Svensk Läraretidning: 1893

N:r 47

SVENSK LÅRAKETIDNING.

573

i slöt dessutom hös centralstyrelsen göra hemställan om åstadkommandet af en statistik öfver de gifta ordinarie lärarinnorna dels för hufvudstaden och dels för landsorten.

Pedagogiska lärokursen i Stockholm. Inom den af styrelsen utsatta tiden (15 november) hade anmälan om deltagande i en feriekurs under januari månad nästa år ingått från 21 lärare och lärarinnor inom skilda delar af landsorten. Då emellertid det af styrelsen såsom villkor för kursens anordnande bestämda antalet deltagare från landsorten (50) icke uppnåtts, kan den ifrågasatta feriekursen icke komma till stånd.

Berättelsen öfver elfte allmänna folkskolläraremötet kommer att utgifvas på Vettergren & Kerbers förlag i Göteborg. Alla hittills anmälda subskriben-ter (omkring 1,130) erhålla berättelsen portofritt sig tillsänd - en förmån utöfver hvad vid subskriptionen utlofvats.

Intet undantag1 medgifves. På

grund af vissa för Hotagens församling. Jmtl., egendomliga förhållanden har k. m:t medgifvit, att den årliga undervisningstiden i församlingens mindre folkskola och småskola får under åren 1892-96 inskränkas till sju månader, utan att församlingen går miste om densamma eljest tillkommande lönetillskott.

Enär genom denna för församlingen behöfliga tillåtelse lärarne vid förenämda skolor i enlighet med föreskrifterna i reglementet för Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt §§ 7 och 10, skulle, utan egen förskyllan, nödgas vänta på rätt till helt understöd en längre tid än lärare vid skolor med vanlig undervisningstid, hvilken omständighet skolrådet ansåge öka den genom ogynnsamma lokala förhållanden redan förut stora svårigheten att erhålla lärare vid skolorna, har skolrådet anhållit ej mindre att, så länge församlingen ägde åtnjuta tillstånd att inskränka de ifrågavarande skolornas årliga undervisningstid till sju månader, dessa sju månader finge med afseende på lärarnes rätt till understöd från Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt räknas för åtta månader, än äfven att samma förmån måtte beviljas med afseende å de småskolor och mindre folkskolor inom distriktet som, utöfver de förenämda, redan blifvit eller möjligen komme att blifva inrättade.

Direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning har i afgifvet utlåtande förklarat,

att det förhållande, att statsbidrag till småskola fått oafkortadt utgå, oaktadt inskränkning i undervisningstiden, icke utgjorde något skäl för att lärare vid sådan skoJa skulle få sig till godo en mera gynnsam tjänsteårsberäkning än som i § 10 af reglementet eljest fastställts;

att direktion väl erkände, att småskollärare i distrikt, för hvilka minskning i undervisningstiden medgifvits, i afseende å beräkning af tjänsteår för rätt till ålderdomsunderstöd komme i en ogynnsammare ställning än andra småskollärare, men

att, då i reglementet icke funnes inrymdt något undantag från den i nyss åberopade § 10 gifna föreskriften om sammanläggning och reduktion, som borde ske med de år, under hvilka lärare möjligen undervisat kortare tid, än som i samma paragraf bestämdes, hemställde direktion, att ansökningen icke måtte bifallas.

K. m:t har funnit ifrågavarande ansökning icke kunna bifallas.

Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt. Oupphörligt ingå ansökningar om understöd för sådana småskollärare, som upphört med sin tjänstgöring för längre tid tillbaka än ett år före ansökningens ingifvande. Dessa ansökningar blifva på grund af § 5 i reglementet ständigt afslagna. Och att söka ändring häri hos k. m:t tjänar till ingenting.

Nu senast har k. m:t lämnat tre dylika ansökningar utan afseende, nämligen af organisten och klockaren i Vagnhärad, förre småskolläraren i Lillkyrka S. A. Alin, som tjänstgjort vid småskola åren 1863-88, förre småskolläraren G. F. Lagervall, som redan 1883 afgick från småskoletjänst, och förre småskolläraren i Lurs församling Olof Johansson, som upphörde med sin tjänstgöring vid 1889 års slut För den sistnämde hade skolrådet utfärdat afsked först den 15 januari 1893, men direktionen fann detta icke hafva någon betydelse för frågan om tidpunkten, då hans anställning skulle anses hafva upphört.

Skolroten eller församlingen? Åtskilliga skolhusbyggnadsskyldige inom Forsås Skolrote af Väse församling i Värmland hade i skrifvelse till kyrkostämmans ordförande dels uppsagt en mellan nämda rote och församlingen 1874 träffad öfverenskommelse, att roten skulle själf bygga och underhålla sitt skolhus, dels anhållit om utlysande af kyrkostämma för detta ärendes behandling. Den 28 maj 1891 beslöt kyrkostämman i anledning häraf, att hvarje Skolrote skulle fortfarande såsom dittills underhålla sitt skolhus.

