Sida 441

VECKOBLAD FÖR. loÅRARÉ, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.

N:r 36.

STOCKHOLM, 6 SEPTEMBER 1893.

12;e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2

kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-G.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f m.

Allm. tel. 60 OO.

j Tryckt h«:

i Tryckeri Akliebolarj, Stockholm.

Lösnummer

ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gtist. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

Annonspris:

25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser), Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr,

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för alt

inkomma i veckans nummer

N, F. S. Grundtvig,

folkhögskolans fader.

[rån redaktionen af Svensk Läraretidning har jag fått en uppmaning att meddela en kort lefnadsteckning af Grundtvig, hvarvid jag särskildt skulle framhålla hans betydelse för folkhögskolan och hans skolprogram, en uppmaning som jag gärna efterkommer, särskildt därför att »skolprogrammet» skulle sättas i förbindelse med lefnadsteckningen. Grundtvig har nämligen icke framlagt något detaljeradt »program», men under hans lif utvecklade sig hos honom en klar uppfattning om barnets och den unges natur och behof och däraf härledda åsikter om uppfostran och undervisning i hem och skola. Detta hans »skolprogram» framstår tydligast, då man skildrar några hufvuddrag af hans utveckling.

*

Nikolai Frederik Severin Grundt-vig föddes den 8 september 1783 i en prästgård på södra Själland - sålunda i dessa dagar för 110 år sedan. Hans fader var en stilla, from och rättskaffens präst, som med stor samvets-grannhet arbetade i sitt kall och mycket uppehöll sig i sin studerkammare. Modern var en klok, viljestark kvinna med varm kärlek till sin man och sina barn, finkänslig och bildad. Det är närmast moderns kynne, som gick i arf till den berömde sonen, men det torde vara ett fädernearf, att han »var en bokmal från barndomen».

I sina barndomsår var han en liten drömmande gosse men med utomordentlig läslust och med tidigt vakna intressen för allt, som rörde sig omkring honom. I sången »Udby have» (1811) skildrar han, huruledes han

La i havens grönne eng så til himlen, grunded på, hvordan Gud dog kunde gå oppe på de tynde skyer. Det mig var en lyst ät se, hvor de skyer kunde drive

og så underlig sig té,

ret som om de var i live.

Når jeg sådan ensom la,

meget jeg afbildet så'

på den himmel röd og blå,

som endnu jeg dunkelt mindes.

N. F. S. GRUNDTVIG.

Sådana barnsliga drömmerier anså*g han, att det vore skada att förstöra, och i en senare tid framhöll han med kraft, att särskildt i Danmark, där folket är ett folk med barnasinne, som i forntiden dyrkade det barnsliga under Balders skepnad, som i sagan minnes barna-kungen Skjold som landets räddare, där hvarest de störste män hafva varit märkliga barna-själar, »gråtmilda i hjärteangelägenheter och så mjuka i kärlekens hand, att de kunnat viras om ett finger», i detta Danmark gällde det framför allt att så länge som möjligt bevara det barnsliga sinnet. Man borde icke genom ständiga förmaningar att uppföra sig passande »beröfva barnen deras' naturliga glädje och frimodighet», och därför skall man ej gifva dem njutningsmedel, så att de blifva blaserade, eller en undervisning som gör dem kritiska; utan genom diktens och historiens, särskildt sagans och bibelhistoriens gestalter gifva deras inbillningskraft den näring, som den behöfver. Grundtvig själf fick sin första undervisning just på delta sätt af sin moder.

I sitt hem mottog han djupa kristliga intryck. De psalmer, som hans moder och den gamla barnpigan Magdalena sjungit för honom, bevarade han i friskt minne under hela sitt lif, fastän det var en tid i hans första ungdom, då de voro undanträngda. Han säger därom i en dikt till modern:

For jeg vild i ungdomsdage, vild fra Gud og fra hans ord,

for jeg vild med Asa-Brage, fandt jeg sent min freisers spor,

Skannad sida 441