Teknisk tidskrift 1923

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

139

!•' maj 1923

ostnaden för snabbfilter är låg i förhållande till den för ingsamfilter, men kostnaden för kemikalier och för driften övrigt ökar utgifterna, så att i ekonomiskt hänseende de 'åda filtertyperna äro ganska likvärdiga. Snabbfiltret bör åledes givas företräde, då det gäller att rena ett grumigt råvatten och i alla de fall, då vattnet innehåller förreningar, som måste utfällas genom kemikalier. Däremot orde långsamfiltret fortfarande vara det lämpligaste för tt godartat ytvatten.

I Förenta staterna är råvattnet oftast så bakteriefyllt, tt snabbfiltret ej lämnar ett tillfredsställande filtrat, utan attnet måste desinficieras. Detta sker i så fall alltid med .lor. De äldsta anläggningarna nyttjade klorkalk, men minera hava dessa omändrats enligt klorgasmetoden, som iu uteslutande användes. Klorgasen tillsättes i så små :vantiteter, att fri klor icke kan påvisas i renvattnet och lågon extra deklorering förekommer därför icke. T i 1 1 - atsen överstiger i regel icke 0,5 mg per liter. Denna inga kvantitet lär icke giva vattnet någon dålig lukt eller mak annat än i de få undantagsfall, då kloren med något mne i vattnet bildar illaluktande föreningar. Kvantiteten r i vilket fall som helst så obetydlig, att klorhalten i let behandlade vattnet är fullkomligt oskadligt för hälsan, lenom denna ringa klortillsats dödas större delen av bakerierna i vattnet. För att erhålla fullt sterilt vatten skulle å mycket klor behöva tillsättas, att överskott uppstode >ch detta sedan borttagas genom deklorering. Detta selare förfaringssätt tillämpas icke i Förenta staterna.

Vattenledningsvattnets förbättrade kvalitet har kraftigt ådragit att minska antalet fall av tyfusfeber. F. n. uppgå lödsfallen i denna sjukdom i de amerikanska storstäderna ill omkring 5 på 100 000 inv. mot över 30 vid sekelkiftet.

Då vattnet i våra sjöar och floder är av relativt god >eskaffenhet, förefinnes ej samma behov av permanent desinektion som i Förenta staterna. Där någon tvekan om attnets beskaffenhet uppstår, kan emellertid en klorgasinläggning vara berättigad, även om den kanske större lelen av året endast må stå som reserv. Om de enskilda erken icke finna detta nödvändigt, så skulle dock någon eservanläggning inom landet kunna vara till stor nytta mder epidemitider. Det förråd av klorgas, som erfordras, ir också rätt obetydligt, enär en cylinder om 50 kg klor- 'ätska är tillräcklig för desinfektion av 100 000 å 200 000 ;bm filtrerat vatten.

Inom varje stat i Förenta staterna finnes ett central- >rgan, »The State Board of Public Health», som bl. a. Ivervakar, att de hygieniska lagarna efterföljas. Denna nyndighet kontrollerar vattenledningsverken och underöker vattnets tillstånd i sjöar och floder. I Massachusetts lade denna myndighet ledningen av vattenanskaffningen ill flera av de större städerna. Genom försöksstationen Lawrence hade ända sedan 1887 gjorts ingående försök ned olika metoder för rening av vatten.

Som exempel på några vattenhygieniska detaljer må lämnas, att järnvägsbolagen måste tillhandahålla pappers-Jägare inom kupéerna. Glas, som användas för allmän ;ervering, måste steriliseras i kokande vatten osv.

Kloakverk.

Rening av kloakvatten måste ofta tillgripas i Förenta •taterna för att förebygga de hygieniska vådor, som ett >akteriefyllt vatten medför för vattentäkterna, strandbaden ich havsvikarnas ostronfisken. Ej sällan renas kloakvattaet för att fylla rent estetiska krav. I huvudsak nyttjas iärvidlag samma metoder som i Europa. Sedan olika 'örfaringssätt prövats, synes dock nu en viss likformighet runnits beträffande metoder och utförande.

De båda metoder, som nära nog uteslutande användas,

äro avsättningsbassänger oftast i förening med filter och så den s. k. »aktiverat slam »-metoden. Den förstnämnda är den vanligaste och må anses fullt utexperimenterad. Av den sistnämnda finnas endast ett par permanenta anläggningar i drift, nämligen i Houston i Texas och i Chicago, men flera stora anläggningar äro under byggnad. Avsättningsbassängerna utgöras oftast av Imhoffbrunnar med kvadratisk plansektion med 7 — xo meters sida och 8 — 10 meters djup. Två och tre brunnar äro vanligen kopplade i serie. Filtren äro öppna översilningsfilter med fasta spridare av »Columbus»-typ. Filtermaterialet består

av 2" å 3" makadam. Bäddens djup är 3 m. Efter filtren följa mindre slamfångare.

Enligt »aktiverat slam »-metoden silas vattnet först genom 1 ä 2 mm näthål eller silplåtar, sedan genomblåses vattnet med luft i bassänger, som tillföras en del av slammet från de avsättningsbassänger, som följa efter luftbehandlingen. Den omfattande silningen är nödvändig, enär den finfördelade luften icke förmår lyfta större slampartiklar. Silningen kan med fördel ersättas med Imhoffbrunnar. Luftbehandlingen pågår c:a 5 timmar och den kvantitet luft, som genomblåses, uppgår till 10 gånger vattenmängden. Uppehållet i avsättningsbassängen är endast 1,5 timme. Det vatten, som avrann från t. e. försöksanläggningen i Milwaukee, var klart och trädde enligt uppgift icke i förruttnelse.

Fig. 4. Fitchburg. Imhoffbrunnar. slamgård och laboratoriebyggnad.

Slammet är mycket svårbehandlat. I Milwaukee pågick försök att genom pressning eller med hjälp av centrifuger minska vattenhalten. Slammets gödningsvärde är relativt högt. Detta bidrager till, att denna metod skall användas