Sida 388
Emanuel Swedenborgs om järnet
388
TEKNISK TIDSKRIFT
8 dec. 1923
£ 5. Anföres att Reaumur ansåg, att stål endast består av
järn som upptagit svavel och salter.
§ 6. Olika slag av järnmineral. När S. här talar om svensk malm, som ger 90 procent tackjärn, menar han säkert gammal svensk centner å 120 skålpund. Nederst på sidan 335 star om Taberg i Östergötland, skall vara Vånga i Östergötland och Taberg i Småland, fastän S. verkligen skrev Ostrogotiaj montern Taberg. Ja, kanske Jönköping den tiden beboddes av
östgötar. .
Grängesbergs fyndigheter beskrivas härligt. Beskrivningarna på de utländska malmerna äro kanske mera intressanta för mineraloger än för svenska metallurger. Så ock
j 7.
Tredje Boken :
§§ 1, 2 och 3. Om stål- och järnfil spån som läkemedel m. m. Ja, Gud ske lov för läkarevetenskapens framsteg.
§ 4, Om glas färgande med järnpreparat.
§ 5. Om huru rödfärg bereddes vid Dylta och Andrarum.
§§ 5 och 6 av mindre intresse.
§§ 7, 8, 9, 10 och 11 om svettdrivande, lösande och astringerande järnpreparat. Sucken ovan upprepas!
§ 12. Om naturligt och konstgjort Porlavatten.
§§ 13—16 av föga intresse för metallurger.
y Oin järnets specifika vikt och ökningen av denna, järns upplösande i syror, kemiska experiment med järn, järnets legering med andra metaller, om järn- och järnvitriol i käll-, flodoch sjövatten, talar, som allt i boken, om SwedenborGS vakenhet, skarpblick och stora tekniska intresse.
Till sist vill recensenten uttala ett från hjärtat gående tack till firman Wahlström & Widstrand, som, givet med säkra uppoffringar, införlivat denna översättning till modersmålet med Sveriges bergslitteratur. O- a.
NOTISER
Signalsystem för järnvägskorsningar med landsväg. —
Principen för ingenjör A. WESTFEETS i dagarna framförda system är att vägfarande skola på ett effektivt och pålitligt sätt varnas för kommande tåg vid järnvägskorsning med landsväg i samma plan, utan att vare sig bil, vagn eller åkande taga skada. Detta sker på så sätt att vid vänstra sidan av landsvägen, 25 m på ömse sidor om järnvägsspåret, anordnas ett stativ, som på 21/* m höjd över marken uppbär en 4—5 m lång arm, som när tåg är i annalkande automatiskt tvingas ned i vågrätt läge över landsvägen och går tillbaka i sitt lodräta läge när tåget passerar vägövergången. Å armen är en tavla anbragt med påskrift i stora bokstäver »Stopp» eller »Tåg kommer». Tavlan belyses av vitt sken från en agalykta. Från samma lykta strålar rödt sken framåt vägen. Från armen nedhänga kedjor eller järntenar, vilka sia mot bilens vindruta om bilföraren av trötthet eller vårdslöshet icke skulle observera den fällda armen. Armen ligger nämligen så högt över vägen att den ej kan bliva påkörd av fordonet. Tiden efter det armarna fällts till dess ett snälltag med 90 ktn.s hastighet
uppnått vägövergången har beräknats till 30 sek. Skulle armen gå ned strax bakom bilen eller hästskjutsen, hinner fordonet passera järnvägsspåret 15—20 sek. innan tåget är framme även om fordonets fart ej är större än en promenerande
människas.
Mekanismen, som åstadkommer »armarnas» nedfällande, står i direkt förbindelse med det framrusande tåget och består dels av en hydraulisk anordning och dels av en elektrisk utlösningsanordning, som står i förbindelse med den förstnämnda.
Då tåget befinner sig 700 — 1 000 m från vägövergången
utlöses genom en elektrisk ledning en kolv å den hydrauliska apparaten, som genom starka wire drager ned armarna. Ett elektriskt batteri, som överför strömmen till huvudapparaten är placerat å lokomotivet, vadan detsamma alltid står under lokomotivförarens kontroll. Härigenom erfordras ett färre antal batterier än om ett batteri skulle vara placerat vid varje korsning. När tåget går förbi den hydrauliska apparaten, som är placerad vid järnvägsspåret i närheten av vägövergången, överföres en del av tågets rörelseenergi till och magasineras uti apparaten och samtidigt gå armarna upp. Sålunda laddar det förbigående tåget apparaten för det efterkommande. Anförda utlösning kan även ske på annat sätt, t. e. genom rälskontakter. Skulle av någon oförutsedd anledning armarna icke gå ned när tåget befinner sig på 700 — 1 000 m avstånd från vägkorsningen, visas för tågföraren en röd signal, som står i direkt förbindelse med armarna och skall då, enligt reglementet, tågföraren stanna tåget omedelbart före vägövergången.
