Sida 307
Återblick på sjöfartens utveckling
DEN FORNNORDISKA SKEPPSBYGNADSKONSTEN.
309
med ledning af himmelskropparna redan långt tillbaka i den förhistoriska tiden, men alla försök att upptäcka skeppsbyggeriets ursprung och fästa äran af uppfinningen, om ej vid någon viss person, åtminstone vid någon särskild nation, ha varit fåfänga.
Yerldens beherskare, romarna, hvilka först under sina strider mot Kartago fingo erfara olägenheten af att ej vara herrar på sjön, skapade sig en flotta efter mönstret af ett väderdrifvet kartagiskt fartyg och krossade dermed sin farliga medtäflares sjömakt. De egde väl sedermera både under den återstående republikanska och under kejsartiden mäktiga flottor, men deras håg låg åt ett helt annat håll, och någon sjelfständig utveckling erhöll ej hos dem sjöväsendet.
Deremot fans redan under vår tidräknings första århundraden en egendomlig skeppsbygnadskonst i de skandinaviska länderna. Sagorna förvara väl många berättelser om de gamla nordbornas sjöfärder, hvilka omisskänligen intyga, ej allenast att dessa hafvets söner utsträckt sina vågsamma färder till vidt aflägsna trakter, utan äfven att deras förmåga att bygga och begagna skepp var ganska anmärkningsvärd. Men dessa berättelser och skildringar röra dock endast en jemförelsevis senare tid, århundradena närmast före och efter kristendomens införande i norden. Anda till den senaste tiden hade man deremot ingen kännedom om skeppen under den äldre jernåldern, de
första åtta århundradena efter Kr. 1863 fann man emellertid i en torfmosse vid Nydam i Sönderjylland stora och välbygda båtar tillsammans med romerska mynt, präglade 217 e. Kr., och fornsaker, som på det otvetydigaste visa, att dessa fartyg legat der i mer än 1 500 år.
Närstående teckning visar en präktig ekbåt för 28 åror, 80 fot lång mellan stäfvarnas yttersta spetsar och 11 fot bred midskepps. Han är bygd på klink af 11 väldiga ekplankor, hvaraf den 48 fot långa bottenplankan är arbetad ut ur ett enda trä. Springorna mellan plankorna äro tätade med ylletyg och en beckig klibbig massa. Bordläggningen har med basttåg varit bunden fast vid spanten. Båtens form påminner om den beskrifning på svionernas skepp, som Tacitus gifvit endast några mansåldrar före den tidr då nydamsbåten bygdes.
Bredvid den nu beskrifna ekbåten fans en annan af furu, hvars 53 fot långa bottenplanka i hvardera ändan slutade med en starkt framskjutande spets, som legat under vattenlinien och troligen varit jernbeslagen. Han har
Fig. 133. Båt, funnen i Ny dams mosse i Sönderjylland.
Källa: Internet Archive ·
