Sida 205
1893-04-26
t tN:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING
205
mål äskade anslagen. I samma riktning talade äfven hrr Nilsson i Skärhus, Svensson i Olseröd, Henricson i Karlslund och Olsson i Mårdäng, hvilka samtliga, oaktadt de motsatt sig urtima riksdagens beslut, dock ej kunde finna det alldeles omöjligt för statsverket att komma ut med det föreslagna beloppet. Hrr von Friesen och Olsson framhöllo särskildt det meningslösa i att uppskjuta förevarande lilla reform, »tills man finge bättre tider»: den finansiella förlägenheten komme ju nämligen ej att minskas, utan tvärtom att år för år ökas, och skulle man vänta på denna reform, tills till-läggsbevillningen blifvit borttagen, så finge åtminstone det nu lefvande släktet icke något godt däraf.
Af motsidans män uppträdde visserligen hrr Zotterman, Göransson ©ch Holmgren, hvilka varit motionärer i saken, till förmån för densamma, och den förre fann det högeligen förunderligt, att de lågt aflönade folkskollärarne skulle på dubbelt sätt komma att drabbas af urtimabeslutens verkningar: först genom att få erlägga ökad bevillning, sedan genom att gå miste om säkerheten att erhålla någorlunda skälig kofodersersättning. Men flertalet af deras meningsfränder från i höstas, hrr G. F. Östberg, A. P. Danielsson, Nils Petersson i Runtorp m. fl. visade sig dela sammansatta stats-och lagutskottets åsikt. Den sistnämde sade sig nog vara viss om, att folkskollärarnes lönefråga skulle komma tillbaka igen, ty det vore med den som med Tors bockar: det hjälpte ej, huru många gånger man slaktade den. Men äfven af denna orsak måste man, menade han, nu hålla emot, ty om man det gjorde, hade man alltid den här lilla hjälpen att tillfredsställa folkskollärarne med, då de i framtiden blefve allt för enträgna. Någon betydligare löneförbättring kunde nämligen ej ifrågakomma, allra minst nu, sedan genom de nyligen fattade besluten staten kommit i sådant trångmål, att man rakt inte visste, hvar man skulle finna medel.
Oaktadt dessa uttalanden var det dock med en viss öfverraskning man bevittnade, att motionen i andra kammaren segrade blott med 95 röster mot 94, alltså med blott en enda rösts öfvervikt. I den gemensamma voteringen kommer den naturligtvis att falla, och det är nu mera att önska än att hoppas, att den snart måtte kunna stå upp igen.
Före den l maj
böra anmälningar om Öfverläggningsämnen och föredrag, afsedda för allmänna folkskolläraremötet i Göteborg, vara inlämnade. Rekvisitioner af anmälningsblanketter för deltagande i mötets utställning böra likaledes inom samma tid insändas till bestyreisen.
Bättre något än intet.
Första kammaren har endast delvis bifallit andra kammarens beslut rörande
förbättring i de nuvarande pensionsvillkoren i folkskollärarnes änke- och pupillkassa. Den af motionärerna och de senaste revisorerna ifrågasatta höjningen af delaldighetsbeloppet, så att detta skulle äfven för de tidigare pensionerade blifva 700 kr., ansåg första kammaren ej tillrådlig. Däremot har första kammaren varit med om en utredning, huruvida samtliga pensionerna må kunna utgå med högre procent af delaktighetsbeloppet (t. ex. 25 % i st. f. nuvarande 20 %\
Seminarierektorsmötet. Såsom vi förut meddelat hafva rektorerna vid rikets folkskollärareseminarier kallats att sammanträda i Stockholm den 13 nästa juni för öfverläggningar angående undervisningen vid seminarierna. I sammanhang härmed bör nämnas,, att från ecklesiastikdepartementet till samtliga lärarekollegier vid seminarierna utsändts följande frågor, på hvilka sv aren skola vara inlämnade före den 20 nästa maj:
1. Är en revision af undervisningsplanen i nu gällande stadga för folkskollärareseminarierna i riket behöflig och", i sådant fall, hvilka förändringar anses företrädesvis önskvärda?
2. Kunna och böra inträdesfordringarna till folkskollärareseminarierna höjas?
3. Äro några närmare bestämmelser om anordningarna af afgångsexamen vid folkskollärareseminarierna behöfliga och, i sådant fall, hvilka anses böra först och främst komma i fråga?
4. Äro några förändringar i stadgan för folkskollärareseminarierna behöfliga med anledning af den förlängda öfningstiden för värnpliktige?
