Svensk Läraretidning: 1893

N:r 19

SVENSK LÄRARETIDNING

229

ra kammaren önskade en lösning i enlighet med hrr Nilssons och Svenssons motion, men första kammaren sade nej och vägrade t. o. m. gemensam omröstning.

Ännu en fråga förföll på grund af första kammarens motstånd, nämligen hr O. F. Svenssons förslag om anordnande af undervisning i skrifning och räkning åt beväringsmän.

Öfriga skolmotioner hafva förkastats utan större meningsskiljaktighet. Sålunda hafva afslagits hr Bulows motion om införande af undervisning i tyska språket vid seminarierna (en minoritet inom utskottet biträdde emellertid förslaget, ehuru i en något modifierad form) samt hr Bexells motion om all den egentliga folkskoleundervisningens förläggande uteslutande till förmiddagarna och om pris för utarbetande af »sanningsenliga och i patriotisk anda skrifna läroböcker i geografi» äfvensom förskrifter med sentenser.

Vidare hafva afslagits E. Hammarlunds motion om utarbetande af en särskild folkskolestadga för rikets större städer, hr N. Rosengrens om obligatoriskt val af skolkassor samt de af hrr Zotterman, A. V. Nilson och Restadius väckta motionerna i läroverksfrågan.

Ett eller annat af de fallna förslagen torde nog i sinom tid ånyo se dagen - måhända då med bättre framgång.

Förståndigt.

Nya Värmlands-tidningen tillkännagifver, att hon hädanefter icke intager notiser om gåfvor af skolbarn. Dylika notiser innebära ingenting märkvärdigt, och de »kunna aldrig anses öka den sanna tillfredsställelse, som en lärare skall känna vid erfarandet af bevisen på lärjungarnas tillgifvenhet». Det vore önskligt, om andra tidningar följde exemplet. För vår del hafva vi allt ifrån denna tidnings första tillvaro strängt hållit därpå, att dylika notiser ej få förekomma i tidningen.

Tre skolprogram.

Andra kammarens tre olika partier hafva nyligen haft sammanträden för uppgörande af partiprogram. Gamla och nya landtmannapartierna fattade definitiva beslut; inom centern nöjde man sig med framläggande af ett förslag. Å samtliga programmen har naturligtvis äfven skolfrågan fått en plats. Denna punkt är på de olika programmen formulerad sålunda:

Centern.

Gamla landtmannapartiet. Undervisningsväsendet reformeras i tidsenlig och praktisk riktning med hänsyn till allas behof af en god och fruktbärande bildning.

Nya landtmannapartiet. Folkupplysningen höjes genom lämpliga reformer i undervisningsväsendet.

Folkskolan utvecklas och höjes. De allmänna läroverken reformeras i tidsenlig och praktisk riktning.

Samtliga programmen äro, som man finner, affattade i mycket allmänna orda-

lag. Mest obestämdt yttrar sig nya landtmannapartiet, som visserligen vill, att folkupplysningen skall höjas genom »lämpliga reformer», men icke på minsta sätt antyder, huru höjandet skall ske eller i hvilken riktning de lämpliga reformerna böra gå.

Gamla landtmannapartiet gifver åtminstone en antydan härom genom sin fordran, att reformen skall ske »i tidsenlig och praktisk riktning» samt med tagen hänsyn till allas behof.

Tydligast är onekligen det tillämnade centerprogrammet, hvilket uttalar sig särskildt om folkskolan och särskildt om det allmänna läroverket och bakom hvars uttryck man med god vilja kan läsa krafvet på folkskolans utvecklande till en för alla samhällsklasser gemensam bottenskola, dess höjande genom inrättande af Öfverbyggnader pä densamma samt läroverkets omgestaltande genom de lärda studiernas uppskjutande till gymnasialstadiet.

Delaktighet i folkskollärarnes änke- OCh pupillkassa. Ett ovanligare mål afgjordes af k. m:t den 14 sistlidne april.

Under fjoråret ingick folkskolläraren i Älfsbacka församling i Värmland And. Gust. Peterson med en skrifvelse till direktionen öfver folkskollärarnes änke- och pupillkassa, hvari han förmälte sig hafva erfarit, att han icke blifvit uppförd såsom delägare i kassan, oaktadt han år 1877 genom skolrådsordföranden i församlingen anmält sig till inträde i kassan och själf intill 1881 erlagt föreskrifna årsafgifter, efter hvilken tid församlingen, i enlighet med kyrkostämmobeslut den 31 okt. 1880, för honom betalt samma afgift. På grund häraf anhöll P., att direktionen måtte tillgodoräkna honom de årsafgifter, som sålunda dels af honom själf, dels för hans räkning af församlingen blifvit inbetalda, men sannolikt af misstag blifvit förda på annans tjänst, och i följd häraf tillerkänna honom delägarerätt i kassan.

