Sida 267
Mässor och marknader
MARKNADER I AMERIKA. 269
jgelsmännen lemna blekta kattuner och kammarduk, köpmännen från Gadames ditföra färgadt råsilke, rödt kläde kommer från Italien och Sachsen. Glasperlor äro en vigtig införselartikel. Af socker införas årligen till Kano 100 kamellaster, hvardera om 470 skålpund. Papper, speglar, svärdklingor, mest från Solingen, amerikanska eldvapen, rakknifvar från Steiermark, franska sidenvaror, arabiska drägter, rökelser och metaller, i synnerhet koppar, äro de förnämsta varorna på den stora marknaden i Kano. En af de mest betydande artiklarna utgör äfven guru- eller kolanöten, frukten af s ter culi a acuminata. Men framkallar än denna nöt en betydlig transitohandel, hvaraf invånarna skörda en rätt betydlig vinst, kostar hon dem dock äfven å andra .sidan stora summor, emedan hon för de infödda blifvit ett lika stort behof som kaffe och te för oss. Under årets lopp införas minst 500 åsnelaster guruaiötter till Kano, af hvilka hvarje last, om hon är oskadad, är värd inemot 200 000 kurdi eller kauri. Dessa små hvita snäckor (cypraea moneta), som i Europa förr af sadelmakarna begagnades till prydnader på betsel m. m., gälla i Sudan som vanligt bytes- och betalningsmedel. I Kano utgöra de en vigtig handelsvara, och der gälla 2 500 stycken lika med en österrikisk eller .spansk thaler. Den vigtigaste grenen af Kanos handel är dock slafhandeln. Ärligen utföras kanske 5 000 sådana olyckliga varelser, men största antalet stannar inom landet.
Af mindre vigt äro marknaderna i staden Sokoto, som ligger vester om Kano, också inom fellaternas område. På dess marknader säljes i synnerhet ^utmärkt läder; jemte skoarbeten, skinndynor, sadlar och remtyg ditföres mycket jern; äfven här utgöra slafvar en vigtig handelsartikel.
Marknader i Amerika. Behof vet af varuutbyte, som för menniskorna i ^större mängd tillsammans på vissa marknadsorter, har bland de mest skilda folk och i alla länder antagit enahanda form, och sålunda finna vi i Nya verlden samma företeelser som i den Gamla. Emellertid ha nu mera i Amerika, som i Europa, marknaderna till största delen förlorat sin betydenhet. Det periodiska sättet för varubytet strider mot nordamerikanens lifliga handelsgeni, och häri ligger förklaringen, hvarför inga egentliga marknader i vår .mening hållas i Förenta staterna, så vidt man ej vill gifva detta namn åt några ull-, boskaps- och spanm ålsmarknader, som bero af den på vissa årstider skeende fårklippningen och skörden.
I Central- och Sydamerikas spanska republiker ha marknaderna merendels blott en ortlig karakter. Några undantag gifvas dock. Den största i Mejico hålles i december i San Juan de los lagos inom staten Jalisco. Denna marknad, som fans redan på Karl V:s tid, ditlockar ej blott mejicaner, tttan äfven folk från Tejas. Värdet af de ditförda varorna uppskattas i .goda år till 7 millioner piaster (omkring 27 millioner kronor), men de ständiga borgerliga krigen och det kroniska röfvarväsendet ha tillsammans minskat vigten af denna marknad. Förtjenta af omnämnande äro äfven marknaderna a La Mesa i Columbia samt i Jungujo och Milque i Peru.
Källa: Internet Archive ·
