Sida 168
1893-04-05
168
SVENSK LÄEARETIDNING.
N:r 14
enskilda familjer erhålla 75 fattiga skolbarn 330 middagar hvarje vecka, skrifves till Sv. Läraretidning.
- Hvad bör göras för att stärka sambandet me/lan hem och skola? Denna fråga dryftades vid ett skolmöte i Orsa den 20 mars. Man framhöll därvid såsom ett önsknirigsmål, att den tanken mer och mer måtte genomtränga vårt folk, att hemmet och' skolan äro vigda vid hvarandra och skola därför såsom fader och moder samverka med hvarandra. Vidare betonades, att undervisningen skall göras praktisk, läraren umgås med föräldrarna] och, där förutsättningar finnas, anordna aftonsamkväm med föreläsningar och undervisning i allmänbildande ämnen. Sådana samkväm skulle säkerligen omfattas med stor välvilja.
- Ett lärarinnemöte skall hållas i Göteborg den 12 instundande augusti (dagen efter allmänna folkskolläraremötet). Den i Jönköping utsedda bestyreisen har under förra veckan haft sammanträden i Göteborg, hvarvid till bestyreisens ordförande valdes folkskollärarinnan Adéle Vetterlind i Jönköping och till sekreterare folkskollärarinnan Anna Larsson i Göteborg. Såsom förut nämts är förslag å bane att vid mötet i Göteborg bilda en allmän svensk lärarinneförening. Förslag till program och stadgar skall utarbetas af fröknarna Hemming i Malmö, Palmkvist i Helsingborg, Rosen-qvist af Akershult i Gäfle och Vetterlind i Jönköping. De praktiska anordningarna för mötet hafva uppdragits åt fröknarna Anna Larsson och Josefina Schutz i Göteborg.
äger sända l ombud, med 21-40 medlemmar 2 ombud, med 41-60 medlemmar 3 ombud o. s. v., dock ingen krets flera an 5 ombud;
att programmet för mötet samt öfriga upplysningar rörande detsamma komma att längre fram meddelas.
Kretsarnas uppmärksamhet fästes å vikten däraf, att inga andra personer utses till ombud än sådana, som hafva för afsikt att infinna sig, och som äro oförhindrade att deltaga i ombudsmötets förhandlingar. | Stockholm den 30 mars 1893.
l Verkställande utskottet.
i
j Utbredning inom landets skilda delar.
! Vid 1892 års slut bestod Sveriges all-
| manna folkskollärareförening, såsom förut
j meddelats, af 167 kretsar med samman-
| lagdt 4,018 medlemmar.
! Kretsarna äro på följande sätt fördelade
| på de olika länen:
Malmöhus ......... 18
Kristianstads...... 14
Östergötlands ...... 11
Värmlands......... 11
Kalmar............... 10
Älfsborgs ............ 10
Gäfleborgs.......... 10
Södermanlands ... 8
Göteborgs............ 8
Jönköpings ......... 7
Skaraborgs ......... 7
Örebro ............._. 7
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Tillkännagifvande.
Då det är af vikt, att samtliga kretsar i Sveriges allmänna folkskollärareförening blifva i tillfälle att utse representanter vid det ombudsmöte, som enligt centralstyrelsens beslut skall hållas under innevarande år, och då flera kretsar måhända hafva sina sammanträden så tidigt, att föreningens årsskrift icke innan dess kan hinna utkomma, har verkställande utskottet beslutat att redan nu tillkännagifva:
att ett ombudsmöte af den art, som omförmäles i stadgarnas § 6 mom. 2 skall hållas i Göteborg tisdagen den 8 augusti 1893, alltså dagen närmast före det elfte allmänna svenska folkskolläraremötet, hvilket tager sin början den 9 augusti;
att ombudsmötets uppgift inskränkes till öfverläggningar och beslut rörande Sveriges allmänna folkskollärareförenings organisa-tion, ekonomi, administration och framtida utveckling;
att Öfverläggningsämnen få väckas af såväl krets som enskild föreningsledamot samt böra vara insända senast den l instundande juli under adress: Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening, Stockholm;
att till grund för beräkningen af antalet ombud för hvarje krets lägges den från kretsen till centralstyrelsen senast ingifna medlemsförteckningen;
att krets med mindre än 21 medlemmar
upp från elfte till sjunde rummet, Väster-I norrlands län, som från det tjuguandra blifvit det adertonde, samt Kristianstads län, som kommit i andra rummet i stället för tredje. Äfven Stockholms stad samt Halland och Jämtlands län kunna uppvisa en ganska god tillökning. Medlemsantalet ökades i 17 län med sammanlagdt 290. En minskning af 86 medlemmar ägde däremot rum i 6 län. Störst var denna minskning (30) i Malmöhus län, som dock allt fortfarande är n:r l, samt Västmanlands län, som nedgick från tjugonde rummet till tjuguandra, hvarigenom detta län står näst sist i medlemsantal. Det äger ej mer än 55 medlemmar eller jämt hälften mot Västernorrlands län.
