Svensk Läraretidning: 1893

N:r 26

SVENSK LÄRARETIDNING.

315

åskådningsmateriel hämmande inverkade på undervisningen, hvarför ansågs, att de 14 millioner kr. nog äro väl använda, men borde i ett och annat hänseende kunna användas bättre.

En fosterländsk fest hölls å Nääs slöjdlärareseminarium midsommardagen kl. 6 e. m. i den med flaggor och guirlander smakfullt dekorerade gymnastiksalen. Sedan första verserna af ps. 124 afsjungits, uppsteg på talarestolen folkskolläraren J. Platon från Jönköping.

Först påpekade han, att midsommartid, då vårt land ter sig i yppigaste fägring, är rätta tiden för en fest, som afser att väcka kärlek till detta land. Vidare påminde han med värme om, att fosterlandet är sammanfattningen af de största jordiska förmåner. Där stod vår moders hydda, där framlefdes barndomens sorgfria dagar, där fostrades vi för lifvets värf, där mottaga vi fadrens arf, där kunna vi under lagens hägn bygga vårt bo och utföra vår lifsgärning. Vidare framhölls^ att vi böra som tacksamhetsgärd åt fosterlandet gifva oss själfva i idogt plikttroget arbete. Då auditoriet till största delen utgjordes af lärare, påminde tal:n om, att det i en jäsningens och orons tid som vår är af synnerlig vikt, att i skolorna fostras ett släkte, villigt att bära fosterlandets bördor, förnöjdt med de lifsvillkor, fosterlandet kan erbjuda.

Efter föredraget sjöngs unisont: »Ur svenska hjärtans djup», hvarefter Tegnérs högstämda dikt »Svea» föredrogs af kand. Landorf från Åmål. Omedelbart därefter uppstämde den kraftiga manskören: »Hör oss Svea» ! Under aftonens lopp förekom dessutom deklamation af fröknarna Jenny Lundström från Arbrå och Jänny Olsson från Norrköping samt sång af en blandad kör. Till sist sjöngos sista verserna af ps. 124.

Festen fick en synnerligen tilltalande afslutning. Samtliga kursdeltagarne, företrädda af 6 olika nationers flaggor, marscherade under jublande sång upp till slottet och omkring i parken. På bron öfver sjön Säfvelången gjordes halt. Solen glödde i väster, speglande vik stod i brand, och rundt om stranden buktade sig grönskande höjder. Utländingarna, som befunno sig fjärran från hemlandets kust, öfverväldi-gades af tanken härpå. Med fastare hand grepo de om sina fanor - symbolen för fosterlandet - blottade sina hufvuden och sjöngo, den ene efter den andre, sin nationalsång på modersmålet. Det var visserligen förbistring i orden, men skön harmoni i känslorna. Hvar och en kände, att fosterlandskärlek ej är en tom fras utan full verklighet. J. O.

Är katekesens form lämplig? Sollefteå-, Ytterlännäs- och Frånökretsarna hade gemensamt möte i Sollefteå den 21 d:s. Första frågan på programmet hade föliande lydelse: »Kan katekesen i sin nuvarande form anses uppfylla de fordringar, man med skäl kan ställa på en lärobok i kristendom för barn?» Frågan inleddes af skolläraren S. Löfgren,

hvilken framhöll de kraf, man hade rätt att

tälla på en lärobok i kristendom för barn, samt

de brister, som vidlåda den nu begagnade

läroboken. Han betonade särskildt, att fråge-

formen vore olämplig och föråldrad samt befordrade en tanklös utanläsning, hvarföre det vore nödigt, att den finge vika för en mera lämplig. Bokens formella olämplighet vore enligt hans förmenande en af orsakerna till den brist på kristligt lif, som förefunnes i våra församlingar. Blefve katekesen omarbetad i en lämpligare form, och gjordes innehållet litet mindre härdsmält, än det nu vore, trodde han, att det myckna ropet rnot katekesläsningen skulle i väsentlig mån förstummas.

Den därpå följande diskussionen blef särdeles liflig. Därunder uppträdde ingen till direkt försvar för frågeformen, fastän flera talare, hrr Vallin, Sandler, pastor Josefson m. fl., höllo före, att en för lifvet lika fruktbärande religionskunskap kunde vinnas, äfven om frågeformen bibehölles. Hrr Andersson, Berglund, Eriksson m. fl. betonade häremot, att den form, hvari läroboken nu vore framställd, strede mot allt pedagogiskt förnuft, hvarjämte de ansågo, att utanläsningen borde inskränkas.

Som svar på frågan antog mötet följande resolution:

Då kristendomsundervisningen i skolan icke skall vara blott en minnets och hufvudets sak utan fast mera hjärtats och känslans, och då katekesformen lätt ger anledning till en tanklös utanläsning, vill mötet uttala den åsikten, att en för lifvet mera fruktbärande religionskunskap skulle vinnas, om en omarbetning af den antagna läroboken kunde verkställas, så att frågeformen blefve borttagen.

Kroppsagan i Skolan. Diskussionsföreningen på Nääs, som under tvänne sammanträden behandlat ämnet: »Om kroppsaga i skolan», antog den 22 d:s följande resolution:

Då skolans förnämsta uppgift är barnens uppfostran, och då erfarenhet ej blott från vårt utan äfven från andra land gifvit vid handen, att vid uppfostran af vissa individer mildare medel visat sig otillräckliga, anser föreningen, att kroppsaga såsom en skolans yttersta åtgärd måste tillgripas.

