Sida 253
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 21.
(595.)
STOCKHOLM, 24 MAJ 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris : Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., V2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt). Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt. Byrås Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6. Postadress: Läraretidningen, Stockholm JV. Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND. Träffas säkrast 10-11 f. m. Allm. tel. 6 O O O. Lösnummer ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10. Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag. Annonsprlss 25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, so kr, Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Ännu är det ej för sent
att för 1893 prenumerera på
(Svensk ^läraretidning,
Sveriges största och mest spridda skoltidning.
Alla nummer från årets början kunna nämligen ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so /er. för helt år, 2 kr. för halft år och l,25 kr. för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har medarbetare i al la delar af riket.-Läses af omkring /0,Ö0Ö lärare, lärarinnor, organister, skolrådsordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en gång i månaden.
Under 1893
kommer Svensk Läraretidning bland annat att innehålla en serie porträtt och artiklar med anledning af svenska folkhögskolans 25-års-jubileum instundande november månad.
Alla prenumeranter
för andra kvartalet erhålla gratis ett häfte
Sånger vid folkskolläraremöten.
Kvartalspren um eran ter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.
Vare sig Ni bor i Stockholm eller i landsorten, så prenumerera på närmaste postanstalt I
Lärarebibliotek.
För denna frågas behandling af Sveriges allmänna folkskollärareförenings kretsar under fjoråret lämnas i den nu utkomna årsskriften nedanstående redogörelse.
De af centralstyrelsen utsända frågorna hafva blifvit på följande sätt besvarade:
1) Anser kretsen ett allmännare upprättande af lärarebibliotvk (Pedagogiska bibliotek} önskvärdt?
Å denna fråga hafva
9 kretsar svarat, att ett allmännare upprättande af lärarebibliotek icke syntes dem behöfligt eller önskvärdt (»de äro ej önskvärda», »de äro ej nödvändiga i vår bokrika tid, då hvarje medlem har lätt att förskaffa sig tillräcklig litteratur», »att göra sig förtrogen med den pedagogiska litteraturen bör för närvarande med hänsyn till landsbygden blifva den enskilde lärarens eller lärarinnans ensak», »landsbygdens vidt skilda lärare skulle icke hafva någon synnerlig nytta af lärarebibliotek; härtill erforderliga medel böra i stället användas till stärkande af det egna bokförrådet*, »nyttan skulle ej motsvara uppoffringarna» o. s. v.),
31 kretsar, att dylika bibliotek väl vore Önskvärda, men att deras upprättande syntes omöjligt, nästan omöjligt eller förbundet med hart när oöfvervinneliga svårigheter,
101 kretsar, att de voro i hög grad önskvärda.
2) Hvad slags litteratur anser kretsen sådana bibliotek förnämligast böra innehålla?
Med afseende härå hafva de flesta kretsar anslutit sig till centralstyrelsens uttalande i årsskriften 1892, enligt hvilket lärarebiblioteken borde omfatta tre hufvudafdelningar: a) arbeten rörande uppfostran och undervisning, b) läroböcker, c) arbeten för förberedelse (»preparation»).
3) För huru stora områden anses de lämpligen böra vara afsedda?
Af de kretsar, som härom yttrat sig, hafva
62 ansett biblioteksområdena lämpligen böra sammanfalla med kretsföreningarnas egna områden,
7 velat hafva dem gemensamma för två eller flera kretsföreningar,
5 önskat dem afsedda för ett helt län eller stift och
19 yrkat på ett bibliotek för hvarje härad eller pastorat eller socken eller skoldistrikt.
4) Huru anses dessa bibliotek ända-målsenligast kunna anordnas med afseende på böckernas inköpande och tillhandahållande?
a) Styrelsen öfver hvarje bibliotek har man i allmänhet tänkt sig handhafd af lärarepersonalen själf genom kretsstyrelse eller särskild biblioteksnämd, dock alltid under samverkan med de myndigheter, från hvilka man för ändamålet väntat sig erhålla bidrag eller understöd (skolråd, inspektör e. d.).
b) Kostnaderna för bibliotekens upprättande och vidmakthållande hafva
24 kretsar tänkt sig bestridda genom offentliga anslag af kommunerna, landstingen eller staten (23 genom delaktighet i de åt sockenbiblioteken anslagna medel),
ö genom understöd från enskilda skolvän-ner, hvilkas intresse kunde vinnas för saken,
23 genom årsafgifter af låntagarne,
8 genom bidrag ur kretsföreningarnas kassor och
7 genom anslag ur Sveriges allmänna folkskollärareförenings gemensamma kassa.
5) Finnes inom kretsen något lärarebibliotek och i så fall: huru har detta uppkommit och huru är det anordnadt'?
Med anledning af denna fråga hafva upplysningar lämnats om följande 16 nu befintliga lärarebibliotek: Frillestads, Fässbergs, Gäfle-Gestriklands, Göteborgs, Har-jagers, Hedesunda, Landskrona., Linköpings, Malmö, Norra Helsinglands, Norrköpings, Oskarshamns, Stockholms, Södra Vedbo, Tveta och Uppsala. Från åtskilliga kretsar har meddelats, att med anledning af frågans utsändande beslut nu blifvit fattadt,
