Sida 227
4. Dynamo-maskiner för likriktad ström
V. HEFNER-ALTENECKS DYNAMO-ELEKTRISKA MASKINER, 227
En nyare konstruktion, benämnd modell F, visas af fig. 129. Den skiljer sig från de äldre bland, annat däruti, att då dessas elektromagneter ega jämförelsevis tunna järnkärnor, som äro böjda för att lemna plats åt induktorn, äro de nya maskinernas järnkärnor tjocka och raka, så att de innehålla en större järnmassa, hvarigenom det magnetiska motståndet minskas. Man ser jämväl af figuren, att elektromagneternas fyra trådrullar äro upplindade oberoende af hvarandra och att tråd-ändarne sluta med klämskrufvar på en vertikal skifva, som är anbragt vid sidan af maskinen, så att de kunna lätt förenas sinsemellan. Allt efter olika behof förenas ledningarna med hvarandra på olika sätt, så att det fördelaktigaste resultatet erhålles. Den på kollektorn glidande borsten är snedt afskuren, på det att kontakten alltid må bibehållas med åtminstone en lamell och gnistbildningen förminskas. För att gifva maskinen stadigare underlag än det som vid de äldre maskinerna begagnades, gör man bruk af en stor gjuten bottenplåt, som dock är försedd med uttagningar, på det att dess vigt ej må blifva för stor. Jämväl remtrissan har gifvits förökade dimensioner för att undvika remmens glidning.
Kollektorn å denna maskin förtjänar särskild uppmärksamhet. Den består nämligen af lameller, som äro skilda från hvarandra blott genom luftskikten. Närmast maskinaxeln kommer ett naf af rödmetall, hvilket uppbär ett slags kugghjul, med lika många kuggar som kommutatorn eger lameller. Kug-gärnes sidor äro parallela, så att rummet mellan dem blifver trängre inåt. I hvarje sådant mellanrum är en stång af rödmetall insatt, isolerad med glimmerblad, något utskjutande å ömse sidor. Vid den åt lagerbocken vända sidan af dessa stänger äro kollektorns kopparlameller fastskrufvade och å den motsatta sidan upptagas induktortrådarnes ändar. Stängerna qvarhållas i sitt läge genom täckskifvor, hvilka fastskrufvas å kuggarne, men isolerade därifrån. Slutligen omgifves induktortrådarnes ändar med en blecfehylsa.
En ännu nyare anordning (se fig. 130) af Siemens & Halskes stora dynamo-maskiner motsvarar Grammes öfre typ, hvarom vi förut talat (§ 130). Den benämnes modell H. Fält-magneterna äro korta och med stor tvärskärning samt gjutna i ett stycke med bottenplåten, vid hvilken äfven lagerbockarna äro fastgjutna. Induktorkärnan är af järntråd, som är upplindad i fyra afdelningar i ringformiga rum, hvilka bildas genom hopsättning af ett antal genombrutna gjutjärnsringar, fästa på maskinaxeln. Dessa ringar äro anbragta på ett litet afstånd från hvarandra, så att ventilation och därigenom afkylning kan erhållas.
Källa: Project Runeberg ·
