Sida 241
VECKOBLAD FÖR bÅRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 20. (594.)
STOCKHOLM, 17 MAJ 1893
12:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., ]/2 år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrås
Barnhusgatan 6 (tredje linset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-G.
Postadress:
ji Läraretidningen, Stockholm A7.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel 6 O O O.
ios Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Xiösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gnst. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
A n nonsprlss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser) Födelse-, förlofnings- och vigselannons l kr , dödsannons 2,5 o kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
I såningstid.
Vid Uppsala studentkårs vårfest den 13 maj 1893.
Hu spitar sårens första späba brobb nu börjar oblaren sin såningsmöba ocfy fyoppas att ert gång i lorn ocfy gröba få slåba frukterna af ibog såbb.
£?ur mbt Iring lanbet än r>år tanle går - till ttyröjbt femman t ben fyögsta Horberi, till sybligaste flil af fosterjorben - mb fyarf ocfy plog r>årt föll inför oss står.
isboms säbe, att Öbemarlerna må se sin t?år!
Slån upp naturens unberfulla slrift för bem, som på bess runor fåfängt stafoat, ocfy täljen bem, som blott för stunben slafvar, fycab fyäfben bragit fram ur sellens grift!
^örlunnen bem, rjur fäbrens t»isa lag än för mot Dålb ocfy t>älb r»år fria talan, fyur fäbrens tro än mä!tar ge ^ugscalan såt)äl i sorgens som i lycfans bag!
CDcty såbart tnsbom lärert, som besfär ben sinnets manbom ocfy ben anbens l|älsa, som nu ocfy alltib Sveriges folf fan frälsa från allt, som på bess fyjärterötter tär!
Upplåten portarna till biltens r>ärlb, för!laren tonernas ocfy språfets lagar! - Sån ut, sån ut till sFörb för framtibsbagar, ocl| mins!eri llyftan mellan lef ocl| lärb!
(Dd| egen ära alten stort ej på! £?t?ab mer, om ebra namn ej t>arba gömba! 0m be af pärlben snart ocf blifoa glömba, fan l|t»ab 3 äblast cerlaben bocf ej förgå.
Cy l^parje gång från anblig no b odj natt ett ecigt cäsen lossas ocl| befrias, är tråbt ett fjät mot målet, som Iltessias för mättslligfyetens långa Danbring satt.
Så tröttens ej, 3 attbens såningsmän, till gillet lifst>ärf ö bet er än lorar! Här för ert föll gry nya, ljusa parar, er möba gifver tusenfalbt igert...
Carl Olof Fineman.
Ett 100-drs-minnc.
Gari Olof Fineman, denne på folkundervisningens fält och som läroboksförfattare vida bekante man, föddes den 15 maj 1793 i Älgå socken i Värmland. Fadern var andre landtmätare.
Efter inhämtade skolkunskaper blef Fine-man student vid Uppsala universitet 1813 och promoverades till filosofie magister därstädes 1818 samt prästvigdes samma år. Hans första tjänstebefattning var som huspredikant hos presidenten O. E, Lagerheim och samtidigt därmed som vice kollega vid Klara skola.
År 1821 emottog han kallelse att vara lärare vid den samma år inrättade Stockholms allmänna barnskola.
Undervisningen öppnades därstädes den l oktober 1821 enligt Bell-Lancasterska undervisningsmetoden. Från denna dag ägnade Fineman hela sitt lif och all sin energi åt sin skola och barnalärarekallet, och med ett nit som lärare, en skicklighet som uppfostrare, hvilka beredt honom ett vackert minne i svenska folkundervisningens historia, skötte han sitt mödosamma och viktiga kall i 38 år till 1859, då nämda skola till följd af åtskilliga förändrade förhållanden indrogs.
Finemans undervisningsmetod och disciplinärsystem företedde åtskilliga egenheter; som icke öfverensstämma med de principer, hvilka numera gjort eller allt mera göra sig gällande. Särskildt hade straffsystemet hos honom utbildats till en betydande utsträckning. Att genom stryk och skamstraff inplugga vetande hörde ju till den tidens sed - så äfven i allmänna barnskolan. Äfven om Fineman härutinnan misstog sig, är dock visst, att allt hvad han gjorde skedde i den bästa, den renaste afsikt och af de ädlaste bevekelsegrunder.
Ehuru ifrågavarande skola egentligen var afsedd för barn af den fattigare samhällsklassen, blef hon dock under en period så bemärkt och omtyckt, att många lyckligare lottade föräldrar där insatte sina söner. Och hafva således utom de talrika ynglingaskaror, som från denna skola utgått till handels-, handtverks- och arbetsklasserna, äfven åtskilliga nu i statens tjänst anställda ämbetsmän, lärare m. fl. där lagt första grunden till sin bildning.
Fineman utöfvade en ganska stor verksamhet äfven såsom läroboksförfattare. År 1826, började han utgifningen af sina läroböcker, hvilka äga så mycket större betydelse, som de i många ämnen voro de förs-
