Sida 514
514 FRÅN SLOTT TILL KOJA.
bland dem, som kommo ombord, upptäckte jag till min glädje mina stockholmsvänner kabinettskammarherren Dardel och hans vackra dotter Amelie.
Vi svängde rundt omkring kyrkan, lemnade så elfven och ångade ut på sjön Siljans vida yta. Stränderna af denna sjö äro hvarken branta eller höga. Låga berg, hvilkas toppar krönas af skog, stiga liksom sakta upp öfver vattnet. På deras sluttande sidor äro öfver allt kringströdda små odlade sträckor i qvadrat-, triangel- och parallelogramform i olika färgskiftningar. Allt är lugnt, fridfullt och landtligt, och den luft, man andas, liksom inbjuder till hvila. Vi foro in i sjöns stora östra vik och lade till vid Eättviks kyrkoby.
På sjön Siljan märker man, att Norge icke är långt borta. Hästarne, som komma trafvande ned till kajen, äro små, stubbade och pony-lika, och deras manar, klippta i form af en cirkelbåge, till h vilken halsen bildar kordan, resa sig i vädret som rygghåren på en arg hund. Husen hafva en öfverhängande andra våning, roddbåtarna äro långa med smal akterstäf och både i fören och aktern högt uppstående som vikingadrakar, och då vi åter segla ut på öppna sjön, se vi bergen resa sig allt högre och högre i norr och vester mot de norska fjällen.
Det fanns ombord en lång och skranglig gammal tysk^ som ådrog sig en mindre behaglig uppmärksamhet genom att oupphörligt falla in, då någon prisade en vacker utsigt: »Es giebt viel schöneres in Deutschland.»
Den gamle teutonen hade något, som påminde om en elgtjur, och min vän Dardel, hvilken är artist likaväl som hofman, tog af den ranglige tysken en skiss, i hvilken han så beundransvärdt väl träffat hans elglika uttryck, att man genast tittade efter det par horn, som skulle hafva skjutit ut från hans panna.
Vi seglade förbi den stora Sollerön — »Siljans öga» — och på en tid af dygnet, då det öfverallt i Förenta Staterna skulle hafva varit mörkt, slingrade vi oss igenom en trång bugtande ränna, som var utprickad med pålar, och lade till vid Mora by. Som solen ännu stod högt på
Källa: Internet Archive ·
