Svensk Läraretidning: 1893

N:r 36

SVENSK LlKAEETIDNING.

- Hernösands nya folkskolehus i Gådeå är nu färdigt och uppläts för barnen den 30 sistl. augusti. Huset, som är af trä, har tvänne våningar utom jordvåningen, hvilken inrymmer Ivå slöjdsalar, rum för centraluppvärmning, källare m. m. De öfriga våningarna innehålla hvardera fyra lärosalar och två afklädnings-rum. Byggnaden har betingat ett pris af 42,582 kr., tomten inberäknad.

- En slöjdkurs för folkskollärare har pågått vid Önnestads centralslöjdskola sedan den 3 juli. Vid afslutningen den 31 augusti utexaminerades följande andra årskursens deltagare: folkskollärarne F. A. Lovén i Billeberga, N. Nilsson i Flenninge, P. Olsson i Degeberga, G. G. Englund i Bromölla, O. F. Nilsson i V. Sön-narslöf, M. Hallberg i Bjärnum, S. T. Gren i Ödåkra, P. Larsson i Vollsjö, N. Cronqvist i Kattslösa och A. Hagman i Nöbbelöf.

- Skolbråket i Malmö kommer att fortsättas. Skolrådet har nämligen med 4 röster mot 3 beslutat att öfverklaga det af Lunds domkapitel enhälligt fattade beslutet att upphäfva den en lärare tilldelade varningen för öfver-trädelse af folkskoleinspektörens bestämmelser i afseende på ägas utdelande. I målet angående »erinran» åt de 20 lärarne har skolrådet nyligen afgifvit förklaring till domkapitlet. Skolrådet har icke ansett nödigt ingå i något egentligt svaromål utan nöjer sig med att bestrida lärarnes rätt att klaga öfver den dem tilldelade erinran.

- För Huskvarna folkskola invigdes i lördags ett nytt skolhus. Därvid höllos föredrag af Öfverläraren Alfr. Dalin »Om skolornas yttre utrustning i vår tid» och af läraren L. J. Gustafsson »Om slöjdundervisningen». Prosten O. H. Rogberg höll invigningstalet. Huset är i två våningar uppfördt af trä samt byggdt och orneradt i fornnordisk stil. Det innehåller 7 lärosalar, afklädningsrum, expeditionsrum samt bostad för städerskan. Det är såväl in- som utvändigt paneladt och oljemåladt, det inre i gulröda eller blågröna färgtoner» det yttre i träets färg, listverket öfverallt i mörkare färg. Kostnaden, som bestridts uteslutande af Huskvarna bolag, uppgår till 25,000 kronor.

- Om odlande af barnens ordnings- och skönhetssinne öfverlades vid Falu lärareförenings möte den 26 augusti. Följande resolution antogs: »Mötet uttalar som sin åsikt, att odlandet af barnens ordnings- och skönhetssinne har den största betydelse såväl för arbetet inom skolan som ock för barnens framtida lif; att detta inom skolan kan ske dels genom direkt undervisning om ordningen och den rätta skönhetens betydelse, dels genom att på skolans hela lif ordningens och skönhetens prägel så långt möjligt tryckes. Såsom särskilda önskningsmål vill rnötet framhålla bad för skolbarnen på enskild eller allmän bekostnad och tillfälle till klädömsning för de fattiga barnen.»

- Slöjdkursen för Stockholms läns folkskollärare å Gustafsberg afslöts i onsdags. I densamma hafva deltagit 15 folkskollärare och l slöjdlärare. Undervisningen har blifvit ledd af statens slöjdinstruktör J. Valländer. Vid afslutningen tackade föreståndaren kursdeltagarne för deras synnerliga flit, och folkskolläraren R. Hagberg i Östhammar anhöll å egna och kamraternas vägnar att till ingeniör Valländer få hembära deras hjärtliga tack för humant och vänligt bemötande samt anhöll, att hr Valländer måtte till centralkommittén för hemslöjdens befrämjande inom Stockholms län och disponenten å Gustafsberg frambära kursdeltagarnes tack för det tillfälle dem blifvit beredt att få genomgå denna lärorika kurs.

