Sida 454
1893-09-13
454
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
- En bestämd fosterländsk festdag bör införas, förklarade Västra Gestriklands-kretsen vid möte i lördags. Den 6 juni ansågs vara lämpligaste dagen, men då i denna fråga enighet bör råda inom hela landet, uppdrogs åt två medlemmar att ingå till centralstyrelsen för S. A. F. med motiveradt förslag om frågans upptagande till allmän behandling inom föreningen.
- 7 fråga om kroppsagan i folkskolan har diskussionsföreningen vid slöjdkursen å Gustafsberg antagit följande resolution: »Kroppsaga är ett nödvändigt ondt, som bör användas så sparsamt som möjligt och endast vid gröfre förseelser, uppenbart trots och olydnad, sedan alla andra medel att rätta den felande visat sig fruktlösa. Den bör då utdelas af läraren själf utan omedelbar kontroll af öfverordnad person eller myndighet.»
- Envis tredska visar en dagakarl i Karlskoga, som trots upprepade förmaningar icke kunnat förmås skicka sina barn i skola. Genom länsstyrelsens försorg skildes barnen från hemmet, och en tid bortåt var allt lugnt. Men en dag inträdde fadern i skolan och tog ett af sina barn med våld från den förskrämda lärarinnan. Skolrådet begär nu på nytt länsstyrelsens handräckning och har beslutat anställa åtal mot fadern.
- Säbrå lärareförening hade den 4 d:s möte i StigsjÖ, hvarvid ordföranden, kyrkoherden Bill, höll föredrag öfver ämnet: »Huru böra folkskollärare och lärarinnor förhålla sig till de moderna tidsfrågorna?» Han utvecklade särskildt jämlikhetsprincipen, hvarvid han betonade att denna teori endast är ett fantasifoster, att jämlikhet aldrig kan uppnås hvarken i denna eller den tillkommande världen. Han ville därföre uppmana lärare och lärarinnor att kvarblifva inom det sällheten s paradis, som heter förnöjsamhet.
- Om slöjden i Älfsborgs län har vederbörande slöjdinspektör afgifvit redogörelse, hvaraf framgår, att 97 slöjdskolor finnas inom länet. Om dessas verksamhet yttrar inspektören, att den icke är fullt tillfredsställande. Flera skolor äro på retur. Äfven i detta stycke böra skola och hem samverka, om arbetet skall blifva fullt gagnande. Angående lärarne heter det, att de, med få undantag, äro fullt kompetenta att sköta slöjdundervisningen, men brist på uppmuntran har på åtskilliga ställen alstrat liknöjdhet.
- Enligt kyrkostämmobeslut i Eda församling den 5 sistl. januari skulle läraretjänsten vid mindre folkskolan i Norra Fjälls rote indragas och en folkskollärare i stället tillsättas, som skulle alternera mellan S. Fjäll och As. Häröfver anfördes besvär hos Karlstads domkapitel under framhållande att barnen från Fjälls norra rote finge oskäligt lång skolväg. Klagandena yrkade därför, att nämda nyinrättade folkskola måtte stationeras ena året i Södra och andra året i Norra Fjälls Skolrote. Med gillande af dessa besvär har domkapitlet upphäft det öfverklagade kyrkostämmobeslutet.
- Slöjdens betydelse för den allmänna bild-ningen har Skånes slöjdlärareförening vid möte i Önnestad den 31 augusti angifvit genom följande resolution: »En god uppfostran för lifvet gifves af folkskolan, då hon ej allenast meddelar allmännyttiga kunskaper utan framför allt verkar för sedlighet och arbetsamhet och detta genom undervisning och öfning. Allsidig öfning till arbetsamhet kan dock folkskolan endast genom slöjdskolans tillhjälp gifva, hvarför denna., senare måste anses såsom en oumbärlig medarbetare, och först genom dessas förenade verksamhet kan undervisningens och uppfostrans produkt uppnås - allmän bildning.»
- Om den mognare ungdomens fortsatta ut-bildning öfverlades vid Halmstads-kretsens sammanträde den 2 d:s. Därvid framhölls, att af staten understödda bildningsanstalter för mognare ungdom borde inrättas i hvarje skoldistrikt. Praktisk sysselsättning och undervisning borde där gå hand i hand. Undervisningen borde hafva till ändamål såväl att stärka och förädla viljan och karaktären som att med-
dela praktiska insikter och färdigheter. Stor valfrihet borde medgifvas i fråga om läroämnena. Undervisningsformen borde i de ämnen, som hufvudsakligen afsåge ideell bildning, vara den föredragande; vid de Öfriga ämnena borde lärjungarnes egen verksamhet så mycket som möjligt tagas i anspråk.
*- För gymnastikens bättre ordnande vid Örebro folkskolor hafva följande anordningar vidtagits. Vid ett skolhus har en lässal utrymts och inredts till gymnastiklokal. I två andra skolhus hafva två tamburer förenats till ett rum, som försetts med ribbstolar och häfplan-kor. Barnen skola öfvas i gymnastik 6 half-timmar i veckan. Gossarne befrias dock de dagar, då de hafva slöjd. Gymnastiköfningarna skötas af vederbörande klasslärare eller lärarinna. Kapten Fröding, gymnastiklärare vid Örebro allmänna läroverk, har fått skolrådets uppdrag att upprätta dagöfningar samt med en klass genomgå dessa inför lärarepersonalen och för öfrigt biträda med råd och upplysningar. Vid läsårets början anordnas läkarebesiktning med de barn, som skola deltaga i gymnastik. Första besiktningen företogs i lördags.
