Svensk Läraretidning: 1893

82

SVENSK LÄRARETIDNING

N:r 7

ning under läroåren, skulle ämnet likväl under närvarande omständigheter ej utan skada kunna saknas på seminariets arbetsordning. Slöjdkunnighet vore nämligen numera af icke liten betydelse för elevens befordran, enär den, som utexaminerats från ett seminarium, bland hvars läroämnen slöjd inginge, torde på många ställen komma att föredragas framför den, som fått sin utbildning vid seminarier, hvarest dylik undervisning icke meddelades. Detta komme naturligtvis att ske företrädesvis i de bygder, i hvilka skolor med slöjd funnes i större mängd, och till sådana kunde särskildt räknas de delar af landet, som omgåfve Göteborg och därför plägade taga sina lärare från därvarande seminarium. Att några större olägenheter i berörda afseende ännu icke förmärkts, torde förnämligast hafva berott därpå, att en stor del af de nuvarande lärarne vunnit anställning, innan slöjd blifvit införd i deras skolor, och under tiden hunnit genomgå kursen vid Nääs slöjdlärareseminarium. För framtiden kunde dock olägenheterna icke på detta sätt förebyggas. Oafsedt huru svårt det stundom kunde vara att vinna inträde som elev vid nyssnämda, mycket anlitade läroanstalt, vore det tydligt, att genomgående af en särskild slöjdkurs efter seminarietiden vållade eleverna förlust både af tid och penningar. Dessutom vunnes ej på detta sätt det, som vore det viktigaste, nämligen att eleverna vid afgången från seminarierna hunnit förvärfva sig kompetens som slöjdlärare.

Rektor vid Göteborgs seminarium har ansett synnerligen önskvärdt, att en särskild byggnad uppfördes, för att däri måtte inredas lokaler såväl för undervisningen i slöjd som för de gymnastiska öfningarna, men då, enligt vunnen utredning, lämplig slöjdlokal kan anordnas i seminarariehuset, har k. m:t ansett uppförande af en ny byggnad för omförmälda ändamål icke nu böra ifrågakomma.

Allt sedan 1886 har det varit ifrågasatt att införa slöjdundervisning vid Uppsala seminarium, men hinder har därför mött i omöjligheten att anskaffa lämplig lokal. Nu har emellertid utsikt uppstått att erhålla en sådan genom förhyrande af en för ändamålet passande lägenhet. Det är just med hänsyn till det nu yppade tillfället att få lämplig lokal, som k. m:t skyndat att begära anslag för slöjdundervisning äfven vid detta seminarium.

Universitetskurserna i Uppsala

sommaren 1893.

Ett betydelsefullt uppslag nalkas sitt förverkligande.

Redaktionen har haft nöjet från Uppsala mottaga följande meddelande, som helt visst skall af lärarekåren mottagas med största intresse:

Det är nu afgjordt, att de förut i Svensk Läraretidning omtalade universitetskurserna i Uppsala komma till stånd. Ett förberedande möte i frågan hölls för någr.a dagar sedan af de universitetslärare, som närmast tagit saken om hand. Nio föreläsare hade redan gifvit bestämdt löfte om medverkan, och godt hopp finnes att få ytterligare åtskilliga. Till den l mars hoppas vi kunna ha klart, hvilka föreläsarne blifva och hvilka ämnen de skola behandla. Därefter skall timplan uppgöras och definitiva beslut fattas rörande organisation och annat. Före maj

månads slut skall allting vara klart, och timplanen jämte alla nödiga upplysningar skall vara färdig att i särtryck och genom tidningar spridas.

På så kort tid, som åt dessa kurser kan anslås af föreläsare och åhörare, kan ingen vetenskap i sin helhet behandlas, detta faller af sig själft. Med några Skematiska öfversikter torde nämligen föga vara vunnet. I regeln böra inom hvarje ämne endast ett mindre, men viktigare parti föredragas, så valdt att det kan kasta ljus öfver det hela. Detta parti bör behandlas så utförligt och grundligt, att kursen lämnar en säker behållning. Naturligtvis kunna förhållandena inom olika vetenskaper té sig något olika. Kursernas antal blir så pass stort, att deltagarne ha tillfälle att efter olika behof och intressen göra sitt val. Ingen deltagare bör försöka att följa undervisningen i alla ämnen, äfven om föreläsningarna kunna så ordnas, att detta blir möjligt. Att splittra uppmärksamheten på 15-20 olika kurser vore säkert ganska olämpligt.

De hittills fattade besluten äro visserligen blott preliminära, men en del af dem torde redan nu böra bekantgöras.

Man har tänkt sig, att mötet ej borde första gången utsträckas öfver längre tid än fjorton dagar. Tiden torde blifva senare hälften af augusti. Att finna en för alla parter bekväm tid är tydligen omöjligt. För universitetslärarne är förra hälften af juni eller senare hälften af augusti lämpligast; på annan tid af sommaren lära de i större antal knappast kunna påräknas. För folkhögskolans lärare och lärarinnor torde senare hälften af augusti, efter flickskolornas slut, passa bra. Ej så för folkskolans lärarekår. Det borde väl dock ej möta något hinder för en del af denna kår att få tjänstledighet för två till tre veckor eller att få terminerna ordnade så, att de vid den angifna tiden blefve lediga. Man tänker sig, att äfven från andra skolor kunde komma deltagare, t. ex. lärarinnor vid flickskolor. För dem vore ju tiden rätt lämplig före höstterminens början.

