Sida 247
Betingelserna för utvecklingen av svenskt näringsliv
1 aug. 1923
ALLMANNA AVDELNINGEN
247
ock alltid skulle återstå ett importbehov av c:a i’/2 mill. >n stenkol och 90 000 ton oljor.
Då emellertid utvecklingen ej kan stå stilla, utan detta ;sterande bränslebehov alltid måste tilltaga och detta för ehov, som icke gärna kunna ersättas med vattenkraft, åvisar han vidare, att, när såsom i realiteten förutsatts !l utbyggnadsvärdig vattenkraft efter c:a 40 år tagits i uspråk, behovet av importerat bränsle stigit t. o. m. till ögre belopp än det nuvarande totala importbehovet.
Med andra ord : Trots vår rikedom på vattenkraft synas aportbehoven av fossila bränslen icke minskas.
Bränslefrågan blir alltså alltid en verkligt »brännande» åga, och detta jämte dess samband med kraftfrågan och ela komplexets betydelse för vår framtida ekonomi är et, som på sin tid i riksdagen framkallade en motion m inrättandet av ett Kraft- och bränsleinstitut, som •culle omhändertaga det grundliga studiet över alla hitörande spörsmål, påvisa utvägar och möjligheter till ett konomiskt användande av alla bränslen, de importerades rsättande med elektrisk energi eller med inhemska bränen m. m. samt i övrigt allt, som kan leda till en naonell och rationell kraft- och bränslepolitik.
Som bekant har ock ett dylikt institut kommit till i >rm av den organisation för Kraft-, och bränsleutreding, som nu arbetar under ledning av den för några år idan inrättade Ingenjörsvetenskapsakademien, och kanske an det intressera, att det var just under en kommittéehandling av frågan om inrättandet av det då föreslagna .raft- och bränsleinstitutet, som tanken på Ingenjörsetenskapsakademien föddes.
Bränsleutredningsinstitutets verksamhet har hittills inktats på dels sanilande av erforderligt statistiskt materiel ir ett rätt bedömande av kraft- och bränslefrågornas ställing och sammanhang, dels praktiska provningar av bränen och eldstäder såväl inom industri som hushåll, allt i ,'fte att kunna föreslå lämpliga åtgärder för besparing, arjämte vetenskapligt forskningsarbete bedrivits för att ira rätt känna såväl våra inhemska bränslens — svenska enkol, torv, ved, skiffer m. m. — sammansättning och ^enskaper som utgångsmaterial, ur vilka event. omvandide nya eller förädlade bränslen skulle kunna erhållas, ch man torde med fullt skäl få anse, att de kostnader, essa arbeten hittills dragit, medfört sådana löften för amtiden, att de få anses väl motiverade.
Även om emellertid vi för framtiden skulle bliva i högre Uer mindre grad beroende av import av utländskt bränsle, r det en tröst att veta, att vi som ett värdefullt bytesledel hava framför allt våra malmer, och att i de håraste kristider vi, om ock fullt avspärrade från tillförseln, ock i våra skogar hava en så riklig tillgång på inhemskt ränsle, att vi icke för ett tillfälligt uteblivande av det tländska bränslet skulle behöva uppgiva vår självständiget. Vi få då hellre bränna vårt virke än exportera det en eller annan form.
Nyss gångna tiders erfarenheter äro ju emellertid av en art, att vi helst vilja slippa tänka på den dag, en y Bränslekommission skulle träda i verksamhet, men anske äro vi dock nu benägna att se litet blidare på en gamla, när vi betänka, att det dock var tack vare ess verksamhet, eventuellt intresserade utländska parter ng o klart för sig, att ett event. framkommet hot om inällda stenkolsleveranser ej kunde få oss att helt foga oss fter deras önskningar.
Fortsatt forskningsverksamhet till kraft- och bränslefråans rätta lösning är alltså vad som behöves, och det är tt hoppas, att därför erforderliga medel ställas till för-
ogande.
Till slut vill jag ock som en kapitaltillgång och därtill n av högsta värde räkna vårt svenska folks förmåga att
arbeta och nyttiggöra sig de skatter och tillgångar, som så rikligen kommit oss till del. I kunskaper och arbetsförmåga stå vi icke efter något annat folk, och, finnes därför blott den fasta viljan till arbete och den rätta förståelsen för arbetets betydelse, så är allt väl — då gå vi också en ljus framtid till mötes.
Som synes har den gjorda granskningen rörande beskaffenheten av det ben på den bildlika »stolen», som betecknar »kapitalet», visat, att den kan anses tillfredsställande — för dess skull behöver i varje fall inte stolen falla.
Låt oss därför se till, huru det står till med det, som representerar » ledningen » :
Initiativ och forskningsarbete.
Med »ledning» avses givetvis här allt det arbete, som är erforderligt för utformandet av principerna för nyttiggörandet av naturtillgångarna, uttänkandet av därför erforderliga arbetsmetoder, maskiner och redskap, arbetets ändamålsenliga planering, ledning och kontroll, de framställda produkternas distribution samt vidtagandet av åtgärder för att skydda och utveckla näringslivet, så att dess resultat bliver samhället till högsta gagn.
Ansvaret för den ledning, som skall åstadkomma allt detta, faller tydligen dels på den enskilde företagaren och hans medhjälpare, dels på det allmänna.
Den alltjämt förhärskande produktionsordning — den privatekonomiska — som bereder den enskilde företagaren tillfälle att allt efter förmåga skörda vinst av det arbete, han med framgång företager sig, men ock låter honom själv få svara med förlust , i den mån framgångarna utebliva, torde man väl med stöd av under alla tider vunnen erfarenhet få anse som den enda, som bestått provet. De försök till en kollektiv produktionsordning med uteslutande av privatintresset, som hittills blivit gjorda, hava alla grundligt misslyckats — se blott på Ryssland!
Det ligger därför i den privatekonomiska produktionsmetodens natur, att företagarna skola efter förmåga göra allt var för sig för att nå det bästa ekonomiska resultatet, och detta borde ju i och för sig då ock garantera den bästa ledningen för vederbörande företag.
Allt detta blir emellertid de enskilda företagens privata angelägenheter.
I ett föredrag under »0rstedmötet» i Köpenhamn år 1920 formulerade en av Danmarks mest framstående vetenskapsmän ändamålet med tekniskt forskningsarbete sålunda: »att på ett allt bättre och bättre sätt kunna föda, kläda och hysa en ständigt växande befolkning , vars lust och förmåga till rent kroppsligt arbete ständigt avtager .»
Det är ledsamt att behöva konstatera, att definitionen är sann, då väl de flesta helst se sanningen omskriven i elegantare form.
Hur som helst: Betydelsen av att genom en målmedveten teknisk forskning finna nya medel och vägar har särskilt under senare år blivit insedd och mycket arbete härpå har ock blivit nedlagt av enskilda personer och företag i in- och utlandet. Vilja vi i vårt land följa med vår tid, böra vi ock göra allt för att främja denna forskning, och, då vi nu erhållit en särskild institution för att leda och följa detta forskningsarbete i vår Ingenjörsvetenskapsakademi, är det självfallet ett önskemål, att densamma ock från såväl statens som de enskildes sida får allt stöd, utan att intresset för övriga forskningsanstalter får förminskas.
Det är säkert, att ett framgångsrikt tekniskt forskningsarbete är en av de allra viktigaste förutsättningarna för näringslivets nödvändiga utveckling.
Penninghushållning, tullar och skatter.
All nutida verksamhet förutsätter ju tillgång på penningar, och vår tids omfattande industriföretag behöva myc-
Källa: Internet Archive ·