Vid dubbelspåriga järnvägar hållas armarna automatiskt nere så länge något tåg befinner sig på kortare avstånd från järnvägsövergången än 700 — 1 000 m i riktning mot vägen.
SAMMANTRÄDEN
SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
Avdelningen för Husbyggnadskonst kallas till ordinarie sammanträde med Julfest å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, måndagen den 10 december 1923 kl. 8 e. m. — Ärenden: 1. Bilder frän festligheterna vid franske presidentens mottagande i Biskra 1922 , föredrag av konstnären greve Louis Sparre. —
2. Julfest. Program : Theatro de Piccoli (direktion Curt Björklund). Ärland och Phigge: a. Den tjänande brodern. Drama i en akt.
b. Den oförtjänte brodern. Drama i en akt och två scener. —
c. Huggsexa i S. Marco. Stort sorgspel i en akt. Regi: Göran Pauli. Dekorationerna av Codde och Dadda. Kostymerna från Kungl. Theaterns atelier. d. Nachspiel. Med sång, musik och nöjesfält. Alla tänkbara attraktioner.
Avdelningen för Mekanik sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, tisdagen d. 1 1 dec. 1923, kl. 7 e. m. ■ — Ärenden:
I. Val av justeringsmän. — 2. Inträdesanmälningar och inval. —
3. Inkomna skrivelser. — 4. Val av redaktör för »Mekanik» under 1924. — 5. » Nägra jlygtekniska utvecklingstendenser under de senaste åren*, föredrag av civilingenjör Tord Ångström. Förevisning av flygfilm. — 6. Julsupé med samkväm. Pris kr. 8: 50 (god julmat, öl, brännvin, kaffe och glögg m. m.). Anmälan till supén torde i god tid insändas till klubbmästaren ing. Aug. Jansson (adress Högbergsgatan 37 B, tel. kontoret 15206, bostaden 233 28). — Obs. Vid samkvämet kommer illusionisten, miningenjör Torsten Törngren, att bidraga till underhållningen, dessutom förekommer kinematografbilder m. m., m. m.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 14 december 1923, kl. 7,30 e. m. precis. — Ärenden : 1. Protokollsjustering.
— 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4. Revisionsberättelse över 8:e allmänna svenska kemistmötets räkenskaper. — 5. Kort återblick med anledning av avdelningens 33-åriga tillvaro , anförande av civilingenjör A. D. E 11g ar. — 6. Kl. 8,15 e. m. Något om konstgjorda dimmor, deras framställning och användning samt i samband därmed några ord rörande Gejser-olyckan i Danmark, föredrag med skioptikonbilder och filmförevisning av civilingenjör Vidar Jernberg. — Julsamkväm. Filmförevisning, sång, musik, Lucia och julklappar.
Avdelningen för Elektroteknik sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, lördagen den 15 december 1923 kl. 7,45 e. m. precis till fulfest med ett särskilt för damer arrangerat program. — Ärenden; i. Protokollsjustering. — 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4. Birkare^ulatorn och dess betydelse för hemmens elektrifiering, föredrag med demonstrationer av ing. Arvid Westerberg.
Efter sammanträdet supé till pris av kr. 9: — för dam och 9: 75 för herre, inkluderande smörgåsbord, snaps, pilsner, julmat, efterrätt med vin, kaffe samt glögg. Efter supén samkväm med dans, sång, musik, rundradio (event. dansmusik från Savoy Ilotel, London), trolleri, julklappar m. m. Medlemmarna uppmanas att medtaga sina damer samt julklappar med rim. Föranmälan om deltagande damer önskvärd per tel. 85 69 under kontorstid. Klädsel smoking.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst sammanträder å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, måndagen den 17 december 1923 kl. 7,30 e. m. — Ärenden: 1. Protokollsjustering.
— 2. Inval. — 3. Inkomna skrivelser. — 4. Naturen som vägoch vattenbyggare , ett geologiskt kåseri med ljusbilder av byrådir.
J. W. Sandström. — Julsamkväm med diverse överraskningar.
Källa: Internet Archive ·