Sida 78
Stjernfall
78
På grund af dessa observationer var man i stånd att beräkna den bana meteorerna beskrefvo i rymden. Man fann, att de rörde sig i en långsträckt ellips kring solen på en tid af 33 1/4 år. Ej långt derefter erhöll man ett liknande resultat med afseende på augustimeteorerna. Man fick dervid följande värden på banelementen.
Leoniderna. Perseiderna.
Banans inklination...... 17° 44' 63° 3'
Nodlongitud............... 231° 28' 138° 16'
Excentricitet ............ 0.905 0.967
Omloppstid ............... 33 1/4 år 108 år.
Båda meteorsvärmarne röra sig i retrograd led, d. v. s. i motsatt led mot jordens rörelse kring solen. Vi skola sedan se en märklig slutsats af dessa tal när vi komma till kometerna.
Dermed var stjernfallens rätta natur funnen. De förorsakas af meteorer, som röra sig i slutna elliptiska banor kring solen. När jorden påträffar någon del af denna meteorring, uppstår ett stjernfallsregn, hvars styrka beror på ringens tjocklek. Leoniderna synas vara föga utbredda efter banan, utan koncentrerade företrädesvis på ett ställe. När jorden går genom denna del af ringen, få vi bevittna sådana ståtliga meteorregn, som 1833 och 1866. Perseiderna synas vara mera jemnt fördelade öfver hela banan. De uppträda derföre hvart år i ungefär lika stort antal.
Perseiderna och Leoniderna äro ej de enda meteorströmmar, som äro kända. De vigtigaste bland de öfriga äro följande, för hvilka datum och radiationspunkt äro som följer:
Januari 2—3 i Herkules.
April 12 i Lyran.
Oktober 15—23 i Orion.
November 27—29 i Andromeda.
December 6—13 i Tvillingarne.
En följd af stjernfallens kosmiska ursprung är, att de meteorer, af hvilka de förorsakas, företrädesvis måste träffa den del af jorden, som vid jordens rörelse kring solen befinner sig främst. Alldeles som man i regnväder, om man går tillräckligt fort, blir våtare på framsidan af kroppen än på ryggen.
Källa: Project Runeberg ·