löjtnanten stod sig bättre sommaren därpå, då han i Lysekil dansade bondpolska med vackra flickor. Herr Greorge Bastman hade bommat på en morkulla, men skjutit en annan. Herr E. Björck hade aflossat båda piporna, på långt håll, men hans fågel fortsatte sin flygt.
Läsaren kan härutinnan se ett ögonskenligt bevis på svenska jägares artighet; främlingen fick den bästa platsen, värden tog den sämsta. En uppfriskande sexa serverades i den lilla hytten, då vi i rask fart ångade hemåt, och vi stego i land på stenkajeu, just som klockan i St. Jakobs kyrktorn slog elfva. Jag gick hem i den bleka, spöklika aftondagern, som inträder i stället för allt midnattens mörker, när Maj kommer till Norden.
Alltifrån den tid, då morkullan anländer till Skandinavien, i Mars och April, under hela våren och försommaren, sträcker hanen hvarje afton efter solnedgåogen, då det är vackert väder. Hans grymtljud och hvissling äro hans kärlekstoner — hvilket röjer en afgjord brist på smak hos denne konung bland villebråd i fågelverlden. Hans drottning, som ligger gömd i någon träskmark, svarar på hans lock, hvarpå hanen flaxar ned genom trädens grenar för att hafva en treflig afton. Morkullan flyger i bestämd sträckning öfver skogen, och följer den ena qvällen efter den andra samma vägar i luften, hvilka snart blifva bekanta för traktens jägare.
Den n Maj har Fru Morkulla lagt alla sina ägg och sitter i lugn och ro i sitt bo. Den gamle herrens
Källa: Internet Archive ·
