Sida 210
Floder och kanaler
216 FLODER OCH KANALER.
ned under det lägsta vattenståndet. Tåget kan här dragas upp af sitt eget lokomotiv, bron är betydligt kortare, och någon klaff behöfves ej, då fartyget med sin särskildt för ändamålet formade ända lägger sig på en i brons ytterkant anbragt vals.
Inrättningar af det andra slaget med rörelse i lodrät riktning finner man t. ex. på Rhein mellan Hornberg och Ruhrort i form af lyfttorn. De med två bredvid hvarandra stående vagnar belastade plattformarna höjas och sänkas medelst hydrauliskt tryck 29 fot. På den gamla niifärjan befann sig plattformen, som genom skrufvar kunde höjas och sänkas, på en 60 fot hög jernställning, hvilken var anbragt på fartygets eget däck, och jernvägen gick på en brygga så långt ut i floden, att färjan äfven vid lägsta vattenstånd kunde lägga till. Vid trajektanstalten på Bodensjön, der vattenståndet endast obetydligt vexlar, kan färjan höjas eller sänkas medelst insläppande eller utpumpning af vatten, och öfvergången från banan till fartyget sker här på en jernbro.
Slussar. Slussar äro oumbärliga for reglerande af vattenståndet. De byggas af sten eller trä och äro ofta beklädda med gjutjernsplåtar. En sluss är ett kanalstycke, som på två sidor är afstängdt med portar. De tjena till att för tillfället bringa två olika höga vattenytor i jemnhöjd, när sjöfartens behof så kräfver. Skall man t. ex. åstadkomma en förbindelse mellan två segelbara vatten, hvilkas ytor ej ligga i samma höjd, bygger man emellan dem en kanal och reglerar vattenhöjden genom en eller flera slussar. Portarna till en sådan sluss äro alltid stälda i vinkel mot vattentrycket. Skall nu ett fartyg lyftas till den öfre vattenspegelns höjd, stänger man de öfre portarna, öppnar de nedre och slussar in fartyget, då den lägre vattenspegeln har samma höjd som vattnet i slussgrafven. Derpå stänger man de nedre portarna och låter vattnet från den högre vattenspegeln intränga genom de i de öfre portarna befintliga skottluckorna. Vattnet stiger nu hastigt i slussgrafven och med vattnet fartyget, tills begge vattenspeglarna äro lika, då man lätt kan öppna portarna och på detta sätt komma in i farleden ofvanför. Skall ett fartyg bringas ned på den lägre vattenytan, användes ett motsatt förfarande. Vattnet i slussgrafven bringas i jemnhöjd med den högre vattenspegeln, de öfre slussportarna öppnas och fartyget glider in i slussen. Nu stängas de öfre portarna, vattnet i slussen sänkes genom öppnande af de nedres skottluckor till jemnhöjd med den lägre vattenspegeln, hvarefter de nedre portarna öppnas och fartyget går ut på den nedanför liggande sjön, floden eller kanalen.
Siler. Ett eget slags slussar, hvarmed stora landsträckors väl och ve sammanhänga, äro de s. k. silerna eller zylerna i de tyska och nederländska marskländerna vid Nordsjön. Genom dessa siler, som äro anbragta i dammarna, skaffar marskländingen sig och sina polder fördelarna af en säker förbindelse med hafvet och aflopp för det öfverflödiga vattnet. För att rätt förstå
Källa: Internet Archive ·
