Sida 235
Värdering av arbetsprestationer
28 juli 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
235
Om pendeln placeras på en mindre hård yta t. e. härdat stål med blåsan vid o, nedtryckes kulan svagt i ytan, och då pendeln svänger, vidgar kulan fördjupningen. Knergien, som därvid går förlorad, tages från pendelns potentiella energi och markeras genom en kortare första svängning. Blåsans läge på skalan efter första svängningen utmärker det arbete, som kulan utfört på provstycket och är ett mått på dess hårdhet.
I händelse ett mycket mjukt material provas, kommer intrycket att bli relativt djupt och pendeln stannar efter en kort svängning eller, såsom fallet är vid prov å bly, svänger icke alls, utan blåsan stannar på o.
Karakteristiska utslag med i mm;s stålkula äro:
Glas .
... 97
Utglödgat kolstål .
. 41
Mycket hårdt kolstål
... 93
Dragen metall
. 14
Hårdt kolstål
... 88
Gjutmetall (mjuk)
. 4
Härdat snabbstål
... 75
Bly. .
Utglödgat snabbstål .
.... 54
Prov med avläsning av hårdhetstalet ur svängningstiden .
Pendelns svängningstid är ett mycket tillförlitligt mått på hårdheten hos ytan, varpå den vilar, och tiden i sek. för io enkla svängningar på vilket som helst material är tidshårdhetskoefficienten för detta ämne. Tiden för io svängningar på glas är ioo sek., på hårdt stål 50 till 85 sek., på mjukt stål 20 till 40 sek. och på bly 3 sek.
Pendeln placeras vid provningen försiktigt på provstycket med blåsan vid eller nära 50 på skalan och sättes i sakta svängning; med hänsyn till den känsliga uppläggningen helst genom beröring med en fjäder. I de flesta fall är det tillräckligt att bestämma tiden för en enkel eller dubbel svängning, men för mjukt material, som ger snabbare svängningar, och vid mycket noggranna prov, bestämmes tiden för 10 svängningar.
Svängningstiden är inom viss gräns oberoende av utslaget, och denna gräns bestämmes i allmänhet av instrumentet. Om det sättes i stark svängning på ett mjukt material, kommer det helt enkelt att inställa sig i ett nytt läge vid första utslagets vändpunkt, kring vilket det sedan svänger med de korta svängningar, som äro karakteristiska för materialet ifråga.
På t. e. hårdt stål innebär en reduktion av tyngdpunktsavstandet till noll och negativa värden
en förlängning av svängningstiden,
en ökning av pendelns känslighet för små hårdhetsvariationer och
en ökning av den numeriska skillnaden mellan hårdhetsgraderna hos kroppar med nära lika hårdhet.
Exempelvis vid tre stycken snabbsvarvstål A, B & C, som ansagos likartat härdade, erhöllos följande resultat:
ABC
Pendellängd 0,1 mm . 57 58 62
o » . 66 70 75
— <V » . 77 85 102
Sålunda förstorades skillnaden mellan hårdhetstalen hos A och C från 5 med 0,1 mm pendellängd till 25 med omvänd pendel.
Givetvis fordra försök med omvänd pendel mycket noggrant preparerade provstycken och varsamt handhavande avapparaten.
På experimentell väg har man bestämt förhållandet mellan tidshårdhetstalen enligt den nya metoden och Brineles. Vid tidsprovssiffror (T) under 33 1/a är motsvarande hårdhetsgrad enligt Brineee 0,3 T2 och för tidsprovssiffror över 33 l/s är det 10 T.
Förestående redogörelse är hämtad från en beskrivning, som utgivits av Messrs Edward G. Herbert Ltd i Manchester. Apparatens konstruktion synes vila på en riktig princip. Det återstår att se, om den lämpar sig för praktiskt arbete och är utförd med tillbörlig finess. Önskvärdt vore därför, att firman ställde en apparat till förfogande för någon av våra inhemska institutioner, som syssla med detta slags undersökningar. Håller apparaten vad den synes lova, kan den väntas medföra praktiska fördelar jämförd med äldre metoder, det Brinellska tryckprovet (mikroskopisk uppmätning av kontaktyta) och scleroskopet (provets massa och tröghet inverka). Den fastställda överensstämmelsen med de Brinellska hårdhetstalen är tillfredsställande, då det i båda fallen rör sig om empiriska tal*
Karakteristiska tidsprov med 1 mm:s stålkula äro.*
Glas... .
.. 100
Utglödgat kolstål
. . 22
Mycket hårdt kolstål
.. 75
Dragen metall
. 15
Hårdt kolstål
... 65
Gjutmetall (mjuk) .
. 11
Härdat snabbstål.
• • 52
Bly .*. .
Utglödgat snabbstål
26
l ig. 2. Intryck efter skalprov. Fig. 3. Intryck efter svängningstids-
prov.
Omvänd pendel.
Svängningstiden hos en sammansatt pendel är som bekant omvändt proportionell mot kvadratroten ur tyngdpunktens avstånd från upphängningspunkten. Detta gäller beträffande ifrågavarande apparat endast när den vilar på en mycket hård yta, t. e. om en rubinkula vilar på en safirplatta. Generellt sett medför emellertid en förkortning av avståndet en ökning av svängningstiden men gör sig mest märkbart på hårda ytor, medan på mjuka pendeln har nästan samtna svängningstid, vare sig det är längre eller kortare eller noll eller negativt.
BRANDSKYDDSKURS I STOCKHOLM DEN 29 okt. — 9 nov. 1923.
Under åren 1914 — 1921 hava inom landet arbetande brandförsäkringsbolag enligt officiella statistiken gjort följande utbetalningar för brandskador inom riket:
år
1914
c.a
15
millioner
år
1918
C:a
44, ’
millioner
>
1915
»
14,2
»
»
1919
>
35
»
T)
1916
T>
14,2
»
1920
50
T>
»
1917
7>
19,4
»
1921
T>
44
>
I dessa summor äro ej inräknade de förluster som drabbat för lågt eller oförsäkrad egendom och givetvis ej indirekta förluster. Medräknas dessa torde angivna siffror ökas med omkr. 50 %. Härtill kommer förlusten av människor och djur. Man beräknar att i Sverige i medeltal varje år omkr. 50 personer omkomma genom eld och 150 svårare skadas. Antalet årligen innebrända husdjur uppskattas till några tusen.
Av en utredning, som verkställts av kommunikationsdepartementets brandskyddskommission, framgår, att de personer inom kommissionen, som hava ansvaret för brandväsendet sig ålagt, representera nästan lika många yrken, som det över huvud taget finns yrken i landet, och att den utbildning, som dessa personer erhållit för sitt ansvarsfulla värv i stort sett varit utomordentligt liten. Med fullt fog kan påstås, att hela det förebyggande brandskyddet såsom problem varit mycket litet beaktat.
För att i sin mån söka bidraga till uudanrödjandet av förenämnda bristfälligheter i utbildningsavseende kommer Svenska brandskyddsföreningen att under förenämnda tid anordna en brandskyddskurs. Denna, som står under överledning av kapten C. G. Borgenstierna och organiseras av en särskild kommitté sammansatt av representanter för brandskyddet, Sv. stadsförbundet, försäkringsvärlden m. m., kommer att omfatta:
Elden och dess former, olika byggnadsmaterials och konstruktioners motståndsförmåga mot eld, uppvärmning, torkning och belysning, drivkraft och transmissioner inom indu-
Källa: Internet Archive ·