Sida 441
1893-09-06
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
ningarna härom äro delade. De uttalanden, som vid behandlingen af vår pensionsfråga förekommit i riksdagen, ha emellertid kommit mig att tro, att man bör börja från det hållet. *
I diskussionen deltogo folkskollärarne K. Åkesson i Göteborg och /. Thysell i Häg-linge, folkskollärarinnan Adéle Wetterlind i Jönköping samt småskollärarinnorna Anna Larsson i Göteborg och Hanna Jönsson i Ö. Torn, hvilken senare framförde sin och öfriga närvarandes vördnadsfulla tacksamhet till statsrådet Gilljam för det intresse han visat småskollärarinnekåren genom att öfvervara förhandlingarna i denna angelägenhet.
Det antagna uttalandet finnes i n:r 33.
FÖR DAGEN.
Hälsovårdslära i skolorna.
Ett af de diskussionsämnen, som det under förra veckan i Gäfle samlade sjette allmänna svenska läkaremötet hade att behandla, lydde sålunda: »Hälsovårdslärans införande såsom läroämne i skolorna».
Den för Svensk Läraretidnings läsare välbekante läkaren d:r A. E. Goldkuhl höll inledningsföredraget. Han trodde, att ett förslag om hälsovårdslärans införande i skolorna såsom läroämne skulle komma att hos vederbörande röna motstånd. Jämte det att härför fordrades särskildt kvalificerade lärare, vore förkunskaper hos eleverna i kemi, fysik och fysiologi en nödvändig förutsättning. Något borde dock redan nu göras för den goda sakens förverkligande, hvadan talaren föreslog mötet att göra följande uttalande :
Mötet anser det i hög grad önskligt, att lärare vid 'offentliga skolor, föreståndare för offentliga och enskilda skolor samt folkskoleinspek-. törer beredas tillfälle att genomgå en nöjaktig kurs i hygien; att inom en viss bestämd tid ingen må antagas till lärare, utan att han förut aflagt godkänd! prof i hygien; och att denna undervisning för. lärarne lämpligast bör anordnas och ledas af professorn i hygien vid Karolinska institutet, hvilken äfven bör meddela intyg öfver aflagdt sådant lärdomsprof.
Samtliga i den följande diskussionen deltagande voro ense med inledaren däri, att ämnet borde införas i våra skolor. Professor Ödmansson fann tiden just nu vara inne, att ämnet infördes icke blott i de högre elementarskolorna utan äfven i folkskolorna och framför allt i flickskolorna.
D:r Henschen menade äfven, att ämnet borde upptagas i skolan men först på de högre stadierna. I folkskolorna finge undervisningen, menade han, taga en annan form: där måste läraren inlära vissa satser. I läroverken borde undervisningen meddelas af läkare. För undervisningen i folkskolan kräfdes, att vid seminarierna en kurs i hälsovårdslära meddelades. I stället för att antaga inledarens resolutionsförslag borde mötet nöja sig med ett uttalande om nödvän-
digheten af hälsovårdslärans införande såsom läroämne i skolorna och öfverlämna åt k. m:t att närmare bestämma sättet.
Äfven d:r Bergvall i Gäfle bragte denna sak på tal i ett föredrag. Han framhöll det önskvärda däri, att det uppväxande släktet, såsom den mera bild-bara delen, genom skolundervisningen bibragtes några af de enklaste hygieniska begrepp rörande hälsa och sjukdom. In-ginge hälsovårdslära som unde^visnings-ämne i alla skolor, och icke minst i folkskolan, skulle icke allenast den s. k. grof-arbetaren bättre veta att skydda sitt enda kapital, hälsan, utan äfven hos den stora allmänheten finnas mera förstånd för och villighet till att efterfölja hälsovårdsmyndigheters råd och anvisningar.
På förslag af mötets beredningsutskott gjorde mötet följande uttalande:
Mötet anser det vara af stor vikt, att hälsovårdslära införes såsom läroämne vid undervisningsanstalterna för såväl manlig som kvinnlig ungdom och att för detta ändamål en utredning rnå af sakkunniga åstadkommas, särskildt med afseende på den form och utsträckning, som åt undervisningen i hälsovårdslära
bör lämnas.