Hvarje föreläsningsserie borde omfatta minst 3, högst 10 föreläsningar. Dessutom kunde äfven enstaka föreläsningar, mindre afsedda för egentlig undervisning än att verka väckande eller förströende förekomma.

Det framställda förslaget att anordna de ifrågavarande kurserna vid någon folkhögskola eller annan ort utom universitetsstaden har äfven diskuterats. Vi äro emellertid, tror jag, allmänt ense om, att de måste hållas i Uppsala, eller rättare om, att det är två väsentligen skilda saker: undervisning här och föreläsningar annorstädes. Den, som skall hålla en serie föreläsningar, måste hafva sina vanliga hjälpmedel, d. v. s. sin boksamling bredvid sig. Föreläsningar i naturvetenskap utanför samlingar och laboratorier, skulle få en helt annan karaktär, än akademisk undervisning i dessa ämnen eljest har. Icke heller går det för sig att forsla en hop kartor och planschverk hvart som helst.

Föreläsningarna skola hållas i universitetets salar och å dess institutioner. Myn-

digheterna skola förmodligen utan svårighet gifva sitt bifall därtill. Naturligtvis måste förbrukad materiel (t. ex. kemikalier) betalas. Hvarje deltagare bör betala en afgift, förslagsvis 10 kr., som medför rätt att åhöra alla föreläsningar. De inflytande medlen skola i första hand användas för att betäcka organisationskostnader (trycksaker, betj aning) samt förbrukningsartiklar vid undervisningen. Uppstår öfverskott, tillfaller detta föreläsarne; blir det brist, betäcka de den. Om någon verklig ersättning för deras arbete kan äfven i gynnsammaste fall ej bli fråga.

Deltagarne böra i alla händelser kunna räkna på att få tur- och returbiljett å statens järnvägar för samma pris som annars enkel biljett. Försök skall göras hos vederbörande att utverka ännu gynnsammare villkor. En särskild byrå skall inrättas för att anskaffa rum till möjligast billiga pris. Gemensam spisning (utan spirituösa) skall anordnas; förmodligen kan för detta ändamål någon nationslokal få disponeras. Äfven mathållningen skall ställas så enkelt och billigt som någonsin möjligt.

Öfverhufvud skall organisationskommittén göra sitt bästa, för att kurserna må blifva för deltagarne gagnande och intressanta samt alla kostnader så låga som möjligt.

Ett allvarligt försök skall göras. Antalet deltagare skall visa, om de planerade kurserna fylla något kändt behof och ett annat år böra upprepas; eller om sommarkurserna 1893 skola té sig som ett experiment utan vidare följder. _____________________________L- U.

Möten mellan skolråd

och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.) F/oby, Skbg: Då man ansåg, att biträdande lärarinnan i folkskolan, som måste undervisa två klasser samtidigt (omkring 50 barn), hade för ansträngande tjänstgöring, beslöts att försökvis under ett år anordna Hvarannandagsläsning. Skolrådet medgaf läraren rätt att på vissa af de ordinarie lästimmarna fortsätta med sina förut påbörjade öfningar att så skogsfrön. Hos flera af församlingens hemmansägare hade barnen under de senare åren utplanterat omkring 20,000 skogsplantor. På lärarens önskan om bestämmandet af tiden och omfånget för trädgårdsskötseln, öfverlät skolrådet åt läraren att handla efter godtfinnande. Slutligen beslöts, att åt de fattigaste skolbarnen skulle under middagsrasterna bröd utdelas. (Omedelbart efter detta sammanträde höllos möten mellan skolråd och lärarepersonal i de till pastoratet hörande Hellestads och Trevattna församlingar, hvarefter samtliga närvarande bjödos på supé i prostgården.)

Grimeton, Hall.: En del ny materiel, däribland landskapskarta öfver Halland samt åtskilliga läroböcker, skall inköpas. Till främjande af intresset för djurskydd beslöts att prenumera på en lämplig tidskrift, hvilken skall cirkulera bland barnen till Jäsning i hemmet. Skolrådsledamöterna skola hvar i o sitt distrikt utöfva tillsyn öfver skolgången. Åt skolrådsordföranden och läraren uppdrogs dels att omarbeta nu gällande läroplan och dels att bestämma, hvilka dagar skolflaggan skall hissas.

Grangärde, Kpbg: Man enades om, att bokföringen borde vara lika i alla församlingens skolor. Matriklarna borde upptaga antal dagar frånvaro med och utan giltigt förfall. För åstadkommande af jämnare skolgång förordades föräldramöten, utdelande af skor åt fattiga skolbarn, besök i hemmen samt laga åtgärder.