Litteratur.
Gotlands............ 6
Hallands ........... 6
Kopparbergs......... 6
Uppsala............... 5
Kronobergs ......... 5
Västernorrlands ... 5
Stockholms ......... 4
Blekinge ............ 4
Västmanlands ...... 2
Jämtlands........... 2
Stockholms stad... l Summa 167
Medlemsantalet inom de olika länen ställer sig under de två senaste åren sålunda:
Ökning ( + ) eller minskning (-):
Antal
medlemmar
1891: 1892:
Stockholms stad......... 200 232 + 32
Stockholms län ......... 186 180 - 6
Uppsala län............... 105 110 + 5
Södermanlands län ... 211 225 + 14
Östergötlands län ...... 270 280 + 10
Jönköpings län ......... 149 134; - 15
Kronobergs län ______ 98 100 + 2
Kalmar län............... 164 216 -f 52
Gotlands län ............ 71 86 -f- 15
Blekinge län ............ 107 111 + 4
Kristianstads län ...... 261 302 + 41
Malmöhus län............ 532 502 - 30
Hallands län ........... 119 143 + 24
Göteborgs o. Bohus län 193 196 + 3
Älfsborgs län ............ 165 169 + 4
Skaraborgs län........ 106 107 -f l
Värmlands län ......... 165 160 - 5
Örebro län ............... 161 163 -f 2
Västmanlands län ...... 81 55 - 26
Kopparbergs län......... 148 144 - 4
Gäfleborgs län............ 239 254 -j- 15
Västernorrlands län ... 64 110 -f 46
Jämtlands län............ 19 39 + 20
Summa 3,814 4,018 + 204
Med afseende på antalet medlemmar komma alltså länen i följande ordning:
1) Malmöhus län, 2) Kristianstads, 3) Östergötlands, 4) Gäfleborgs, 5) Stockholms stad, 6) Södermanlands län, 7) Kalmar, 8) Göteborgs, 9) Stockholms län, 10) Älfsborgs, 11) Örebro, 12) Värmlands, 13) Kopparbergs, 14) Hallands, 15) Jönköpings, 16) Blekinge, 17) Uppsala, 18) Västernorrlands, 19) Skaraborgs, 20) Kronobergs, 21) Gotlands, 22) Västmanlands, 23) Jämtlands län.
Tillökningen var under senaste året störst i Kalmar län, som därigenom ryckt
Uppsa/a mötes 300-års-jubileum har
framkallat två större afhandlingar, hvilka i sammanhang med minnesfirandet framträdt för den stora allmänheten i bokform. Den ena af dem är utgifven på P. A. Norstedt & söners förlag härstädes af komministern i härvarande Storkyrkoförsamling d:r E. J. Holmberg och har följande titel: »Den liturgiska stridens och Uppsala mötes historia jämte kort beskrifning af jubelfesterna i Uppsala 1693 och 1793. Ett trehundraårsminne 1593-1893. (Pris l kr.) Den andra, Om Uppsala möte 1593. Historiska påminnelser jubelåret 1893 (pris 75 öre), är utgifven af kyrkoherden i Gällstads pastorat Ragnar Thomceus på N. P. Pehrs-sons förlag i Göteborg.
I båda dessa skrifter lämnas en utförlig framställning om de i Sverige rådande kyrkliga förhållandena under reformationstiden, om själfva mötet och dess resultat samt om dess följder i afseende på det kyrkliga lifvet under de följande århundradena, i sammanhang hvarmed äfven redogöres för de tvänne i anledning af mötet i Sverige och Finland förut hållna sekelfesterna. Uti Holmbergs bok lämnas dessutom i någon mån fullständigare än uti Thomaei bok uppgifter om de personer, som på ena eller andra sättet både då och senare mera ingripande deltagit i de kyrkliga striderna och det religiösa utvecklingsarbetet. Detta arbete prydes ock med ett antal porträtt af dessa personer.
Båda arbetena äro synnerligen läsvärda och rekommenderas hos hvar och en, som är intresserad af att vinna en öfversiktlig kunskap om de förhållanden, som stå i samband med årets jubileum.
Mindre lärokurs i linearritning för folkskolor af John Ekström, teckningslärare. Stockholm 1892. Pris 45 öre. - Ett allmännare införande i våra folkskolor af linearritning till den omfattning, att densamma medför ett verkligt och fullt praktiskt resultat, måste gifvetvis möta stora svårigheter. Dels är ju ämnet i dessa skolor jämförelsevis nytt, hvadan kunskap om dess verkliga betydelse ännu icke hunnit vinna någon allmännare utbredning, dels och framför allt hafva de oundvikliga kostnaderna på många håll uteslutit all
Källa: Project Runeberg ·