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Rönnebergs- S. Luggude-kretsen: de afgående.
Strofoelstorps-kretsen: dito.
Nora pastorats krets: dito.
Vemmenhögs-kreisen: dito.
Karlskrona-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
Filipstads-kretsen: dito.
Visnums-kretsen: dito.
Torna-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin och J. Thysell i Häglinge.
V. Gestriklands kretsen: A. Dalin, F. Berg och H. Nordqvist i Gäfle.
Halmstads-kretsen: F. Berg, J. G. Söderberg samt med lika röstetal A. Dalin och B. C. Rodhe.
Sydöstra Värmlands-kretsen: A. Dalin, Fr. Berg och B. C. Rodhe.
b) Revisorer.
Rönnebergs- S. Luggude-kretsen: A. Lindén, N. Rosengren och N. Lundahl i Lund.
Torna-kretsen: dito.
Vemmenhög s-kretsen: dito.
Ströfvelstorps-kretsen: dito.
V. Gestriklands-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: de förut varande.
Nora pastorats krets: dito.
Karlskrona-kretsen: N. Rosengren, A. Lindén och E. G. Vensell i Vallby.
Filipstads-kretsen: N. Lundahl i Lund, A. Lindén och E. G. Vensell i Vallby.
Visnums-kretsen: A. Lindén, N. Rosengren och K. A. Svensson i Jonsbol.
Sydöstra Värmlands-kretsen: A., Lindén, N. Rosengren och Hjalmar Berg i Stockholm.
Kalmar stifts elfte folkskolläraremöte
hölls i Kalmar den 6 och 7 d:s och räknade omkring 200 deltagare. Mötet öppnades af bestyreisens ordförande, kyrkoherden P. O. Hultqvist i Torslunda, hvilken äfven utsågs till mötets ordförande. Till vice ordförande valdes skolläraren Ad. Nilsson i Kalmar samt till sekreterare skollärarne M. Ohlsson och A. Jonsson. Följande frågor diskuterades: 1. Intager svenska språket såsom undervisningsämne vid seminarierna och i folkskolan den plats, som det borde? Inledaren, skolläraren A. F. Sjögren, ansåg, att seminarieleverna borde, få kännedom
om den svenska litteraturen. I småskolan och folkskolan borde man mera än som sker lägga an på stafning och skrifning af modersmålet. Den följande diskussionen, i hvilken hufvudsakligen seminarielärare och prästmän deltogo, utgjorde väsentligen ett försvar för det bestående. Följande uttalande gjordes:
Svenska språket intager såsom undervisningsämne vid seminarierna den plats, som det borde, samt äfven vid små- och folkskolan, såvida normalplanen följes.
2. Hvilken metod är lämpligast att följa vid undervisningen i välskrifning i folkskolan*! Frågan inleddes af pastor Johnsson, hvilken ställde det kraf på en god skrifmetod, att den borde vara lättfattlig och således ej förete ett inveckladt konstruktionssystem. Därjämte borde den vara sådan, att den vore genomgående användbar vid alla skriföfningar. Talaren förordade för sin del den Rosvallska skrifmetoden.
Under diskussionen betonades, att en bestämd metod alltid borde följas; läraren kunde äfven själf göra sig en metod. I Kalmar hade man tidigare begagnat den Påhlmanska metoden men under förlidet år infört den Holmqvistska. Resultatet hade blifvit bättre, sedan en bestämd metod börjat begagnas.
Diskussionen fick utgöra svaret.
3. Skolrådens uppgift med anledning af folkskolestadgans föreskrift om sockenbibliotek. Folkskoleinspektören J. Vickbom inledde diskussionen. Han framhöll, att med sockenbiblioteken vore det ofta illa ställdt; på flera ställen saknades de helt och hållet. Och dock vore sådana af största betydelse för folkbildningen. Kostnaden för inrättandet af sockenbibliotek behöfde icke blifva allt för betungande, då betydlig rabatt å böcker kunde erhållas och Patriotiska sällskapet bidroge med 50 kr., såvida församlingen lämnade samma summa. Platsen för biblioteket borde vara folkskolan och läraren bibliotekarie. Om vintern borde skolsalarna vara uppvärmda under eftermiddagarna, så att ungdomen kunde samlas där.
Inledningsföredraget skulle utgöra svaret.
4. Huru bör i folkskolan undervisningen om rusdryckernas natur och verkningar meddelas för att blifva till verklig nytta för vårt folk? Såväl uti inledningsföredraget som under diskussionen framhölls, att ämnet borde behandlas i samband med undervisningen i naturkunnighet och i kristendom, hvarjämte påpekades betydelsen af, att läraren vore för ungdomen ett efterföljansvärdt exempel.
Diskussionen fick utgöra svaret. *
Under mötet beslöts bildandet af en sångförening bland stiftets lärarekår, och på utlagda listor tecknade sig 84 aktiva och 17 passiva medlemmar.
En utställning af elevarbeten och undervisningsmateriel var anordnad i till möteslokalen angränsande rum.
Under första mötesdagen intogs gemensam middag i Stadsparkens restaurant. Vid aftågandet därifrån till möteslokalen gjordes halt vid Gustaf Vasas monument,
Källa: Project Runeberg ·