Sida 511
Fyrar och fyrfartyg
FYRAR, OCH FYRFAIITYG.
511
■ningarna. Modellen, som en längre tid var utlagd vid Southend, stod ganska bra profvet; dock är det ej bekant, att systemet blifvit i större skala användt.
Underrättelser om det svenska fyrväsendet förekomma endast sparsamt ända till efter 1652, då tillsynen öfver fyrarna uppdrogs åt en statens myndighet. Den äldsta svenska fyr, hvarom maiveger några närmare underrättelser,, är Landsorts. Här egde ordentlig fyrning rum åtminstone från 1669. Det efter 1672 af gråsten uppförda tornet, med dess tid efter annan förändrade lysningsapparater, har nu i 200 år tjenat att utvisa det sydligaste af hufvudinloppen till Sveriges hufvudstad. Fyrning med stenkol fortfor till 1840, då en spegelfyr der anbragtes. Den nu varande omgående linsfyren med vexlandehvitt och rödt sken tändes 1870.
Fig. 243. Fyrfartyget Falsterbo.
Antalet fyrar på Sveriges kuster, som vid århundradets början var 12r utgör nu, hamn- och ledfyrar inberäknade, 90, hvaraf 9 fyrfartyg.
Bland depå senare åren uppförda fyrtornen är äfven det på Måseskär, 4 mil norr om Marstrand. Det är helt och hållet bygdt af jern och försedt med en linsfyrapparat af andra ordningen, som på en höjd af 114 fot öfver vattenytan kastar ett fast rödt sken af 24 000 normalvaxljus' styrka till en vidd af 12 minuter (omkring 2 svenska mil).
Det vid Falsterbo ref 1844 utlagda fyrfartyg var det första och länge det enda, som fans på Sveriges kuster. Det nu begagnade fartyget, hvaraf vi här ofvan gifva en afbildning, utlades första gången 1865 och har sedan dess, med undantag af omkring två månader årligen, då det för is måst
Källa: Internet Archive ·
