Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 7 (av 7) Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel

Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 283
282–283

Sida 282

Återblick på sjöfartens utveckling

284

ÅTERBLICK PA SJÖFARTENS UTVECKLING.

skåpet var förhyrdt; i ett sjökrig gick dock den krigsöfvade ungdomen under borgmästarens anförande om bord. Krigsskeppen utmärkte sig ännu genom

det höga kastellet i föroch bakstammen.

Huggna ur s ammablock som de hanseatiska sjömännen voro det 14:e och 15:e århundradenas sjöröfvare, som oroade Nord- och Östersjön. Af de lifsmedel, viktualier eller fetalier, hvarmed de försågo sina röfvarnästen, t. ex. Neuwerk utanför Elbes mynning, fingo de namnet fetaliebröder; af den lika fördelningen af bytet kallades de äfven voro Klas Störtebeker och Gott-

Fig. 117. Veneziansk galer, sedd akterifrån.

ikendeeler. De ryktbaraste bland dem fried Michel, om hvilka det ännu heter i folkvisan:

Störtebeker und Götke Micheel De rooften beede to liken deel.

Fetaliebröderna eröfrade 1394 Gotland och blefvo så farliga, att alla sjöstäder vid Östersjön och Nordsjön slöto förbund emot dem. Det lyckades 1402 hamburgarna att utrota detta plågoris, men de saknade ej efterföljare. Särskildt var det svårt for frieserna att upphöra med sjöröfveriet. Ryktbarast bland dem blef långa Peters från Hörnum, som omkring 1500 med sina fartyg genomströfvade hela Nordsjön från Texel i Holland ända upp till Jylland. Hans flotta räknade 500 man, och stegel och hjul voro märket i hans flagga.

Karavellerna, af hvilka Colombo, då han i Palos utrustade sina skepp, bildade den lilla flotta, som skulle gifva verlden en ny gestalt, voro ursprungligen enkla kustbåtar, men med tiden öfvergick namnet äfven på större, åtminstone temligen ansenliga fartyg. Karavellen hade fyra master: två på fördäck med råsegel och två på akterdäck med latinsegel. Denna tackling gjorde karavellen användbar till' allt. Stora laddningar kunde han visserligen ej taga

Fig. 118. Colombos fartyg, en gammal afbildning).

(Efter

Källa: Internet Archive ·