Sida 13
Hustrun
jag hjeipte min sköna okända upp i släden, tog plats vid hennes sida och gaf Grålle ett rapp. Grålle vände hufvudet åt sidan, liksom för att fråga mig, om det verkligen var mitt allvar att åka efter honom. Öfvertygad derom af ett nytt och något skarpare nyp af snärten, satte han sig i rörelse, men länge dröjde det innan han kom in i sitt vanliga lunk. Som han lika mycket haltade på alla fyra benen, så låg det visst något harmoniskt i detta lunk; men för allt i verlden, sorgligt eller gladt,'skulle jag ej velat köra honom på ljusa dagen.
Min dam yttrade under hela vägen ej ett enda ord; men, trots pelskappan och muffen, som hon höll tryckt mot bröstet, tyckte jag mig höra hennes hjertas våldsamma slajr. Ändtligen kommo vi till Norrbacka, det första värds-
11
huset på venster hand från Norrtull, som bekant är.
»Tack för er godhet!» sade den okända, i det jag hjeipte henne ur släden; »var nu god och vänta. . . jag skall visst inte dröja länge.»
Hon skyndade uppför trappan till värdshuset. Jag-förde Grålle in i lidret, lade ett par täcken öfver hans magra knotor och gick derefter sjelf in i källarsalen på nedre botten.
»Ah, se herr Höglund!» ropade en af värdshusflickorna, ty jag var känd i orten; »men,» tilläde hon, »fruntimret är en trappa upp, och jag förmodar att herrn är den lycklige för aftonen.»
»Jag är för tillfället hennes kusk, det är alltihop, det,» svarade jag.
»Ett fruntimmer fara ensamt hitut!» anmärkte uppas-serskan; »men också förefaller hon mig bra besynnerlig.»
»Hur då?»
»Strax när hon kom, ville hon veta 0111 en herre och en dam tagit in deruppe, och när jag sade henne att så var, begärde hon ett rum närmast deras . . . Derefter gaf hon mig en tvåa och bad mig lemna henne allena.»
»Känner ni herrn deruppe?»
»Måtte väl det. . . hvem känner inte kramhandlar F—d, som har sin bod vid Drottninggatan . . . det är en mycket gentil herre, och billiga priser har han . . . det här obe-skrifligt vackra sidenförklät, som herr Höglund ser, kostar minst fyra- riksdaler i andra bodar, men hos F—d fick jag det för tre och en hall7 och ändå litet hakband på köpet.»
Källa: Project Runeberg ·