Möten mellan skolråd och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Lidköping: Vid tvänne längre sammanträden (den 22 och den 26 augusti) förekom - utom bestämmande af folk- och småskolans organisa-

tion och läsordningar för det kommande läsåret - diskussion angående undervisningen i innanläsning. Statens läsebok blef skarpt kritiserad, och beslut fattades om införande af Sofi Almquists bearbetning af Topelii »Läsning för barn» såsom läsebok i folkskolans första och andra årsklasser dels i stället för, dels vid sidan af statens läsebok. En af lärarepersonalen framställd önskan, att de fattigaste barnen skulle erhålla behöfliga böcker och annan materiel lill skänks i stället för till låns, såsom hittills varit brukligt, ansågs välgrundad och skulle föranleda definitivt beslut vid nästa uppgörande af inkomst- och utgiftsförslag för skolan. - Frågan om vidtagande af kraftigare åtgärder till förbättrad skolgång föranledde tillsättande af en kommitté, som skulle utarbeta och till skolrådet inkomma med förslag till ordnandet af denna angelägenhet.

Malmö: Lagstadgadt möte hölls den 30 augusti under prosten Olins ordförandeskap. Närvarande voro folkskoleinspektören och nästan hela lärarekåren. Uppgjordt kursförslag godkändes. Straffjournalens afskaffande påyrkades af ett flertal lärare. Mot journalens fullständiga afskaffande hyste d:r Stenkula betänkligheter. Vidare uttalades från lärarnes sida den önskan, att hvarje lärare måtte följa sin klass upp genom hela skolan. (För närvarande undervisa förste lärarne blott i fjärde klassen.)

Ystad: Den 19 augusti hade skolråd och lärarepersonal gemensamt möte. Därvid dryftades sju olika frågor, däraf en framställts af skolinspektören och ingen från skolrådet. Först behandlades förslaget om bokpremiernas afskaffande och den härigenom uppkommande behållningens användande till inköp af läroböcker åt mindre bemedlade skolbarn, hvarigenom dessa senare skulle blifva ägare af sina skolböcker i stället för såsom hittills endast låntagare. Sedan ordföranden upplyst därom, att större delen af premieånslaget härrörde från en donation, afslogs frågan med hänsyn till dess förra del. Senare delen ansågs däremot behjärtansvärd, och uppdrogs åt lärarekåren att inkomma med utredning angående den ökade kostnad, som härigenom möjligen skulle blifva en följd. - Ett förslag angående uppförande af en gymnastikställning å södra folkskolans gård antogs. - För införande af nya läroböcker i svenska språket och naturkunnighet anmodades lärarekåren att senare inkomma med granskningsutlåtande. - Till sist behandlades frågan om klassfördelningen och beslöts, att lärarne hädanefter skola följa sin klass hela skolan igenom.

Västra Sönnarslöf, Krist.: Läsordning och kurser granskades och godkändes. Beslut fattades om att inköpa redskap för barnens öfningar i trädgårdsskötsel, att utgallra och försälja oanvändbar skolmateriel samt om att lärarepersonalen skulle erhålla tre fridagar om året till att besöka andra skolor.

Dödsfall.

Fria ord.

J. P. Holm f- Den 2 d:s afled i Far-hult läraren vid folkskolan därstädes Jöns Peter Holm i en ålder af 44Va år. Holm, som tillhörde den gamla klockaresläkten i församlingen, var född 1849 och aflade studentexamen i Helsingborg 1872, hvarefter han någon tid idkade sjömansyrket. Senare innehade han plats som informator och erhöll 1882 rätt att utan föregående vistelse vid seminarium aflägga folkskollärareexamen, hvilket skedde i Göteborg samma år. Följande år antogs han till lärare i Farhult, hvilken plats han innehade till sin död. Den aflidne, som var en nitisk och ansedd lärare, sörjes närmast af hustru och barn.

