Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1923

Originalsida 107
Originalsida 107
Originalsida 106
Originalsida 107
106–107

Sida 107

Ekonomisk översikt

7 april 1923

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

109

Sedelcir¬

kulation

Medeltal

Dollar¬

kurs

Medeltal

Prisindex

Utrikeshandeln

E x p

0 r

a v

Produktionen av

Månad och år

Pundkurs

Medeltal

Svensk

Finans¬

tidning

Import

1

Export

Trävaror

Pappersmassa ber. torr vikt

Papper

och

papp

Järnmalm

Tackjärn

Tackjärn

övr. järn och stål

I9I3 .

Mill. kr.

209,9

18,24

3,75

1021

Mill. kr.

846,5

Mill. kr.

8i7,3

1 000 kbm

6 345

1 000 ton

847,1

1 000 ton

212,67

1 000 ton

6 440

1 000 ton

1 95 >23

i 000 ton

730,3

1 000 ton

1 1922 .

555.o

16,93

3,83

—

1 164,4

1 152,4

5 736

1 046,6

H

!/">(

CO

5 322

46,21

259,7

555,6

i Febr. ...

554.°

16,70

3,83

166

49.»

37,6

64

10,5

8,51

165

2,43

17,3

3i,9l

Mars .

579.5

16,75

3,83

164

109,1

7i,i

148

35-5

18,85

336

4,55

22,4

42,0

| April ...

583.’

16,97

3,85

165

101,7

59,9

167

20,5

12,80

358

3, »3

19,2

36,7

J Maj .

548,2

17.’7

3,89

164

97, 1

89,7

202

76,4

27,35

506

3,76

23,6

50,4

Juni .

552,,

17,35

3,88

164

93, 1

104,2

665

80,4

21,95

561

4,44

20,7

47, 1

Juli .

545.9

I7,M

3,86

165

83,1

112,7

817

88,7

22 ,91

527

3, 11

19,5

50,5

i Aug. .

533.8

16,95

3,80

163

105,4

123,8

787

104,4

27,38

606

4,65

121 ,6

52,0

’ Sept .

555,7

16,77

3,79

158

108,9

122,6

736

H3,3

32,02

588

3,37

22,o

55,9

Okt .

548, *

16,66

3,76

155

1 18,2

122,2

760

144,1

30,84

605

5,45

22,8

56,9

Nov .

553.8

16,70

3,73

154

111,5

127,9

664

188,7

29,26

504

4,03

26,6

59,i

Dec .

553,°

17,10

3,7»

155

HO,5

119,6

583

155,9

34,79

410

3>°4

28,3

49,4

1923 .

Jan .

508,6

17,34

3,73

156

87,8

64,9

200

40,5

26,39

403

3,38

21,6

34,5

Febr. ...

514,0

17,65

3,76

158

87,8

49,4

114

12,0

16,23

361

4,75

Anm. Årssiffrorna

överensstämma i vissa fall ej

med summan av månadssiffroma, enär

dessa äro

preliminära.

importörsyndikatets beslut att endast avsluta kontrakt i francs har försvårat försäljningarna. Enstaka avslut i pund hava dock gjorts. I England hotar bvggnadsstrejk, varför köparna hålla sig avvaktande. Priserna ligga dock hävdade. Från Ryssland meddelas, att statstrustens leveranser under 1922 uppgingo till 100000 stds. För år 1923 beräknar man kunna utföra c:a 200 000 stds, varav 80 000 från gamla lager. För befraktningen har avtal träffats med Bergenske Dampskibsselskab om skeppning av 150000 stds och för försäljningen har bildats ett s. k. blandat bolag med den största engelska mäklarfirman som delägare.

Prisläget på trämasse?narknaden är ungefär oförändrat. Pappersbruken på kontinenten lida under kolbristen och äro därför reserverade i sina uppköp, men i övrigt är marknaden rätt livlig inför skeppningssäsongens öppnande. Utsikterna på den amerikanska marknaden äro goda. De svenska sliperierna hava sålt c:a 60 % av sin beräknade tillverkning och de flesta fabrikerna äro slutsålda intill juni — juli. Den finska pappersindustrien har arbetat under ogynnsamma förhållanden under de senaste månaderna. Flera fabriker hava därför planerat en inskränkning av pappersfabrikationen och en övergång till produktion av cellulosa. I Kanada tycks man hysa farhågor för överproduktion av papper på grund av den starka ökningen av produktionskapaciteten. Man anser dock, att någon överhängande fara ännu ej föreligger. I samband härmed kunna några siffror rörande konsumtionen av tidningspapper i Nordamerika vara av intresse. År 1922 producerades därstädes 2,6 mill. ton, och vid årets slut fanns ett lagerbestånd på endast 11 000 ton. Konsumtionen per invånare i Förenta staterna har ökats från 15 lbs år 1900 till 44 lbs år 1922.