*
Det kan icke annat än glädja hvarje vän af en praktisk undervisning i skolorna, att ett dylikt uttalande blifvit gjordt från fullt kompetent håll. Hälsovårdslära är ju ett ämne, som om något har en allmän betydelse. Hvarje människa behöfver hafva åtminstone någon kunskap om kroppens vård och om villkoren för densammas välbefinnande.
Läkaremötets uttalande går förnämligast ut på att framhålla vikten och behofvet af att införa en dylik undervisning i våra läroanstalter. I öfrigt begäres en utredning af ärendet särskildt beträffande en sådan undervisnings form och utsträckning. Härvid bör tydligen komma under ompröfning, huruvida ämnet skall få åt sig anslaget särskilda timmar eller om det skall meddelas i samband med därför lämpliga delar af naturkunskapen i öfrigt. I syfte att tillgodose en anordning af sistnämda slag hafva redan uti en och annan lärobok i naturkunnighet inryckts åtskilligt om människokroppens ändamålsenliga vård, och vi tvifla icke på, att en sådan anordning af undervisningen kan medföra ett godt resultat.
Att denna fråga nu blifvit omhändertagen af läkarekåren visar, att den icke längre är en angelägenhet, som kan hänföras blott till de fromma önskningarna, utan att den nu växt ut till en skolfråga för dagen. Genom den kraftiga påtryckning, den sålunda fått, har den ock helt säkert tagit ett stort steg framåt mot en praktisk lösning.
110 år
hafva nästa fredag, den 8 september, förflutit, sedan folkhögskolaris upphofsman i Norden, den kände danske prästen,
historikern och skalden N. F. S. Grundtvig, såg dagen. Vi begagna detta tillfälle att meddela våra läsare hans blida drag. Biografien är skrifven för denna tidning af den framstående danske folkhögskoleföreståndaren H. Rosendal, under många år föreståndare för en mycket besökt folkhögskola vid Vinding på Jylland, nu föreståndare för »Grundtvigs höjskole» på Själland. Öfversättningen är af folkhögskoleföreståndaren H. Odhner på Lunnevad.
Folkskolan glömd vid reformationsfesten.
I det längsta hafva vi, och säkerligen många med oss, väntat få se, att vederbörande i Uppsala funnit det vara på sin plats att till jubelfesten inbjuda äfven representanter för folkskolan, skrifver Gefle-Posten. Hittills hafva vi dock spejat förgäfves efter något meddelande härom. Folkskolan är ju, i stort sedt, dock årsbarn med reformationen, och torde hon därför liksom den högre skolan hafva bort vara särskildt representerad vid den pågående reformationsfesten. Hade icke plats kunnat beredas för lika många som från allmänna läroverken, nämligen för en från hvarje stift, så kunde det väl hafva öfverlämnats åt det nyligen afslutade allmänna folkskolläraremötet att utse ett par representanter åtminstone.
Vid pedagogiska lärokursen i Stockholm kommer professor R. Tigerstedt att föreläsa öfver ämnet Hälsolära fredagar kl. 7-8 e. m. Föreläsningarna, som hållas å Karolinska institutets fysiologiska föreläsningssal, börja den 15 september och fortgå till den l december.
Fullt statsbidrag1 för varnad lärare. Skolrådet i Lindome församling anhöll hos länsstyrelsen i Hallands län att af allmänna medel för innevarande år erhålla ett belopp af 466 kr. 67 öre såsom lönetillskott åt examinerade ordinarie folkskolläraren A. Brambér, hvilken den 4 februari 1866 blifvit vald till folkskollärare i församlingen och i årlig lön åtnjöte 700 kronor.
Efter det folkskoleinspektören anmärkt, att B. under år 1889 och således inom de fem senaste åren fått sig tilldelad varning, utanordnade länsstyrelsen allenast 400 kr. Häri sökte såväl församlingen sorn skolrådet ändring hos k. mt, som den 18 sistlidne augusti meddelade följande utslag:
Som Brambér, innan varning honom tilldelades, oförvitligt tjänstgjort under mera än fem år, har k. m:t funnit det af folkskoleinspektören anmärkta förhållande icke utgöra hinder för det sökta statsbidragets utbetalande, till följd hvaraf länsstyrelsen äger att, utan hinder af sitt förra beslut, taga ärendet under förnyadt öfvervägande.
Icke tillsatt i laga ordning*. Enär folkskolläraren i V. Torsås församling P. A. Krusell icke blifvit väld till ordinarie folkskollärare i den ordning folkskolestad-
Källa: Project Runeberg ·