Sida 277
VECKOBLAD FÖF^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 23. (597.)
STOCKHOLM, 7 JUNJ 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris : Vi år 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt). Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt. Byrå: Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6. Postadress : Läraretidningen, Stockholm N. Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND. Träffas säkrast 10-11 f. m. Allm. tel. 6 O O O. Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm, Jjösnrmimer ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt ä allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10, Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag, Annonspriss 25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 00 kr, Annons bör vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer
Den nordiska folkhögskolans nestor.
Dag og dåd er kämperim.
|e ord; hvilka vi valt som motto till denna lefnadsteckning, finnas i Grundtvigs bekanta sång till Bjarkamål. Hjälte sjunger:
Sol er oppe, ,________>,.______........
Skovens toppe
Glimre alt som Gimles tag;
Bud os bringer
Hanevinger,
Hanegal om klaren dag.
Vågner, vågner danske helte!
Springer öp og spänder bälte!
Dag og dåd er kämperim.
Det ligger ej fjärran att i dessa ord ej blott tänka på det kraftiga ljudrimmet »dag og dåd», //us och lii (eller hvarföre icke »/if och Just»), utan däri äfven inlägga den meningen, att ljus, upplysning, väckelse har i följe med sig en brinnande lust att verka stordåd, att kasta sig in i lifvets strider med ifrig håg att uträtta något stort, ädelt och godt till välsignelse för sin krets, sin bygd, sitt land. Då blir det kämperim, det som »rimer» sig för, anstår en kämpe så god.
Om denna uppfattning är riktig; så stå orden ur Hjältesången på sin rätta plats öfver en lefnadsteckning af teologiekandidaten och folkhögskoleföreståndaren Ludvig Schröder, den nordiska folkhögskolans nestor. Ty denne skolmans lifsgärning
har gått ut på att väcka till lif de slumrande anlagen hos sitt lands ungdom och att därigenom verka dådlust inom lifvets många skiftande områden. Hela hans lefnadssaga bär på hvarje blad vittnesbörd därom. Hans lif har framflutit som en kraftig ström öfver en jämn slätt. Den hvälfver sina böljor i jämt lopp och rakt på sitt mål. Den känner från början sin uppgift: att
väcka lif och gifva kraftig växt samt desslikes förmedla samfärdseln emellan bygdens särskilda delar; att vara en strömfåra, som i sig förmår upptaga en mängd skiftande företeelser, sammangjuta dem, sammanarbeta dem och göra dem fruktbärande för det hela. Så synes oss Ludvig Schröders lefnadsbana vara. De yttre konturerna äro snart förtäljda. Ludvig Schröder är af en gammal släkt i Sönderjylland, som räknar bland sina medlemmar både präster och skolmän.
-_-,.^_^___ -. Hans fader, Jens Peter Schröder,
var »Skovrider», jägmästare, på Lolland och hade det ord om sig, att han var en ovanligt san-ningsälskande man. Hans moder Louise Frederikke Hviid var af bondesläkt. Hon dog tidigt.
Ludvig Schröder föddes den 19 januari 1836. Enligt moderns uttalade önskan fick den unge gossen studera, änskönt detta vållade den ingalunda för-mögne fadern kännbara uppoffringar. Han sattes i Herlufs-holms latinskola och uppfostringsanstalt, där han af sina lä-rare fick godt vitsord om ett sundt förstånd (»dömmekraft»). Till universitetet blef han dimit-terad 1854. Redan under sin skoltid hade S. lärt känna något ur Grundtvigs skrifter, som gjort ett lifligt intryck på hans unga sinne, och för öfrigt var redan nu hans inre väckt till kristligt allvar, så att han af sina kamrater fick lida speord därför.
I Vartovkyrkan får han som student höra Grundtvig predika och snart kom han i personlig beröring med den väldige mannen. Han inviger sig till hans lärjunge, och »mera trogen lärjunge har Grundtvig knappast haft», yttrar en minnestecknare om Ludvig Schröder. Det som synnerligen grep hans sinne var Grundtvigs på en gång kristliga och folkliga betraktelsesätt, och man är berättigad säga, att S. har gjort till sin lefnadsuppgift att i lifvets olikartade riktningar söka förverkliga denna Grundtvigs lifsåsikt.
LUDVIG SCHRÖDER.
