Sida 13
Dagliga rörelsens fenomen
1 3
latitud eller polhöjd) och längd (lika med longitud eller äfven tidsskilnad). Bredden är afståndet i vinkelmått, räknadt utefter meridianen, från ekvatorn eller vinkeln mellan jordradien till stället i fråga och ekvatorsplanet. Längden är vinkeln mellan den meridian, som går genom orten, och den som går genom en viss hufvudort, t. ex. Greenwich, från hvilken man kommit öfverens att räkna längderna. Längden är derför äfven den båge af ekvatorn, som infattas mellan dessa båda meridianer. Under det jorden roterar kring sin axel, vändes den ena meridianen efter den andra mot solen, och de orter, som äro belägna på dessa meridianer, erhålla middag. Orter, som hafva en längdskilnad af 90...180... 270 grader, hafva uppenbarligen äfven en tidsskilnad af 6 ... 12 ... 18 timmar. Man ser, att längd- och tidsskilnad är detsamma, ehuru det är brukligt att angifva dem i olika mått. Mot hvarje timme, tidsminut eller tidssekund i tidsskilnaden svara 15 grader, bågminuter eller bågsekunder i längden. De förra tecknas h, m, s; de senare °, ', ". Sålunda är längden för Stockholms observatorium, från Greenwich räknad, 18° 3' 33" och tidsskilnaden 1h 12m 14s. 2.
Men äfven på himlahvalfvet kan punkternas belägenhet på flere motsvarande sätt angifvas. För hvarje af dessa sätt har man att tänka sig en viss af himlahvalfvets cirklar motsvara jordens ekvator och samma cirkels pol motsvara jordens pol.
Genom att utgå från horisonten SN och dess pol, som är zenit Z, erhålles ett af dessa sätt. Antages solen vara belägen i punkten X och en storcirkel (en vertikalcirkel) lägges genom zenit Z och solen, så är PX solens höjd och bågen SP hennes azimut. För stjernan Y är TY höjden och ST azimuten.
Ett annat sätt vinnes genom att utgå från himmels-ekvatorn EQ och den dertill hörande polen, som är verldspolen Np, och genom att lägga en storcirkel (en deklinationscirkel) genom solen och polen. Man kallar då RX solens deklination och ER hennes timvinkel, emedan denna vinkel eller båge ändrar sig proportionelt med tiden. Af denna egenskap hos timvinkeln betjenar man sig för inrättandet af solur. För stjernan Y är KY deklinationen och EK timvinkeln.
Genom dessa båda sätt att angifva stjernornas platser
Källa: Project Runeberg ·