Vid ansökningen var fogadt utdrag af protokoll vid sammanträde med Älfsbacka församlings skolråd den 10 nov. 1891, enligt hvilket protokoll skolrådet intygade, att P. t. o. m. år 1880 själf erlagt föreskrifven årlig afgift till änke- och pupillkassan samt att församlingen, enligt kyrkostämmobeslutet den 31 okt. 1880, åtagit sig att från nämda år till förmån för P., och icke någon annan, bestrida föreskrifna afgifter till kassan.

Af den utredning, som med anledning häraf verkställdes, framgick,

att Älfsbacka församling hade delaktighet i folkskollärarnes pensionsinrättning för två tjänster, nämligen för den ena, eller den som innehades af P., från pensionsinrättningens början och för den andra från och med år 1876;

att ingendera af de två ordinarie folkskol-lärarne i Älfsbacka församling varit under åren 1876 och 1877 delägare i folkskollärarnes änke-och pupillkassa;

att folkskolläraren Johan Johansson, som under år 1877 tillträdt den senare tillkomna tjänsten, från och med år 1878 uppförts till delaktighet i kassan;

att från P., som under är 1871 tillträdt sin befattning såsom ordinarie folkskollärare och som, enligt hos direktionen förvaradt kvitto, fått mottaga tryckt formulärblankett till sådan anmälan om inträde i folkskollärarnes änke-och pupillkassa, som omförmäles i § l mom. 2 i gällande pensionsreglemente, dylik anmälan icke till direktionen inkommit, samt att ej heller någon af de utaf P. i ofvan berörda skrift uppgifna årsafgifter blifvit till kassan inbetalda.

Genom beslut den 6 sistl. oktober förklarade direktionen,

att då åberopade § l mom. 2 af reglementet för folkskollärarnes änke- och pnpillkassa föreskref ve, att folkskollärare, som den dag reglementet trädde i verkställighet, eller den l jan. 1876, var ordinarie innehafvare af tjänst, för hvilken vederbörande skolområde eller skoldistrikt i afseende å innehafvarens egen pensionering vunnit delaktighet i folkskollärarnes pensionsinrättning, och önskade att komma i åtnjutande af den honom genom berörda moment tillförsäkrade rättighet att blifva delägare i folkskollärarnes änke- och pupillkassa, borde därom göra anmälan inom ett: är från sist omförmälda dag, men någon sådan anmälan icke från sökanden till direktionen inkommit, funne direktionen, med tillämpning af ofvan åberopade stadgande, delaktighet i folkskollärarnes änke- och pupillkassa icke kunna sökanden tillkomma.

Häri sökte P. ändring hos k. m:t, därvid bland annat anförande, att han år 1876 inlämnat till dåvarande ordföranden i församlingens skolråd ansökan om inträde i änke- och pupillkassan, samt att det icke kunde läggas honom till last, om hans ansökning angående inträde i kassan icke blifvit af skolrådsordföranden behörigen insänd till pensionsinrättningen.

Med afseende å hvad i målet förekommit har k. m:t »pröfvat skäligt medgifva, att klaganden utan hinder däraf, att anmälan om hans inträde i änke- och pupillkassan icke till direktionen inkommit, likväl må, under förutsättning att behöriga afgifter till kassan blifvit eller blifva för klagandens tjänst erlagda, äga delaktighet i kassan, finnande k. m:t frågan, huruvida de afgifter, som till kassan ingått för en läraretjänst inom Älfsbacka skoldistrikt, böra tillgodoräknas klaganden, icke i detta mål kunna komma under pröfning».

När blir skolhuset uppfördt? På

grund af folkskoleinspektören L. J. Z. Leksells erinran om det oundgängliga behofvet af ett skolhus för Göbergets mindre folksko-lerote inom Norrbärkes församling fattade församlingen å kyrkostämma den 4 november 1890 beslut om uppförande af ett skolhus i Kärns. Å ny kyrkostämma den 16 december 1891 förklarade emellertid församlingen den ifrågavarande skolhusbyggnaden öfverflödig.

Efter det folkskoleinspektören Leksell hos domkapitlet i Västerås yrkat, att församlingen måtte åläggas att skyndsamt verkställa sitt beslut om uppförande af berörda skolhus, beslöt domkapitlet den 20 maj 1892 att ålägga församlingen att uppföra ett skolhus för Göbergets mindre folkskolerote fore den l oktober innevarande år.

Församlingen har häri sökt ändring hos k. m:t, som den 14 sistl. april visat målet åter till domkapitlet, enär i målet fråga