Sida 509
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 41.
(615.)
STOCKHOLM, 11 OKTOBER 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m,
Allm. tel. 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gnst. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
A n n o n s p r l s s
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser), Födelse-, förlofnings- och vigsel-annons l kr , dödsannons 2,00 kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
JVu
är tiden inne
för hvarje lärare, lärarinna och skolvän,
som icke för närvarande håller Svensk
Läraretidning, att med endast
J^T l kr. 25 öre ~W
på närmaste postanstalt prenumerera på
Läraretidnin
för tiden från l oktober till årets slut.
______De af våra prenumeranter, som
funnit sig belåtna med tidningen, kunna visa sin erkänsla genom att för sina kamrater framhålla Svensk Läraretidning och förmå dem att taga tidningen på prof under årets sista kvartal
Svensk Läraretidning är Sveriges största och mest spridda skolblad. Ovensk Läraretidning: är allmännaste annonsblad & för lediga tjänster vid folk- och småskolan,
Svensk Läraretidning meddelar porträtt af framstående skolmän i regeln en gång i månaden, Svensk Läraretidning lämnar gratis till hel- och halfårsprenumeranter ett häfte »Sånger vid läraremöten».
Ovensk Läraretidning mottager fortfarande pre-^ numeration från årets början. Pris: 3 kr, 50öre,
Svensk Läraretidning utdelar profnummer gratis och portofritt, då begäran därom göres hos Svensk Läraretidning, hvars adress är endast STOCKHOLM N.
l^rkomöÉBfe och folkskollärarinnorna,
Debatt i kyrkomötet.
Enligt löfte meddela vi efter det justerade protokollet fullständig redogörelse för den märkliga diskussion, som lördagen den 23 sistl. september ägde rum i kyrkomötet med anledning af kontraktsprosten J. A. I. Sundelins motion om rätt för församlingarna att afsked a folkskollärarinna, som trädt i gifte.
Det tillfälliga utskottet (ordförande biskop von Schéele) hade med anledning af motionen hemställt,
att kyrkomötet ville besluta att ingå till k. m:t med underdånig anhållan om nådigt utfärdande af ett sådant tillägg till gällande folkskolestadga, hvarigenom föreskrifves, att i fråga om lärarinna, som trädt i gifte, församlingen eller den myndighet, som det eljest tillkommer att tillsätta lärarinna, må äga att efter inhämtande af vederbörande skolråds yttrande besluta, huruvida hon skall vid tjänsten bibehållas.
Efter uppläsandet af denna hemställan begärdes ordet af:
Pastor primarius Fr. Fehr: För min del kan jag icke neka till, att det förefaller mig från human synpunkt ganska hårdt och mycket litet billigt, detta utskottets förslag. Genom ett bifall till detta förslag i enlighet med motionärens hemställan skulle följaktligen för hvarje lärarinna, som ägnar sig åt sitt kall, sväfva ett damok-lessvärd öfver hufvudet, i det att för den händelse hon vill vara i okvald besittning af en eventuell lärarinneplats, hon måste för alltid afstå från tanken på äktenskap och ett eget hem. Vidare finner jag det vanskligt, att genast, då en lärarinna inträdt i gifte, vederbörande skulle kunna
afgöra, huruvida denna omständighet skall kunna vålla nämnvärda olägenheter för henne i skötandet af hennes kall. Under sådana förhållanden ber jag att för min del få yrka afslag; och då jag icke någonstädes funnit de skäl, som tala för afslag, klarare och vältaligare anförda än i ett yttrande vid den riksdag, som hölls för åtta år sedan angående en i det hufvudsakligaste med denna alldeles likartad fråga - ett yttrande, som då afgafs af det tillfälliga utskottets i andra kammaren ordförande, numera generaldirektören Wieselgren - ber jag att få läsa upp de rader, han i det afseendet lät anteckna:
Med rätta tillräknar sig vår tid såsom en heder att hafva vidgat området för kvinnans verksamhet och därmed ock hafva gjort hennes framtidsutsikter mindre mörka. Alltjämt pågår ock sträfvandet att få hennes rätt till ärligt förvärf erkänd och respekterad. Föga skulle härmed stå tillsammans att förvägra henne fullföljd af en verksamhet, för hvilken hon med oftast rätt kännbar kostnad utbildat sig och för hvilken hennes inträde i äktenskap icke i och för sig kan anses göra henne oskicklig.
Med fullt fog torde också kunna antagas, att hon i de flesta fall äfven efter sitt gifte skall vara att räkna till det samhällslager af mindre bemedlade, hvars ekonomiska ställning tager äfven hustruns verksamhet i anspråk för ökandet af de tillgångar, med hvilka familjens lef-nadskostnader skola bestridas. Det synes då obilligt att betaga den gifta lärarinnan denna rätt. Ty icke blott kan hon behöfva skolan, äfven skolan kan behöfva henne. Skolans uppgift är nämligen icke blott att finna inom undervisningens område, den innefattar jämväl en uppfostrande verksamhet af hög betydelse. Erfarenheten vitsordar till fyllest, i huru hög grad kvinnan är härför lämpad, och hvilket gagn det för skolan medför att i detta afseende tillgodogöra sig hennes förmåga. Det torde heller icke kunna ifrågasättas, att ju icke särskildt den gifta kvinnan, med sin större mognad och vidgade erfarenhet, måste vara att skatta såsom ett ganska värderikt biträde för skolan, där det gäller att bringa sagda syfte i utöfning. Och är det så, kan man icke heller från skolans synpunkt utan vidare utdöma den gifta lärarinnan från fortsatt användning i skolans tjänst.
