Sida 7
Blick på handelns och slöjdflitens utveckling samt verldshandelns gång
Handeln i forntiden ocli medeltiden.
Det har blifvit yttradt, att handeln är lika gammal som menniskan sjelf. Detta påstående torde förefalla mången ej så litet öfverdrifvet, men har icke desto mindre af de senaste forskningarna blifvit till fullo bekräftadt. Menniskans behof voro dock naturligtvis under denna grå forntid mycket små och samfärdsmedlen i det mest outvecklade skick; i följd deraf inskränkte sig äfven denna äldsta handel till utbyte af några få natur- och konstalster mellan grannfolken. Endast några af särskilda omständigheter gynnade kuststräckor gjorde härifrån ett undantag. Hit höra framför allt Indiska hafvets stränder, kusterna af Främre Indien, Sydarabien och östra Afrika, hvilkas invånare af de sydvest- och nordostmonsuner, som regelbundet blåsa ett hälft år i en och samma riktning och derefter lika länge i den motsatta, sattes i stånd att äfven med bräckliga och ofullkomliga fartyg utan fara segla från den ena kusten till den andra.
Som de äldsta förmedlarna af denna förbindelse mellan Främre Indien å ena sidan samt Sydarabien och östra Afrika å den andra måste in der na anses. De förde sitt lands på alla tider och hos alla folk högt skattade alster: ädelstenar och perlor, bomulls- och sidentyg, peppar, kanel och andra kryddor, prydnader af perlemor och elfenben, sandelträ, färgämnen m. m. till länderna vesterut, och liksom det ännu i dag är Ostindiens banianer, som i Sansibar och på andra punkter af Afrikas östra kust ega de största handels-
Källa: Internet Archive ·