Folkskolorna blifva pedagogiernas arftagare. Sedan k. m:t den 22 maj 1892, i sammanhang med beslut om indragning af pedagogierna i Kungsbacka och Laholm, anbefallt domkapitlet Göteborg att inkomma med förslag, huru förfaras borde med dessa pedagogier tillhörande läroverkshus,, rektorsboställen, löningsjordar, donationer, kassor och inventarier m. m. samt domkapitlet till k. m:t öfverläm-nat upprättade förteckningar öfver pedagogiernas tillhörigheter, magistraternas och stadsfullmäktiges i Kungbacka och Laholm yttranden samt andra till ärendet hörande handlingar äfvensom afgifvit det infordrade förslaget, har k. m:t förklarat:
att städerna Kungsbacka och Laholm må fritt förfoga öfver de af pedagogierna begagnade hus och därtill hörande tomter:
att ifrågavarande läroanstalters inventarier må försäljas och därvid inflytande medel jämte pedagogiernas kontanta tillgångar öfverlämnas till skolråden, som äga att medlen förvalta och använda räntan å desamma till folkskolornas i nämda städer behof;
att afkomsten af Hermanska donationen, som förvaltas af kyrkorådet i Kungsbacka, skall, enligt gifvarinnans förordnande, användas till inköp af nödiga kläder åt fattigare skolungdom, tillhörande skola inom staden:
att skolrådet i Kungsbacka skall förvalta »Jeansonska gåfvan» och använda räntan däraf till förbättring af den lärares lön i staden, som skolrådet finner vara däraf förtjänt och i behof;
att Laholms pedagogi tillhörande löningsjordar och donationer må öfverlämnas till förvaltning af skolrådet och årliga afkastningen af desamma användas till den skola, som i stället för den indragna pedagogien redan anordnats, därest den framdeles kommer att fort-
fara, eller ock till förmån för annan skola i staden, som är med den indragna pedagogien närmas jämförlig; samt
att den för Kungsbacka och Laholm sålunda medgifna förmän att använda ifrågavarande räntemedel m. m. må af städerna åtnjutas, till dess annat med pedagogierna jämförligt allmänt läroverk kan blifva i dessa städer inrättadt, då ärendet bör ånyo underställas k. m:ts pröfning.
Folkhögskolan Hvilans 25-årsfest
firades - enligt hvad skrifves till Svensk Läraretidning - den 17 dennes, 25:e årsdagen af skolans stiftande, i närvaro af en till vid pass 400 personer uppgående människoskara, till största delen bestående af f. d. elever, yngre och äldre, manliga och kvinnliga.
Föredrag höllos af amanuensen F. Elander om K. V. Scheele, syrets upptäckare, af danska folkhögskolläraren A. Benfaen om folkhögskolesakens, skytterörelsens och gymnastikens framsteg i Danmark och af professor S. Ribbing om Oliver Cromwell. Mellan de båda första föredragen ägde gymnastikuppvisning rum.
D:r Holmström redogjorde för skolans verksamhet under det nu gångna läsåret, då skolan haft 73 lärjungar, hvaraf 49 i den egentliga folkhögskolan och 24 i landtmannaskolan. I sitt afslutningstal till eleverna skildrade han, huru det var, då han tog afsked från den första lärjungeskaran på Hvilan. Då var han nästan jämnårig med eleverna, ett mera kamrat-likt förhållande var häraf rådande mellan lärare och lärjungar, de liksom sammanväxte med hvarandra; nu vore han mera den gamle vännen, som gåfve ungdomen goda råd. Nu ville han gifva ungdomen rådet: »var aldrig nöjd», detta så att förstå, att den icke skulle vara nöjd med det onda, icke vara nöjd med sig själf utan alltjämt sträfva för det godas främjande både inom och utom oss.
Bankdirektör Ola Andersson, ordförande i Hvilans styrelse ända från skolans början, afslöt läsåret med ett varmt tack till d:r Holmström för hvad denne uträttat och uttalade den önskan, att d:r H. måtte ännu länge till lycka och välsignelse för folkhögskolan verka i densamma. Han hoppades, att de kommande 25 åren skulle medföra ytterligare utveckling af folkhögskoletanken.
Under den hjärtligaste stämning följde därpå samkväm med skålar och tal i riklig mängd. Bland dessa anteckna vi ett anslående tal för d:r och fru Holmström af en f. d. elev, för samverkan mellan universitet och folkbildningsanstalter (folkhögskola, folkskola m. fi.) af professor S. Ribbing, för folkskolan af Ola Andersson, för Norden och dess folkhögskolor af kand. H. E. Larsson.
Representanter för den danska och finska folkhögskolan hade infunnit sig och hyllades lifligt.
En mängd lyckönskningstelegram från Sverige och Danmark upplästes. Att god sång förekom i riklig mängd säger sig själft.
Från folkhögskolans byggnader svajade flaggor och den rymliga gymnastiksalen,
Källa: Project Runeberg ·