Sida 441
Fartyget i sjön
MANÖVRERINGS- OCH STYRMANSKONST.
443
framåt, lasten är väl stufvad och vågorna ej äro höga eller korsa hvarandra, kan dess kurs regleras blott genom seglens ställning.
Seglens begagnande för att med olika vindar föra fartyget fram i en bestämd kurs och, när så behöfves, vända det utgör en dryg del af hvad en sjöman har att inhemta; en noggrannare redogörelse derför måste dock sökas i fackböcker, hvarför vi här inskränka oss till några hufvudsakliga antydningar. Ämnets invecklade beskaffenhet visar sig redan deraf, att en tremastare för några och tjugu olika segel; de användas dock sällan alla på en gång, utan man utväljer dem, som passa för tillfället. Sjömannen måste i grund känna verkningen så väl af hvarje särskildt segel som af alla tillsammans.
Det enklaste och, som man kunde tycka, äfven önskvärdaste fallet är, när fartyget har vinden rakt bakifrån och således går med eller undan vinden.
!Fig. 206. Barkskepp, seglande med half vind.
I detta fall skola naturligtvis råseglen stå vinkelrätt mot fartygets axel, således tvärs för. Klart är dock, att den tredubbla raden af segelytor på en tremastare skall hindra dem att göra sig fullt gällande, emedan det ena seglet betäcker och tar vinden ifrån det andra. De hindrande och de onyttiga seglen (af det senare slaget äro de i skeppets längdriktning utspända, trekantiga stagseglen) användas derför i sådant fall icke, utan hufvudsakligen blott de främre masternas segel. Ar vinden derjemte för tillfället svag, söker man genom tillsättande af läsegel få något bättre fart. Men vanligen är farten med full förlig vind ej den snabbaste och undvikes derför ofta. Gynsammare ställer sig förhållandet med vinden snedt bakifrån (på låringen) och med half vind, emedan man då kan använda alla segel. Men half vind är hvarje vind, som blåser vinkelrätt mot fartygets kurs och således rakt träffar dess ena eller
Källa: Internet Archive ·