Länsstyrelsen, hvarest klagomål häröfver anförts, förklarade genom utslag den 27 februari 1892, att församlingen skulle gemensamt öfvertaga skolhusbyggnadsskyldigheten. Då på hos kammarkollegium öfver länsstyrelsens utslag anförda besvär detta fastställt kyrkostämmans beslut, har ärendet dragits inför k. m:t.

Den 27 sistlidne oktober har k. m:t funnit skäligt att med ändring af kammar-kollegii utslag fastställa länsstyrelsens beslut och sålunda förklara skoldistriktet i dess helhet förpliktadt att för roten bygga och underhålla skolhus.

Dispens. På gjord ansökan har k m:t medgifvit, att lärarinnan Johanna Amalia Elisabet Rehnberg, född Marqvard, som med goda vitsord tjänstgjort vid Stockholms stads folkskolor åren 1875-84 i egenskap af e. o. lärarinna och sedan år 1886 vid flera tillfällen som vikarierande lärarinna, må anses behörig att söka och in-nehafva ordinarie lärarinnebefattning vid Stockholms stads folkskolor, under villkor

att hon vid ett statens folkskollärarinneseminarium å tid, då afgångsexamen därstädes förrättas, vid anställdt förhör visar sig äga erforderliga kunskaper i kristendom, modersmålet och räkning samt pedagogik och metodik och därjiämte aflägger praktiskt undervisningsprof, som godkän-nes.

Skolschismen i Malmö har nu delvis

varit föremål för k. m:ts ompröfning. Såsom förut omtalats hade en lärare varnats, därför att han öfverträdt folkskoleinspektörens bestämmelser rörande ägas utdelande (han hade utdelat mera än fem slag och ej infört uppgift härom i straffjournalen). Domkapitlet upphäfde enhälligt varningen och förvandlade den till en erinran. Skolrådet klagade hos k. m:t, som nu gifvit skolrådet rätt. K. m:ts utslag saknar all motivering. Det lyder i all sin korthet sålunda:

K. m:t har låtit handlingarna i detta mål sig föredragas och därvid funnit skäligt att, med ändring af domkapitlets utslag, fastställa skolrådets beslut.

Detta utslag - afkunnadt den 27 oktober, alltså fyra dagar före det kyrkostämman i Malmö uttalade sin dom öfver skolrådets förfarande - skall helt visst väcka mycket uppseende inom lärarekåren. Och detta med rätta. Hittills hafva nämligen k. m:ts utslag gått i den riktningen, att innan varning kan utdelas för öfverträdelse af en detaljbestämmelse, hvars efterlefnad för länge sedan i verkligheten upphört eller kanske aldrig ens på allvar kommit i fråga, skall skolrådet uttryckligen tillsäga, att det är meningen, att ifrågavarande bestämmelse skall följas.

Återstår nu att se, hvad k. m:t skall besluta rörande de 20 lärare, hvilka ställt sig solidariska med sin varnade kamrat, förklarat sig skyldiga till liknande »brott» samt uttalat deri mening, att de af inspektören meddelade föreskrifterna rörande ägas utdelande vore så »öfverdrifvit minutiösa och i detalj gående», att »ett brytande mot dem vore oundvikligt».

Det förtjänar antecknas, att den gosse, som gifvit upphof till denna vidtutseende skolschism, och för hvilken skolråd, inspektör och k. m:t gjort sig till riddare, var så svår, att han en dag under svordomar hotade slå ihjäl sin pappa.

I ett liknande skolagemål i Göteborg ställde sig inspektören och skolstyrelsen på lärarens sida med det resultat, att läraren nu fått full upprättelse.

Tjänsters tillsättning.

Förslag. Till klockare-, organist- och kantorstjänsterna i MunkaLjungby'-Engelholm: 1) O. Nilsson i N. Rörum, 2) J. Tufvesson i V. Karleby, 3) L. E. Vestmark, t. f. kantor på platsen. (22 sökande.)

- Till folkskollärare-, klockare- och organisttjänsten i Fryeled, Jönk.: t) vik. därstädes J. A. Eriksson, 2) A. J. Rydin i Berga. (Den tredje sökanden, Fr. Lignell i Fryeled, återtog sin ansökan, sedan organistlönen blifvit nedsatt till 150 kr.

- Till två folkskolläraretjänster i Kalmar: 1) E. E. Svensson i Efveröd, 2) R. Kroon i Kvistrum, 3) R. Redelius i Väsby; - 1) V. S.