För att kroppsaga skall vara fullt verksam foråras:

1) att den lämpas efter barnets natur och felets beskaffenhet;

2) att agan icke utdelas, förr än saken blifvit fullt utredd och läraren vunnit sinneslugn;

3) att skolan och hemmet stå i godt förhållande till hvarandra;

4) att agan endast i utomordentliga fall och därest läraren själf så önskar utdelas i vittnens närvaro;

5) att dess art och grad icke reglementeras, samt

6) att den utdelas med eftertryck, dock icke så att barnet däraf tager skada, samt att den aldrig får förekomma i form af örfilar, luggar, nyp eller dylikt.

Tjänsters tillsättning.

Valde. Till inspektor och förste lärare vid Villinska fattigfriskolan i Göteborg: förste läraren vid Jönköpings östra folkskola J. Fröberg. (57 sökande.)

. - Till folkskollärare i Ludvika, Kpbg: vik. därstädes Tor Höglund.

- Till folkskollärarinnor i Helsingborg: Sara Thåström i Nordby och Hulda Broddén i Helsingborg. (11 sökande.)

- Till vik. organist i Damnäs, Jönk.: S. Andersson i Lilla Skreberg.

- Till vik. folkskollärare i Orsa, Kpbg: Anders Uhlin i Viborg.

- Till vik. lärarinna vid Alsbyns folkskola, Torskog, Älfsb.: Hilma S. Olsson i Holmedal.

- Till biträdande folkskollärarinna i Mönsterås, Kalm.: Anna Rasmusson från Skåne.

- Till lärare vidoBuska mindre folkskola, Nora: vik. därstädes Ågren.

- Till småskollärarinna i Orsa, Kpbg: Maria Johansson i Kårgärde.

- Till småskollärarinna, i Othem, Gotl.: Augusta Karlsson i Kärna, Östg. (7 sökande.)

- Till småskollärarinna i Sköllersta, Öreb.: Elin Holmsten i Kopparberg.

- Till småskollärarinna i Västanfors, Vstm.: Mina E. Andersson i Rölanda, Älfsb. (3 sökande.)

- Till småskollärarinna i Idre, Kpbg: Anna S. V. Hackzell i Piteå landsförs:g.

- Till småskollärarinna i Sturkö, Blek.: A. Håkansson i Förkärla.

Till samskolan i Linde anslog bergsförsamlingen den 17 d:s 350 kronor.

- Till ledamot af fattigvårdsstyrelsen i Malmö har valts förste läraren vid Kirsebergsskolan J. Bobeck.

- 13 års barn utan afgångsbetyg från folkskolan mottagas inom Ösmo församling, Sthm, i nattvardsskolan och befrias från skolgång.

- Ordförandeplatsen inom Norra Västergötlands skolförening har hr K. J. Lindvall i Forsvik afsagt sig på grund af sjukdom. I hans ställe valdes A. T. Vahlström i Sköfde.

- Reformationsfest firades i Dimbo folkskola, Skbg, midsommarafton. Ett för tillfället lämpadt tal hölls, sång utfördes, och en kort barnpredikan afslöt festen.

- Till ordförande i Västra Östergötlands folkskollärareförening är nyvald folkskolläraren J. N. Bergström i Vadstena efter hr A. G. Vinländer, som afflyttar till Stockholm.

- För 25-årigt arbete som lärare i Kyrkhed-dinge församling, Mim,, fick läraren P. Johansson den 19 d:s, då han fyllde 50 år, såsom tacksamhet och erkänsla mottaga en present, bestående af åtskilliga silfverpjeser med lämplig inskription.

- »/ hvilken riktning bör skolan reformeras och utvecklas på grund af gjord erfarenhet under de gångna 50 åren?» var en af de frågor, som diskuterades vid Bobergskretsens sammanträde den 19 d:s. Mötet uttalade sig för den af hrr Fr. Berg och E. Hammarlund vid årets riksdag väckta skolmotionen.

- Ett nytt folkskolehus för flickor har uppförts i Sundsvall och afsynades den 20 d:s. Byggnaden rymmer i två våningar 16 ljusa och rymliga lärosalar, bönesal och gymnastiksal samt i vindsvåningen slöjdsal och bostad för föreståndarinnan. Huset upplyses med elektriskt ljus och kostar ungefär 195,000 kr.

- Reshjälp med 30 kr. åt hvardera har Karlskoga församling tillerkänt de lärare, som Karlskogakretsen utsett till representanter vid S. A. F:s ombudsmöte i Göteborg. Äfven förut har församlingen visat dylik välvilja åt de ombud, föreningen sändt till de af centralstyrelsen för S. A. F. anordnade ombudsmötena.

- En minnesgåfva öfverlämnades vid skolans afslulnu.& Jen 21 d:s till skolläraren och organisten i Hjo E. A. Vetterman, som nu efter 33 års arbete inom församlingen erhållit afsked med pension. Gåfvan, ett uttryck för församlingsbornas tacksamhet, utgjordes af ett guldur samt vidhängande kedja af guld.

- Svenska flaggan har anskaffats till skolorna i Skagershult, Öreb., Söderfors bruk, Norra Solberga, Jönk., Adelsö, Sthm, Piteå landsförsrg, Garpenberg^Kpbg, Målilla, Kalm., Vänge, Upps., Hagby, Mim., Dimbo, Skbg, Brickegårdens folkskola i Karlskoga samt till skolan vid Nässjö station.

- Folkskollärareexamen på midsommarafton torde höra till det ovanliga. Vid afgångsexamen å Växjö folkskollärareseminarium var en af eleverna af sjukdom hindrad att närvara. Med denne anställdes därför särskild examen ofvannämda dag, hvarvid han godkändes såsom folkskollärare.

- Beväringens läs- och skrifkunnighet har vid inom första och andra lifgrenadierregementena, Östg., anställd undersökning gifvit följande ut-