Sida 609
UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 49. (623.)
STOCKHOLM, 6 DECEMBER 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3^kr., */2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker -SM väl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser) Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummor
SVENSK LÄRARETIDNING utsänder ar 1894 sin trettonde årgång.
SVENSK LÄRARETIDNING mil framgent som hittills arbeta för den svenska folkskolans och folkbildningens höjande^ för enhet och god anda inom lärarekåren och för förbättring af lärarnes ställning i ekonomiskt och socialt hänseende. Politiska och religiösa stridigheter äro strängt bannlysta frän tidningens spalter.
SVENSK LÄRARETIDNING skall fortfarande innehålla: /) ledande artiklar, i hvilka dagens viktigare skolfrågor utredas och granskas pä ett s j al f-ständigt sätt; 2) pedagogiska uppsatser; 3) lefnadsteckningar af framstående skolmän (i regeln porträtt minst en gäng i månaden]; 4] prejudikat och utslag angående folk- och småskolan, dessas lärarepersonal samt rörande klockare- och organistkåren; j") fullständig redogörelse för skolfrågors behandling vid riksdagen; 6) granskning af läroböcker och annan skollitteratur; 7) redogörelse för S. A. JF:s ärenden samt kortare referat från Skolmöten af skilda slag; S) bref rörande in- och utlandets skolväsende; g] rikhaltig nyhetsafdelning (om seminarierna, folkskolan, småskolan^ fortsättningsskolan, folkhögskolan, slöjdundervisningen m. m.); 10) råd och upplysningar i afseende på tolkningen af gällande skolförfattningar; ii) minneslista för hrr skolrådsordförande och skollärare; 12] annonser om lediga tjänster vid folk- och småskolan m. m.
SVENSK LÄRARETIDNING mil, i korthet sagdt, sätta sina läsare i tillfälle att ständigt följa alla de mångskiftande företeelserna på uppfostrans och folkundervisningens område. Lösen skall därvid städse vara: omväxling och skyndsamhet, pålitlighet och opartiskhet.
SVENSK LÄRARETIDNING är den största af våra skoltidningar. Hon kan i följd häraf utförligare och mera mångsidigt än' öfriga tidningar behandla alla undervisningen och lärarekåren vidkommande spörsmål.
SVENSK LÄRARETIDNING utdelar till samtliga prenumeranter för 1894 ett supplement till den i ar utgifna, med stort bifall mottagna läraresang-boken.
SVENSK LÄRARETIDNING behåller samma vårdade utstyrsel som hittills. Pris, utgifningstider m. m. förblifva oförändrade. Prenumeranterna erhålla sålunda omkring 650 stora kvartsidor jämte en mängd' bilagor för det billiga priset af 3 kr. 50 öre. REDAKTIONEN.
Från Allmänna Mkskolläraremötet,
Kristendomsundervisning' och utanläsning*.
Mötets första fråga hade följande lydelse: Hvilken betydelse har inlärande i minnet vid religionsundervisningen, och i hvilken utsträckning bör detsamma äga rum?
Öfverläraren J. G. Söderbergs i Lidköping inledningsanförande var i sammandrag af följande innehåll.
1. Inledning.
Svårigheterna vid denna frågas lösning äro - för så vidt den s. k. utanläsningen afses - af både teoretisk och praktisk natur. De förstnämda bero af att psykologien icke ännu är i stånd att fullt afslöja de olika förioppen och företeelserna i själslifvet; de sistnämda sammanhänga med förhållanden, som längre ned komma på tal.
I en af frågans väsentliga punkter torde man dock allmänt vara ense, nämligen uti att erkänna nödvändigheten af att det, som i skolan inhämtas, äfven måste befästas i minnet. Meningsskiljaktigheterna visa sig däremot, då det gäller att bestämma, hvad man rätteligen bör förstå med inlärande i minnet. Af en olika uppfattning rörande denna punkt följer äfven olika åsikter angående de förfaringssätt, som vid undervisningen böra tillämpas i syfte att inprägla i minnet.
För vinnande af en riktig inblick i frågan är af nöden dels att fatta religionsundervisningens mål klart i sikte, dels att äga en riktig insikt i minnets väsen, dess villkor och yttringar m. m.
2. Minnet och dess villkor.
Den äldre psykologien har med sin framställning om minnet såsom en själfständig
själsförmögenhet ledt uppfattningen af själsfunktionerna på villospår. Ett exempel härpå är den föreställningen, att minnet genom flitig öfning, sak samma genom hvilka medel eller på hvad sätt, kan stärkas och skickliggöras att med allt större lätthet tillägna sig hvad slags innehåll som helst. En annan brist i uppfattningen har röjt sig däruti, att det ej gjorts en tillräckligt skarp och bestämd åtskillnad emellan att äga verklig insikt i en sak och följaktligen hafva den i minnet på ett tankemässigt sätt, samt att endast hafva den i minnet mekaniskt. Man har antingen förbisett, att orcfaiinne och sa&minne icke gifvetvis äro ett och detsamma, eller ock har man haft den föreställningen, att det ordagranna inlärandet i minnet skulle om- , sider under alla förhållanden af sig själft alstra insikt och begripande.
Den nyare, på en mera omfattande erfarenhet stödda psykologien rättar en dylik missuppfattning. Enligt den är minnet till sin ena sida, innehållssidan, detsamma som summan af alla i själen upptagna föreställningar, kunskapsbilder och begrepp m. m., och å andra sidan detsamma som själsinnehållets reproducerbarhet.
Då nu själslifvet får sitt innehåll dels direkt från yttervärlden genom sinnesåskådningen, dels genom inre tankeakter (utan sinnenas omedelbara förmedling), så följer däraf, att man med hänsyn härtill kan skilja emellan olika slag af minne, såsom synminne, hörselminne, minne af tankeakter, känslor, viljerörelser o. s. v. Minnet af ett ord eller af en ordföljd kan sålunda vara allenast ett minne af ljud och tecken, ett hörsel- och synminne.
Af helt annat slag är det minne, som står i den intimaste förbindelse med tankeverksamheten och som beror på den logiska förbindelsen mellan föreställningarna: sakminnet eller tankeminnet.
Hufvud villkoren för det mekaniska min-
