Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 7 (av 7) Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel

Originalsida 608
Originalsida 608
Originalsida 608
Originalsida 609
608–609

Sida 608

Verldshandelns hufvudstäder

608 VETtLDSTELEGRAFINS UTVECKLING.

Denna förutsägelse, då en romantisk fantasi, har sedan blifvit verklighet. Yi kunna nu ej blott sätta oss i förbindelse med de aflägsnaste länder, utan skulle äfven utom allt tvifvel, blott en tillräckligt stark ström sändes genom motsvarande starka trådar, på en sekund kunna skicka en signal åtta gånger kring jorden.

I likhet med jernvägarna har äfven telegrafen under sin jemförelsevis mycket korta tillvaro helt och hållet införlifvats med det dagliga lifvets förhållanden. Han är redan ett så oumbärligt hjelpmedel för den dagliga samfärdseln, att ett tillfälligt afbrott, såsom under de senaste stora krigen, medför de känbaraste olägenheter för den allmänna rörelsen. Faller också största delen af telegrafernas arbete köpmansverlden till godo, omfattar likväl deras verksamhet tillika så väl statens vigtigaste intressen som det enskilda lifvets minsta bestyr. I de europeiska kulturstaterna är nästan hvar enda stad indragen i det allmänna telegrafnätet, och ungefär 18 000 stationer stå här till allmänhetens förfogande. Den fortgående nedsättningen af portot har gjort och gör, att detta samfärdsmedel allt allmännare anlitas. Alla skiftningar af sorg och glädje, en vanlig lyckönskan så väl som tidningen om lif eller död anförtros åt den tyste, men snabbe budbäraren. Man rådfrågar läkare på långt aflägsna orter, beställer under vägen sitt nattläger på en främmande ort, ja, man till och med gifter sig per telegraf, såsom nyligen skall ha skett i Amerika. Hvilken oändlig mångfald af önskningar, frågor, meddelanden anförtros åt telegrafen, derom skulle man kunna förvissa sig, om man t. ex. vore i tillfälle att blott för en enda vecka studera telegrammen från stadstelegrafen i London, hvilken, anlagd öfver husen, förbinder alla delar af jättestaden.

För några af det offentliga lifvets vigtigaste delar är telegrafen nu mera alldeles oumbärlig. 1842 blef för första gången en mördare i England under flykten med telegrafens tillhjelp arresterad, och nu är polisens embetsutöfning utan detta hjelpmedel knapt mera tänkbar. Afven vid eldsvådor i stora städer har hans tjenst visat sig som ett verksamt skydd mot det förstörande elementets utbredning. Jernvägstrafikens säkerhet beror till största delen af honom, och genom honom har meteorologin fått en helt ny riktning och i stormsignalerna en praktisk användning. Med hans hjelp påskyndas slutligen varuutbytet mellan olika platser, och till trakter, der nöden gästar, kan genom de order, han befordrar, hjelp med största skyndsamhet anskaffas.

Hvilken ofantlig vinst i tid den elektriska telegrafin åstadkommer, visa följande siffror på ett slående sätt. 1873 passerade nära 40 000 telegram deeuropeiskt-indiska telegraflinierna. Ett bref behöfvei\ vanligen 42 dagar för att hinna från Europa till Indien, Australien eller Kina, ett telegram deremot ^j mer än högst två dagar. Detta ger för hvarje telegram en vinst af 40 dygn, för de 40 000 åter en tidsvinst af 40 århundraden. Samma beräkning, använd på 250 000 telegram, som årligen genomlöpa de transatlantiska kablarna, ger en vinst af 65 århundraden. Genom de nu bestående telegrafförbindelserna genom oceanen vinnes sålunda för hvarje år en tid af mer än 10 000 år.

Källa: Internet Archive ·