Sida 362
362 FRÅN SLOTT TILL KOJA.
hellenska stammen är utdöd. De nuvarande inbyggarne i Grrekland äro förmodligen ättlingar af albaneser och andra stammar i norr, och alla qvinnorna hafva en stor, nedhängande potatisnäsa, hvilket är allt annat än klassiskt eller skönt»; och härvid skrattade den lilla gumman rätt hjärtligt.
Jag bad om hennes namnteckning för helsovårdskommissionens stora bazar, h vilken snart skulle hållas i New York, och meddelade, att hvad som inflöte skulle tillfalla de sjuka och sårade soldaterna.
»Från Nordstaterna?» frågade hon.
»Ja, vi hjälpa endast dem, som kämpa för friheten.»
Hon fattade min hand och tryckte den med värme. »Det skall vara mig en stor glädje», sade hon, »att göra någonting för frihetens sak i Amerika eller till att hjälpa de soldater, som blifvit urståndsatta att kämpa för den.» Hennes ögon lyste klart, medan hon talade, och hela hennes sätt visade, huru lifligt intresserad hon var för vår sak och vårt land. Hon gjorde många frågor om slafvarne och deras herrar, om våra krigshärar och våra generaler, om hvad vi upplefvat och hvad vi väntade. Hennes konversation bar alltigenom prägeln af uppriktig sympati för vår republik. Jag fann äfven, att hon fullt och fast trodde på en slutlig seger för oss; med sann qvinnlig instinkt kunde hon ej förmå sig tro, att icke det rätta till sist skulle segra.
Medan vi voro inbegripna i ett så beskaffadt, allvarligt samtal, kom en ovanligt vacker flicka inspringande. Nästan knäböjande, tryckte hon sina läppar mot den gamla damens panna, och, utan att tyckas bry sig om en tredje persons närvaro, hviskade hon i sin gamla väninnas öra Ijufva barnsliga förtroenden om det senast tilländalupna dygnet, icke förglömmande balen natten förut. Författarinnan åhörde allt detta med en moders ömma uppmärksamhet, ibland yttrande några ord af förmaning eller af uppmuntran.
Denna intressanta téte-å-tiHe gaf mig det bästa tillfälle att iakttaga Fredrika Bremers person. Hennes krokryggighet var nu dold af de svällande dynorna i länstolen. En hvit spetsmössa prydde hennes hufvud; hennes gråa hår var slätkammadt och tillbakastruket från en hög, ädel panna,
Källa: Internet Archive ·
