Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1923

Originalsida 111
Originalsida 111
Originalsida 110
Originalsida 111
110–111

Sida 111

Ekonomisk översikt

i4 APRIL 1923

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 15

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

ÅRGÅNG

53

INNEHÅLL: Vår mekaniska exportindustris framtidsutsikter, av överingenjör E. A. Forsberg. — Flytande bränslen, av bergs* ingenjör A. Hallbäck. — Anders Fredrik Wiking *J*. — Den tekniska sakkunskapen i handelsdepartementet. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.

VAR MEKANISKA EXPORTINDUSTRIS FRAMTIDSUTSIKTER.1

Av överingenjör E. A. Forsberg.

Den kris, som inom den industriella och kommersiella världen efterträdde de senare krigsårens högkonjunktur, har tyvärr visat sig vara av ytterst allvarlig karaktär. Att ett bakslag skulle komma, hade nog de flesta tänkande människor klart för sig, men att detta skulle bliva så svårt och långvarigt, hade nog endast ett fåtal pessimister anat.

Tvärtom var det nog en ganska allmän mening, att efter en relativt kort fredskris skulle komma en period av allmänt uppsving. Under kriget hade ju den normala produktionen i stor utsträckning legat nere, och en oerhörd förstöring av gamla värden ägt rum. Ett stort behov fanns alltså att fylla i världsmarknaden, och på grund härav väntade man stora produktionsmöjligheter. Man förbisåg härvid, att förefintligheten av ett behov ej är detsamma som möjligheten att fylla detsamma.

Erfarenheten har emellertid tyvärr givit pessimisterna rätt, och vad särskilt vårt land beträffar, har krisen blivit så elakartad, att för flera viktiga näringsgrenar framtiden ter sig mycket bekymmersam. Den kan därför vid ett tillfälle som detta ha sitt berättigande att söka analysera läget och bilda sig en uppfattning om framtidsutsikterna och de riktlinjer, man måste följa, för att den framtida utvecklingen skall bliva så gynnsam eller åtminstone så föga ogynnsam som möjligt.

Den diskussion i hithörande frågor, som nu skall öppnas, är avsedd att röra sig om vissa av våra exportindustriers förhållanden. Det är helt naturligt, att exportindustrierna i detta samband tilldraga sig den största uppmärksamheten, då ju dessa äro vida känsligare för det ekonomiska läget pä världsmarknaden än de s. k. hemmaindustrierna. Denna skillnad i känslighet är så stor, att rent av en ganska skarp intressemotsats i vissa avseenden gjort sig gällande mellan export- och hemmaindustrierna. Dessa senare ha varit och äro ännu i stor utsträckning i stånd att giva rimlig vinst och samtidigt betala arbetslöner, som även med hänsyn till nu rådande prisläge äro betydligt högre än de före kriget rådande, under det att exportindustrierna arbeta med de största svårigheter. Jag vill dock framhålla, att denna skillnad egentligen är mera skenbar än verklig, och i varje fall av övergående natur. Känsligheten för det internationella läget är större hos exportindustrien, den reagerar hastigare för förändringar i världsmarknaden, men i verkligheten torde beroendet av världsmarknaden vara ungefär detsamma för båda slagen av industri. Exportindustrien har nämligen under de sista årtiondena före kriget fått en så stor betydelse för vår folkhushållning, att en långvarig och allvarsam depression inom densamma nödvändigtvis ogynnsamt återverkar på vårt folks ekonomiska läge och sänker dess köpkraft i medeltal. Men om köpkraften hos folkets stora massa, faller, måste detta i sin tur menligt inverka på den indu-

1 Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den 22 mars

1923.

stri, som för sin avsättning är hänvisad till denna inländska köpkraft.

När alltså exportindustrierna i första hand här beaktas, är detta ej att förstå så, att de resultat, diskussionen kan giva vid handen, ha betydelse endast för dessa industrier själva, utan tvärtom måste man ha klart för sig, att villkoren för exportindustriens liv även äro villkor för hemmaindustriens välgång.

Den exportindustri, som det fallit på min lott att här inledningsvis behandla, är den mekaniska verkstadsindustrien. Denna industri kan anses erbjuda ett särskilt intresse, därför att krisens verkningar inom densamma kanske äro svårare än inom någon annan industri.

Orsakerna härtill äro lätta att inse. Vilja vi vara uppriktiga, måste vi nämligen erkänna, att den mekaniska verkstadsindustrien i vårt land i den mån den arbetar för export är i ett av naturen ganska ogynnsamt läge. Vi bo i en utkant av världen avlägset från handelns stora stråkvägar, varför transportkostnaderna så väl vid import som export äro höga. Ett ogynnsamt klimat ställer relativt stora fordringar på bostad, föda och beklädnad. Vi äro i saknad av flera viktiga råmaterial, framför allt kol. Den goda tillgången på järnmalm och vattenkraft är endast en ofullständig ersättning härför.

Det är tydligt, att under dessa omständigheter den mekaniska verkstadsindustrien här i landet från början var inriktad endast på fyllandet av rent lokala behov. Så inrättades, som bekant, Motala verkstad i samband med Göta kanals byggande. Först på ett senare stadium sökte sig vår verkstadsindustri ut på världsmarknaden, och då väl i all huvudsak i samband med här i landet gjorda uppfinningar och förbättringar. Exempelvis må endast nämnas separatorer, telefonapparater, kullager och ångturbiner. Åtskilliga av dessa mekaniska exportindustrier växte sig starka och lyckades oaktat de mindre gynnsamma allmänna förutsättningarna här i landet väl hävda sin ställning, även sedan det ursprungliga patentskyddet utlöpt, och konkurrensen blivit i högre eller lägre grad fri.

När nu emellertid efter kriget på grund av politiska och ekonomiska orsaker den svåra världskrisen utbrutit, har läget blivit väsentligen olika. Vi må komma ihåg, att vad vår mekaniska exportindustris utländska marknader beträffar, om Förenta staterna, som för de flesta torde spela en mindre roll, förbises, väl minst hälften äro att anse som utdöda, och andra hälften lida under svår depression. Att under dessa förhållanden konkurrensen på de ännu kvarvarande marknaderna skall bliva ytterst skarp, är tydligt. Alla så väl svenska som utländska industrier, som arbetat inom marknaderna i fråga, tvingas att sälja till allt lägre och lägre pris. Marknadernas konsumtionsförmåga är för liten i förhållande till de intresserade industriernas efter en helt annan efterfrågan avpassade produktionsförmåga, och en kamp på liv och död uppstår.

Källa: Internet Archive ·