Sida 419
Fartyget som krigsmedel
TORNFARTYGEN.
421
kanoner äro till större delen uppstälda på ett täckt batteri, öfver hvilket det öfre däcket hvälfver sig. På detta finnas vanligen pivotkanoner för- och akterut. En del franska skepp äro dock bestyckade som vanliga fregatter. Efter regeln är pansaret så anbragt, att det sträcker sig rundt om hela fartyget från batteridäcket till 6 — 7 fot under vattenytan, men blott midskepps upp öfver batteriet. Bog och akter lemnas upptill opansrade. För att skydda kanonerna och deras betjening för akter- eller förifrån kommande kulor äro de " der anbragta tvärväggarna pansarklädda och sträcka sig upp till öfre däcket eller deröfver. Antalet kanoner af svåraste kaliber öfverstiger ej tretio. Stötvapnet (sporren, rammen, väduren) är fäst vid förstäfven och fast förbundet med bogen, men af olika konstruktion. Nedan stående figur visar en på franska fartyg bruklig vädur af brons. Då vid en manöver under öfning ett med dylik vädur försedt skepp blef sittande så fast i det träffade fartyget, att detta måste sprängas, har man gifvit honom tre spetsar, af hvilka den öfre och undre ej skjuta så långt ut som den mellersta. Ett annat slags vädur har en i lodrät riktning rund kant; förstäfven skjuter nämligen betydligt ut nedifrån, stiger från underkanten af pansaret lodrätt upp och böjer sig sedan inåt.
Ett tredje slag är den så kallade plogjernsbogen, der pansaret tillspetsar bogens linier. Stäfven går här redan från däcket i en stark svängning utåt, så att han i vattenlinien skjuter långt fram, öfver allt stödd och förstärkt af pansarplåtarna, och böjer sig derefter från pansarets underkant åter inåt. Ett sådant vädurshufvud bör naturligtvis ej blott öppna det fiendtliga fartygets sida under vattnet och derigenom gifva det en svår läcka, utan äfven kunna
bringa det att kantra. Bredsidskeppen ha nästan lodrätt uppstigande sidor. Om de derför under striden skickligt undvika en stöt och med stor hastighet löpa förbi och skrapa emot hvarandra, kunna kanonerna kullkastas och portarna skadas. För att förekomma detta gifva fransmännen pansarsidorna en lutning inåt, hvarigenom dock ytan och vigten af pansaret ökas, äfvensom fartygen få något tycke af de gamla linieskeppen. Pansarfregatterna äro nästan alla fregatt- eller barktacklade.
T om fartygen (monitorerna) äro mindre, med däcket obetydligt öfver vattenytan och utan eller med lätt borttagen brädgång. De äro bestyckade med ett fåtal kanoner af svåraste kaliber, uppstälda i vridbara torn i fartygets medellinie med mynningarna obetydligt öfver däcket. I däcket äro cirkelrunda fördjupningar, hvari tornen stå. Dessa uppbära äfven kanonerna och kunna vridas åt alla sidor antingen medelst ån g- eller handkraft, hvarigenom
Fig. 193. Vädur på pansarfartyg.
Källa: Internet Archive ·
