Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 7 (av 7) Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel

Originalsida 311
Originalsida 311
Originalsida 310
Originalsida 311
310–311

Sida 311

Fartygens bygnad och utrustning

SKEPPSBYGGEIUET I SVERIGE.

313

bygnad, tänkta af Ehrensvärd, uppfunna och bygda af Chapman», fingo svenska män häfda fädrens ära. Efter Ehrensvärds död uppfann, föreslog och bygde Chapman de kanonslupar och kanonjollar, som länge utgjorde hufvudstyrkan af den svenska skärgårdsflottan. Men det var ej nog att ega en skärgårdsflotta, Sverige behöfde äfven bättre och fullkomligare örlogsskepp,, än hvad hittills varit fallet, och från sin befattning som öfverskeppsbyggmästare vid arméns flotta gick Chapman åter öfver till örlogsflottan och öfvertog som varfsamiral 1783 ensam styrelsen af örlogs varfvet i Karlskrona med allt, hvad dertill hörde.

Den verksamhet, som under Chapmans ledning här utvecklades, var otrolig. Endast under åren 1782 — 1785 bygdes här tio 60-kanonsskepp och tio- 40-kanons fregatter. Huru föga envist Chapman fasthängde vid sina idéer och huru han tvärt om utvecklade och rättade dem genom ständiga rön, synes af olikheten hos de skeppscerter, som utgingo från hans hand och funno sin fulländning i linieskeppet Gustaf den store.

Bland de öfver hundra fartyg, stora och små, som Chapman bygt, har svenska flottan ännu qvar ett minne. Gustaf III:s ryktbara Amfion, ombygd 1797 och 1820, gör ännu tjenst, fastän blott som logementsfartyg, vid öfnin garna med nutidens kraftigaste sjöförsvarsmedel, minor och torpeder.

Ännu vid några och 80 års ålder författade och utgaf Chapman skrifter i sin vetenskap, tills döden den 19 augusti 1808 afbröt hans verksamma lif.

Yid de talrika skeppsvarfven längs Sveriges kuster råder en liflig verksamhet, ehuru det ständigt ökade antalet af jernångfartyg gör, att träfartygsby gnaden ej på senaste tiden vunnit någon betydlig tillväxt. 1872 funnos i riket 27 skeppsbyggerier, som syselsatte 2 000 arbetare. Främst i denna, verksamhet står Gefle, derefter komma Göteborg, Sundsvall och Hernösand.

Den enda läroanstalt i Sverige, der tillfälle gifves att efter vetenskapliga, grunder inhemta kännedom i skeppsbyggen, är för närvarande navigationsskolan i Göteborg. 1870 indrogs nämligen skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona* som blifvit inrättadt 1842 och först förlagdt på kofferdivarfvet derstädes, men redan 1849 flyttadt till örlogs varfvet, och dess modellsamling flyttades till nämda navigationsskola, livars afdelning för skeppsbyggen har till ändamål

Fig. 136. August Ehrensvärd.

Källa: Internet Archive ·