Sida 550
Sjöfarten och verldshandeln i våra dagar
550 SJÖFARTEN OCH VERLDSHANDELN I VARA DAGAR.
nautiska meteorologin. På Maurys förslag sammanträdde 1853 i Bruxelles en sjöfartskongress, der man öfverenskom om ett likformigt system för nautisktmeteorologiska observationer. Medan Maury på vetenskaplig grund ändrade skeppens vägar öfver oceanen, vidtogo äfven de flesta stater handelspolitiska mått och steg för kustfartens frigörande. Denna var fordom uteslutande förbehållen invånarna i det land, kusten sjelf tillhörde. Ett engelskt fartyg t. ex., som hade om bord varor for Cherbourg och Havre, fick endast besöka en af de nämda hamnarna och der lossa det för den andra bestämda godset, hvilket sedermera af ett franskt fartyg måste föras till sin bestämmelseort, ehuru omlastnings- och upplagskostnäden ofta uppgick till fyra eller fem gånger fraktpriset för den gifna sträckan. Utom den nationalekonomiska förlusten ledde äfven denna lagstiftning till det menliga förhållandet, att det egna landet tvangs att endast bygga små fartyg, emedan de större ej lönade sig vid kustfart och vid sjöfarten på främmande länder sällan kunde hoppas få full last, då de endast finge anlöpa en ort i det i fråga varande landet. Den franska handelsflottans fartyg hade också i medeltal endast en lastdryghet af 62 ton, emedan detta land ända in i våra dagar hårdnackadt vidhållit det gamla systemet. Andra nationer lossade åtminstone småningom på de stränga tvångsbanden. Så upphäfde Preussen 1857 den bestämmelse, enligt hvilken främmande fartyg förbjödos att der idka kustfart. Intet land har dock så fullständigt brutit med det gamla skyddssystemet som England, der genom lagen af den 23 mars 1854 alla nationer utan undantag tillåtas idka kustfart. Dessutom ha de flesta • stater, som ega kolonier, till en del sjelfva Spanien, öppnat dessa för främmande länders fartyg.
O o o
Angbåtsf artens uppblomstring, som i vara dagar natt en aldrig anad höjd, ha vi redan i kapitlet om de stora postlinierna på hafvet vidrört. De särskilda sjöfarande nationernas deltagande deri är dock högst olika, ehuru hvar och en söker utfinna medel att i fredlig täflan öfverträffa den andra. För långa tider torde emellertid Storbritannien kunna göra anspråk på segerpriset, ty der har ångbåtsfarten antagit verkligt storartade mått och växer dag för dag. Denna utveckling, med hvars ekonomiska och tekniska orsaker vi här ej skola syseisätta oss, är för verldshandelsstatistiken af största vigt, ty hvarje tons lastdryghet inom ångbåtsflottan betyder, som vi sett, för varufraktningen det samma som fyra ton inom segelflottan, emedan ångfartyget i medeltal gör fyra resor på samma tid, som segelfartyget gör en. Denna förändring framgår tydligt af följande af prof. F. X. Neumann uppstälda data.
Europas handelsflottor räknade öfver hufvud
ångfartyg segelfartyg summa tontal
vid 1860 drs slut... 2 974 92 272 95246 10800647
» 1865 » » 4021 95993 100014 12436208
1868-1869 4289 96009 100298 12761875
1870-1871 4824 92053 96877 12607627
Källa: Internet Archive ·
