Sida 141
VECKOBLAD FÖF^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 12.
(586.)
STOCKHOLM, 22 MARS 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,60 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan fi (tredje hnset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-G.
Postadress:
j i Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Trätfas säkrast 10-11 f, ra.
Allm. tel. 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Mticbolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprlss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigsel-annons l kr , dödsannons 2,so kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Ännu är det ej för sent
att for 1893 prenumerera på
(Svensk läraretidning^
Sveriges största och mest spridda skoltidning.
Alla nummer från årets början kunna nämligen ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so kr. för helt år, 2 kr. för halft dr och 1,25 kr. för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har medarbetare i alla delar af riket.-Läses af omkring 10,000 lärare, lärarinnor, organister, skolrådsordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad för lediga tjänster vid folk- och småskolan. - Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en gång i månaden.
Under 1893
kommer Svensk Läraretidning bland annat att innehålla en serie porträtt och artiklar med anledning af svenska folkhögskolans 25-års-jubileum instundande november månad.
Alla, prenumeranter
för andra kvartalet erhålla gratis ef t häfte
Sånger vidfolkskolläraremöten.
Kvartalspren um eran ter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för undvikande af afbrott i tidningens försändning.
Vare sig Ni bor i Stockholm eller i landsorten, så prenumerera på närmaste postanstalt I
Tyska språket som läroämne vid folkskollärareseminarierna.
Hr C. Biiloivs motion om, »att riksdagen ville i skrifvelse till k. m:t anhålla, att k. m:t måtte tillse, att tyska språket införes som obligatoriskt läroämne vid rikets folkskollärareseminarier», har - såsom redan i förra numret i korthet ornnämdes - blifvit afstyrkt af andra kammarens första tillfälliga utskott. Meningarna inom utskottet voro emellertid mycket delade, och beslutet fattades med 5 röster mot 4.
Majoriteten, bestående af godsägaren O. F. Östberg, pastor L. Dahlstedt. samt landtbrukarne And. Svensson i Edum, J, A. Johansson i Strömsberg och J. Eklund i Högemåla, enades om följande
afstyrkande utlåtande.
Motionären har icke gjort något yrkande om tyska språkets införande i folkskolan, ehuruväl motiveringen ger vid handen, att detta för honom är ett framtidsmål. Då utskottet anser, att undervisning i ett främmande språk i regel ligger utanför folkskolans område, kan denna motionärens framtidsplan enligt utskottets åsikt icke utgöra något skäl för det yrkande, hvartill han för närvarande inskränker sig, nämligen att tyska språket skall införas såsom obligatoriskt läroämne vid folkskollärare-seminarierna.
Man har emellertid ur andra synpunkter velat motivera yrkandet på tyska språkets införande såsom läroämne vid seminarierna, i det man framhållit, att folk-skollärarne genom den högre allmänbildning, som därigenom komme att beredas dern, skulle vinna större skicklighet i afseende på undervisningen i folkskolans nuvarande läroämnen och dessutom förvärfva förmåga att under sin verksamhet i skolans tjänst tillgodogöra sig utlandets för-
nämsta pedagogiska litteratur. Utskottet vill visserligen ej förneka betydelsen häraf, men tror å andra sidan, att den högre språkbildningen hos folkskolläraren icke vore för folkskolan af den vikt, att de därigenom vunna fördelarna kunna motväga de olägenheter, som i annat afseende synas skola uppstå genom införandet af ett främmande språk i seminariekursen.
Utskottet vill därjämte erinra därom, att folkskollärarnes utbildning redan nu måste anses motsvara de kraf, som folkskolans nuvarande lärokurser i de flesta fall ställa på deras pedagogiska insikter, och att folkskolans undervisning, där den skötes af yngre lärare, lämnat ett godt resultat. Och äfven om folkskollärarne förvärfvat sig förmåga att. iäsa pedagogiska arbeten på tyska språket, synes det utskottet föga antagligt, att den stora mängden af dem skulle anse sig äga behof att studera arbeten af ifrågavarande art eller ens kunna bereda sig tillfälle därtill.
Motionären yrkar, att seminariekursen skall utvidgas genom upptagande af ett nytt läroämne, som skulle kräfva mycken tid och mycket arbete. Kursen omfattar numera en tid af fyra år, och det synes utskottet icke kunna ifrågasättas att förlänga densamma. Då den meningen därjämte är ganska allmän, att seminarieeleverna redan under nuvarande förhållanden ofta öfveransträngas, är det uppenbart, att inhämtande af nödig insikt i tyska språket icke kan äga rum, utan att undervisningen i andra ämnen inskränkes. Motionären har icke närmare angifvit, huru han tänker, att detta borde anordnas. Utskottet är icke heller i tillfälle att lämna en utredning, huruvida undervisningstiden i något eller några af nu föreskrifna läroämnen kan utan skada inskränkas, men betviflar för sin del, att detta låter sig göra i den omfattning, att plats kan beredas för ett så omfattande ämne som ett fram-
