Sida 439
Fartyget som krigsmedel
MANÖVRERINGS- OCH STYRMANSKONST.
441
den riktiga vändningen, kallas manövreringskunskap. Att använda vinden tillett fartygs framdrifvande är en utväg, som ligger så nära till hands, att han redan mycket tidigt kunde utfinnas och säkerligen äfven i skilda verldsdelar blifvit sjelfständigt funnen. Som ännu i dag hos föga utvecklade folk, vardock seglingskonsten i början naturligtvis af den enklaste art: en matta eller ett stycke tyg, utspändt på en flotte eller en liten båt, se der allt!
Vi ha i det föregående (sid. 283 — 305) gifvit afbildnin gar af några gamla farkoster med segel, på hvilka man redan kan spåra en utveckling från det enklare till det mera invecklade. Närmast tänkte man blott på att öka seglens antal; om en manövreringskonst, som genom olika vändningar och ställningar på seglen förmår ge fartyget de mångfaldigaste rörelser och äfven af den ogynsammaste vind förstår draga fördel, visste de gamla intet. Man seglade med förlig vind och kastade ankar, så snart vinden vände sig eller kustbildningen gjorde en annan ' riktning nödvändig, ty från kusten aflägsnade man sig icke gerna. Vid stiltje och lättare motvindar hjelpte man sig fram med årorna. Dessutom undvek man gerna nattfärder och uppsökte hellre kusten för att der ligga öfver.
En längre resa på Medelhafvet, som nu göres på några dagar, upptog i forna dagar en tid, som för oss är tillräcklig till en resa omkring jorden.
I den fjerran östern, i Indien och Kina, fans en sjelfständig kaltur, som i afseende på utbildningen af sitt sjöväsen i början torde ha hållit någorlunda jemna steg med vesterlandets. Enligt den berömde resanden Marco Poh> funnos nämligen i 13:e århundradet i de indiska farvattnen fartyg, som von> ungefär lika tacklade som de europeiska. Men medan de senare allt mera fullkomnades, blefvo östasiaterna stående på samma punkt. I jemförelse med vårt nu varande sjöväsen förefaller deras opraktiskt och klumpigt, och man kan der ännu i dag på mindre farkoster få se en segel?tällning sådan ofvan stående bild utvisar, hvilken naturligtvis endast då är användbar, när man
Fig. 205. Kustfarare i Bortre Indiens farvatten.
Källa: Internet Archive ·
