Sida 422
Fartyget som krigsmedel
424
FARTYGET SOM KK1GSMEDEL.
tredjedelar akter om rörelseaxeln. Detta ökar rodrets verkan och fordrar mindre kraft för att åstadkomma en viss ställning.
Det ökade antalet krigsångare och deras stora maskinkraft ha naturligtvis gjort, att stenkol i sjökrigsväsendet blifvit en mycket efterfrågad artikel, en hufvudfaktor. Häruti ligger äfven en af orsakerna, hvarför alla länder söka bringa sina egna kolskatter i dagen, hvilket på många ställen först nu genom de fullkomnade maskinerna och det höga priset på detta brännmaterial blifvit möjligt.
Alla nationer, hvilkas flotta är af någon betydenhet, ega ett motsvarande antal pansarfartyg; till och med Japan har sådana.
I Tyskland utgöres breclsidtypens förnämsta representant af pansarfregatten König Wilhelm, som är bygd i Blackwall vid London och ursprung-
Fig. 195. Tyska pansarfregatten König Wilhelm.
ligen bestäld af turkiska regeringen. Vid sultanens besök i England 1862 gaf man honom, liksom sedermera sjahen af Persien, skådespelet af en storartad revy med flottan på Spitheads redd vid Portsmouth, hvari hälften af Englands då varande pansarflotta deltog. Detta stegrade hans begär att öka antalet af sina pansarfartyg, och han bestälde Fered, men skattkammaren var uttömd, han kunde ej verkställa de öfverenskomna inbetalningarna, och den turkiske Fered förvandlades till den tyske König Wilhelm.
König Wilhelm, af 5 939 tons drägtighet, är 366,4 fot lång i vattenlinien, 63,2 fot bred och 29,5 fot djupgående akterut. Pansaret utgöres af ett bälte, som rundt omkring fartyget sträcker sig från 7,4 fot under vattenlinien upp till batteridäcket, men på den mellersta tredjedelen upp till öfre däck, bildande batteriet. För att skydda detta för långskeppseld äro tvärskotten pansrade; det främsta räcker upp öfver öfre däck och skyddar bogbatteriet. Bo-
Källa: Internet Archive ·
