Sida 37
Medeltidens slöjdflit
MEDELTIDENS SLÖJDFLIT. 43
utgjorde den minsta delen. De från andra sidan Alperna och Medelhafvet kommande varuströmmarna utgjorde en tid ett indrägtigt monopol för den tyska handelns hufvudstad. Af denna omständigheternas gunst förstodo äfven hans köpmän väl att begagna sig, och vi finna dem mycket snart intresserade i betydande industriela företag, i synnerhet i bergsbruket i Tyrolen, Baiern, Österrike, Sachsen, Böhmen och Ungarn. Alltid förblef dock den högt utbildade väfnads slöjden grundvalen till Augsburgs storhet som handelsstad. I 15:e århundradet voro i en del af staden de surrande skyttlarna i rörelse från tidigt på morgonen till sent på aftonen. Inemot tusen väfvarmästare gkfvo syselsättning åt många tusen flitiga händer, och ett stort antal af dem underhöll hela året om hundratals arbetare. Knapt mindre betydande än Augsburgs egen, om än beroende af den mäktiga grannen, var den slöjdflit, som i denna gren uppblomstrade i närliggande städer, såsom Kempten, Memmingen, Kaufbeuern, Ulm m. fl.
I medlet af 15:e århundradet hade Augsburg, efter måttstocken af medeltidens handels- och penningförhållanden, uppvuxit till en verldshandelsstad af första rangen. Endast denna betydande ställning kan förklara den ofta otroligt hastiga uppblomstringen af familjer, hvilka, såsom Baumgartner, Hochstätter, Ulstetter, Mannlich, inom kort blefvo verldshandelsfirmor, men visserligen äfven ofta med eller utan eget förvållande lika hastigt åter försvunne. En sådan ur Augsburgs handelsförhållanden utgången hastig, men tillika varaktig uppblomstring se vi vid en blick på husen Fugger och Welser. I 16:e århundradet fick Augsburg till och med försteget framför Niirnberg och öfverträffade medtäflaren så väl i rikedom och omfattningen af •sina affärsförbindelser som äfven i betydenheten af sina företag och handels- . föreningar. Men visserligen blef äfven derigenom historien om Augsburgs kommersiela utveckling rikare på exempel på storartade fallissement, hvilkas följder läto känna sig i vidsträckta kretsar.
Liksom den tyska handelns öfver hufvud, aftog äfven Augsburgs välmakt allt mer under det I7:e århundradet. Inre så väl som yttre förhållanden undergräfde de pelare, på hvilka den tyska industrins stolta bygnad under medeltiden hvilade. Förlusten af riksfriheten, hvarigenom de flesta tyska städerna underkastades de på det styckade rikets ruiner uppkomna småstaternas öfverhöghet, men framför allt de redan i 16:e århundradet utbrutna religiösa stridigheterna, försatte under ett helt århundrade Tyskland i oro, rubbade allt mer handel och näringar och frambesvuro slutligen i det följande århundradet det olycksaliga tretioåriga kriget. Dertill kom hanseaternas utträngande ur sin privilegierade ställning i Ryssland, Sverige, Norge och England genom det i dessa länder uppkomna inhemska handelsståndet ej mindre än genom den känbara täflan, de hade att uthärda med engelsmännen och holländarna på alla områden af den nordiska handeln, slutligen den väldiga omgestaltning inom veiidshandeln sjelf, hvarigenom äfven italienarna af portugiser, spaniorer, holländare och engelsmän trängdes i bakgrunden och Sydtyskland förlorade sitt vigtigaste handelsområde. Någon ersättning derför fick
Källa: Internet Archive ·