Lärarinnemötet i Göteborg.

Med anledning af ett referat i Svensk Läraretidning öfver senaste lärarinnemötet och de noter, som bifogats fröken Wetterlinds beriktigande i n:r 34 af samma tidning, anhåller jag om plats för följande.

Af lärarinnemötets 50 kvinnliga deltagare deltogo endast 17 i omröstningen för och emot förenings bildande. Och af dessa röstade 8 för, 9 mot förslaget. Med anspråk på »sanningsenlighet» gör ändå referatet i Svensk Läraretidning följande uttalande: »Mötet förkastade så godt som enhälligt förslaget att bilda en förening»! Referatet hade också kommit sanningen närmare, om det sagt, att förslaget förkastades -»denna g ang f på grund af den ringa tillslutningen. Ty det uttalades som ett skäl till det öde, förslaget rönte.

Vidare! Hade Svensk Läraretidning velat uppbygga sina läsare med förhandlingarna vid detta möte. och hade mötets i sanning beak-tansvärda innehåll i samma tidning haft en vän, då hade referatet framhållit icke endast rubriken på fröken Schutz föredrag till frågan: »Hvarför betalas kvinnornas arbete lägre än männens?» Folketingsman Triers märkliga föredrag om »Kvindelig opdragelse och uddan-nelse» hade ej heller blifvit så knapphändigt affärdadt, i synnerhet när man betänker det goda utrymme tidningen haft för mycket munväder i festtal o. d. från allmänna mötet.

Hvad angår redaktionens anmärkning, att bildandet af en Svensk kvinnoförening, därtill dock initiativet tagits af folkskolans lärarinnor, »ligger utom denna tidnings område», så kan jag icke förstå en sådan förklaring, alldenstund tidningen i andra fall relaterar offentliga och privata tilldragelser, som närmare eller fjär-mare stå i förhållande till folkskolekåren, hvilka ju då också skulle ligga utom tidningens plan?

Till sist anhåller jag få styrka, att fröken Wetterlind med stor skärpa uttalade i sitt hälsningstal till mötet dess och »den blifvande föreningens mål» vara, icke att separera från den allmänna föreningen, en förklaring, som jag dock ännu alltid finner fullkomligt öfverflödig, alldenstund vår nuvarande och framtida verksamhet afsett och afser, hvad alla andra kvinnoföreningar afse, arbete för kvinnornas utveckling till fullkomlig likställighet. Då faller det ju också af sig själf, att när helst och hvar helst dessa sträfvanden bemötas, däremot bildar vår verksamhet opposition, det må då vara mot Sveriges allmänna folkskollärareförening eller mot annan.

Helsingborg den 27 augusti 1893.

Nanny Palmkvist.

På därom framställd uttrycklig begäran hafva vi lämnat rum för ofvanstående »sådant det förefinnes», ehuru vi icke mäkta inse, hvad det är som härmed skall be-riktigas. Den ärade insändarinnan talar om bildandet af en »Svensk kvinnoförening» och hvilket öde detta förslag rönte. Referatet i denna tidning nämde däremot icke ett ord härom, utan höll sig till hvad som hade speciellt intresse för tidningens läsekrets, alltså till det i annonser och program omordade förslaget rörande »en påtänkt lärarinneförening». Detta förslag rönte så ringa tillslutning, att efter hvad vi sedermera hört uppgifvas icke ens för-slagsställarinnorna vågade hålla på detsamma, ännu mindre förekom någon votering härom.* Den, som läser referatet, finner, att vi framställde saken i en för inbjudarinnorna synnerligen fördelaktig dager. Deras fullständiga nederlag ville vi ej blotta. Men eftersom de själfva rört i saken, må det