Vår fondbörs kan uppvisa en rad betydande kursförbättringar under mars månad. Enl. Svensk Finanstidning har börsvärdet för A-listans papper höjts med 126 mill. under denna månad och med 146 mill. sedan nyåret. Aktieomsättningen har även varit stor, medan intresset för obligationer mattats. Man kan häri se ett tecken på en begynnande konjunkturförbättring.

K. K.

BRANDPROVNINGAR MED FILM.

Det förslag till stadga angående brandskydd vid celluloids tillverkning m. m., som den 28 febr. 1920 avgivits av särskilda sakkunniga, innehåller förslag till bestämmelser, som äro av avsevärd räckvidd i ekonomiskt och tekniskt avseende för filmindustrien. I stadgeförslaget förekommer även en del beteckningar och nomenklatur rörande konstruktioner och materialier, för vilkas praktiska tillämpning undersökningar och provningar i viss utsträckning äro nödvändiga.

1 Priserna Yt I9I3 — 30 /6 betecknade med 100.

Statens provniugsanstalts byggnadstekniska avdelning erhöll på sin tid av A. -b. Svensk filmindustri i uppdrag att verkställa en preliminär utredning, på vad sätt och i vilken omfattning provningar skulle kunna utföras för utrönande av

dels lämpligaste sättet för films förvaring i lagerrum, maskinrum m. m.,

dels lämpligaste byggnadssättet för dessa rum, dels slutligen lämpligheten av olika slag av eldsläckningsanordningar m. m.

Efter samarbete med sakkunniga utarbetade avdelningen ett förslag till brandprovningar med film dels i mindre skala, omfattande vissa förförsök med film i trälådor osv., dels i större skala. I december 1922 utfördes förförsöken programenligt varför resultaten kunna läggas till grund för provningarna i större skala. Fn utförlig beskrivning av brandprovningarna med film har publicerats i särskilt meddelande fran provningsanstalten i februarihäftet av tidskriften »Brandskydd». Av de utförda försöken framgick:

att film i rullar förbrinner betydligt långsammare (15 å 20 ggr) än samma viktsmängd upprullad, lös film,

att film, som förbrännes i helt slutet rum utan nämnvärdt lufttillträde utvecklar betydligt mera och intensivare rök än film, som förbrännes i det fria,

att koltetraklorid eller vatten i den omfattning, som förekom vid det utförda försöket, icke förmår släcka mindre mängd brinnande film, varför kemiska eldsläckningsapparater med dylika vätskor äro olämpliga för detta ändamål.

att de använda lådorna icke voro tillräckligt täta för att hindra de bildade gaserna att tränga ut inuan lådorna sprängdes, att ett starkt och väl infäst glas i en med glas täckt öppning om 7x7 cm (»kikhål») i en brandsäker vägg mellan filmapparatrum och biografsalong, under en avsevärd tid kan förhindra eld och rök att intränga i salongen, men att en dylik öppning är för liten att tjäna som säkerhetsventil,

att en ventilationsöppning för rökgaserna av 20 x 20 cm är tillräcklig vid en förbränning av 5° kg lös film i en behållare av 1 m3 rymd,

att en säkerhetsventil för filmrökgaser bör vara öppen eller endast täckt med en löst sittande tunn glasruta och alltsa icke täckt med starkt fastsittande metalltrådglas,

att de med skruvar och bandjärn sammanhållna ladorna brusto vid ett inre tryck av 5 å 7 kg/crn-’,

att det uppkommande trycket vid förbränning av 5° kg film i en fullt tät låda av 1 m3 rymd kan antagas vara betydligt högre än 7 kg/cm2, och

att filmförvaringsskåp av den vid försöken använda konstruktionen av ek utan ventil nätt och jämnt skyddar i skåpet förvarad film för antändning från eld, som uppkommit i en mindre mängd lös film, liggande omkring skåpet, varför dylika skåp böra tillverkas av kraftigare konstruktion och grövre ekbräder.

Källa: Internet Archive ·